Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader mellan de två ensamstående papporna Loranga av Barbro Lindgren och pappa Bertil Åberg av Gunilla Bergström. Genom att studera familjefäderna i böckerna och studera deras sätt att uppfostra sina barn görs en komparativ litteraturanalys av text och bild dem emellan. DE områden i böckerna som undersöks är fädernas agerande inom matsituationer, läggningsrutiner, hur de ställer sig till fysiskt våld, lek, samt barnets trots mot sin pappa. Uppsatsen söker svar om det finns likheter och skillnader i respektive pappas faderskap. Jag har använt maskulinitetsteori för att ta reda på om den var relevant att applicera på Lorangas värld och Bertil Åbergs värld. Undersökningen visar att det finns likheter i faderskapen, så som hur de förhåller sig till våld och i leken och i barnets trots mot sin far. Det finns också skillnader som hittats inom områdena matsituationer och läggningsrutiner, samt hur de ser på arbete och andra rutiner som finns i den vuxna världen. Jag tror att likheterna beror på att böckerna skrevs under ungefär samma tidsperiod och att skillnaderna beror på att de olika böckerna befinner sig inom olika subgenrer inom barnlitteraturen. Loranga drar åt absurdismen och nonsen-litteraturen (Boëthius, 2020, s 37-42) och pappa Åberg befinner sig i genren vardagsrealistiska skildringar (Gustafson, 2019, s. 181). I det undersökta materialet syns också intressanta exempel på trots/uppror där barnen på olika sätt utövar den makt denna har gentemot sin förälder. Litteraturen som kom ut på 60-70 talet beskrivs som att barnet får ett mer jämlikt förhållande till sina föräldrar och kanske därav vågar säga ifrån mer än tidigare, även i barnböckerna (Kåreland, 2012, s. 59).