Till följd av propositionen 2013/14:126 En enklare planprocess har det sedan årsskiftet 2015 inträtt två nya paragrafer i lagen gällande Lantmäterimyndighetens granskningsroll i detaljplaneprocessen, vilka berättar vad Lantmäteriet ska granska och samråda om. När detaljplaner upprättas bygger plankartan på en grundkarta. Att det kan finnas brister i grundkartorna är ett allmänt känt problem inom Lantmäteriet men huruvida kommunerna känner till problemet är oklart. astighetsförteckningen som ska redovisa fastigheter, samfälligheter och dess rättigheter som påverkas av detaljplaneförslaget, kan grunda sig på bristfälligt material och därmed vara ofullständiga. Studiens syfte är att kartlägga huruvida reglerna om Lantmäteriets nya granskningsroll har haft något genomslag. Studien ska även besvara om det under granskningsprocessen uppmärksammas några brister i grundkarta och fastighetsförteckning. För att besvara frågorna utfördes åtta kvalitativa intervjuer inom Västra Götaland län med personal från Lantmäteriet och kommunala planenheterna. Studien har visat att de nya paragraferna inte har förändrat plangranskarnas arbetssätt, med undantag från att de nu även ska agera råd vid utformning av exploateringsavtal. I övrigt arbetar plangranskarna på samma sätt som innan reglerna kom. För planförfattarna har de nya reglerna inte inneburit någon märkbar skillnad. Angående granskningen av grundkarta och fastighetsförteckning är den begränsad. Samtliga planförfattare svarade att de alltid tar sig granskarnas yttranden. Dock är det inte alltid problemen rättas till. I tre av fyra fall var planförfattarna medvetna om att brister i grundkartan förekommer. Fastighetsförteckningen upplevdes sällan vara felaktig, två av fyra planförfattare svarade att de hade förekommit brister.De skillnader som påvisade mellan hur de kommunala och statliga Lantmäterierna utför sin granskning är att de kommunala Lantmäterimyndigheterna har ett nära samarbetet med de kommunala planavdelningarna och är en del av planprocessen. På de kommunala Lantmäterimyndigheterna gör de fastighetsförteckningar och därför granskas inte dessa av en tredje part.

Enligt PBL 5 kap 8 § ska det finnas en eller flera lämpliga grundkartor vid arbete med att ta fram en detaljplan om det inte bedöms vara onödigt för arbetet i fråga. Idén för denna studie togs fram när det, under ett möte i början av året, lades märke till att grundkartorna som upprättas är allt för dåliga och att de inte är lämpliga som underlag för detaljplaner, vägplaner och järnvägsplaner. Vidare visade det sig även att det är sällan fastighetsutredningar genomförs. Mötet ledde till ett flertal exempel på arbete där det gått snett och följden av dessa arbeten var förseningar på ett till två år. Studien syftar till att utforska olika anledningar till om och varför det uppstått olika problem med grundkartor och fastighetsutredningar. Den syftar även till att ta reda på vilka konsekvenser som kan uppstå. Studien baseras främst på kvalitativa intervjuer med erfarna projektledare hos privata bostadsexploateringsföretag men även med kommunala tjänstemän som jobbar med detaljplaner för en djupare studie. Studien baseras på intervjupersonernas personliga åsikter och erfarenheter vilket innebär att varje yrkesman utanför studien inte nödvändigtvis kommer ha svar likt de som berörs i denna studie. Resultatet som framställts under denna studie redovisar att problemet inte är betydande för intervjupersonerna och att de inte stött på några större konsekvenser orsakat av bristfälliga grundkartor eller fastighetsutredningar. Samtliga projektledare har dock uppmärksammat brister, framförallt höjder, som är en detalj som har högre osäkerhet. De har även noterat att kvaliteten skiljer sig mellan stadsmiljö och landsbygd. Problemet är uppmärksammat av samtliga intervjupersoner vilket gör att de har möjlighet att åtgärda ett problem i ett tidigt skede och på så sätt undvika större konsekvenser. / According to PBL 5 chap 8 § it is required to have at least one basemap during the creation of a local plan. However, it is possible to overlook this if it is deemed to be unnecessary. The idea for this study was formed after a meeting at the beginning of this year when a group of people learned that the available basemaps were severely flawed and that they did not live up to the standard thus making them unsuited as a foundation for local plans, roadplans and railroadplans. Furthermore, it turned out that property investigations were all too rare. The meeting revealed a couple of cases where things had gone wrong and the consequences that had occurred due to this proved to be delays that lasted for approximately one to two years. The study aims to explore different reasons as to if and why there is a problem with the basemaps and property investigations. It also aims to find out what kind of consequences that could possibly arise due to this problem. This study is primarily based on interviews with experienced project managers who work at a private housing development companies but also municipal officials who have experience in planning new residences for a more broad study. Furthermore, this study will be based on their personal opinions and experiences regarding the chosen problem which means that not every single professional beyond this study will have the same answers. The end result shows that the chosen problem is not considered to be a great problem for the interviewees and that they so far have not come across any consequences caused by flawed basemaps or property investigations. All project managers have however experienced shortcomings, particularly heights, which is a detail that has higher uncertainty in quality. They have also noted that the quality differs between urban areas and countryside areas. The problem is well known amongst the interviewees which means that they are able to fix a problem at an early stage and that reduces the risk for major consequences.