Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som blivit allt vanligare, det beräknas vara fyra procent av hela befolkningen som har den. Främst på grund av en förändrad livsstil. Det har tidigare varit en åldersrelaterad sjukdom, men som har sjunkit i åldrarna. Det viktigaste med egenvård är en delaktighet från individerna, för att uppnå en effektiv behandling. Egenvård är frivilligt. Orems egenvårdsteori har använts som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av egenvård hos individer med diabetes typ 2. Metod: Den valda designen var en litteraturstudie. Till detta examensarbete har tio artiklar använts till resultatet från två olika databaser, PsycINFO och CINAHL. De valda artiklarna har analyserats via integrerad analys. Resultat: I analysen identifierades fyra kategorier, sambandet mellan stödet från omgivningen och det egna ansvaret, att hålla sig motiverad, osäkerhet leder till brister i egenvården och effekter på livsstilen. Slutsats: Individer med diabetes typ 2 har olika erfarenhet kring egenvård. Sjuksköterskans roll är viktig för individernas egenvård och för att ett omvårdnadssystem ska kunna uppstå.