Syfte: Företagens påverkan på samhället kopplat till ansvarsfulla investeringar är inget nytt. De senaste årens ökade kapitalflöden från en bred samling investerare mot hållbara investeringar leder fram till den här studiens syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en uppdelning av nordiska finansiella bolag i portföljer utifrån ESG-betyg undersöka om ESG-betyget påverkar den riskjusterade avkastningen i de olika portföljerna. För att svara på denna högaktuella fråga genomför författarna i studien en tidsresa bakåt i tiden bland tongivande forskare, och, i flera fall nobelprisvinnares finansiella teorier för att finna svar. Önskan är att binda samman dessa med 2020-talets investerare och dess frågeställning om hållbara kapitalplaceringar.  Metod: Genom en kvantitativ forskningsansats avser denna att studie att kontrollera om det finns ett samband mellan finansiella bolags ESG-betyg och den riskjusterade avkastningen under perioden 2011 till 2020. Totalt analyseras 48 bolag med ESG-betyg och 84 bolag utan betyg. Resultat och slutsats: Studien visar inget tydligt samband mellan ESG-betyg och riskjusterad avkastning för nordiska finansiella bolag. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till forskningsområdena CSR, ESG-betyg och hållbara investeringar genom att visa på att dessa inte har något tydligt samband till varandra. Det praktiska bidraget visar att fondinvesterare inte bör betala en premie för hållbara fonder samt att det står aktieinvesteraren fritt att välja mellan finansiella bolag med eller utan ESG-betyg. Förslag till fortsatt forskning: Det föreslås att forska vidare på ämnet insiderhandel kopplat till hållbarhet, för att se om företagsledning agerar opportunistiskt på information rörande hållbarhet på ett liknade sätt som vid finansiell information. / Purpose: The link between the impact of corporations on society when it comes to responsible investing is no new thing. The latest years increased capital flows from a wide range of investors to sustainable investing leads to the purpose of this study; The purpose is to investigate how ESG score is impacting the risk adjusted return in a range of portfolios based on the ESG score of the underlying companies. To answer this current question the writers are making a time travel backwards to see what the theories of renounced, and sometimes Nobel Prize awarded, scientists can tell. Then connect these theories with the investors of 2020 and their questions on sustainable investing. Method: Through a quantitative research approach, this study intends to check whether there is a connection between financial companies' ESG score and the risk-adjusted return they provide during the period 2011 to 2020. A total of 48 companies with ESG score and 84 companies without score are analyzed. Result & Conclusions: The study shows no clear relationship between ESG score and risk-adjusted return for Nordic financial corporations. Contribution & Conclusions: The study contributes to the research areas CSR, ESG score and sustainable investments by showing that these have no clear connection to each other. The practical contribution shows that fund investors should not pay a premium for sustainable funds and that it shows that stock investors can freely choose between financial companies with or without ESG score. Suggestions for future research: It is suggested to study the field of insider trading linked to sustainability, to see if that information is valued in the same way as financial information.

In the midst of climate change and growing concern about social aspects, investors want to make informed sustainable choices regarding their consumption and investments. Many companies are trying to stay ahead of the curve by engaging in Corporate Social Responsibility. Mutual funds have noticed this trend and subsequently have started to offer ethical mutual funds as a result. These ethical claims are difficult to scrutinize for investors creating a problem of asymmetric information. This study analyses how ethical claims and how eco-labels, in this case, the Nordic Swan Ecolabel relate to demand for equity mutual funds. In a world where more investors are seeking ethical investments, how is ethical commitment communicated in a trustworthy way? Data on daily Net Asset Value (NAV) and monthly Total Net Assets (TNA) between 2016-01-01 and 2019-12-31, for 217 equity mutual funds sold on the Swedish market were collected from Thomson & Reuters database Eikon. These mutual funds were categorized into three groups, conventional, non-labelled ethical, and eco-labelled mutual funds. The data was structured as panel data and both random effect and fixed effect models were used to estimate the factor loadings. The study shows that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds tend to experience higher demand than both non-labelled ethical mutual funds and conventional mutual funds. In other words, the Nordic Swan Ecolabelled group distinguishes itself from the other mutual fund groups. Hence, the results of the study suggest that the Nordic Swan Ecolabel sends a signal that relates positively to the demand for mutual funds. Further, the results implicate that mutual fund companies that aim to introduce mutual funds that are truly ethical or sustainable should consider acquiring the Nordic Swan Ecolabel to signal their sustainability commitment since the results suggest that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds have a positive relation to demand, both compared to conventional mutual funds and non-labelled ethical mutual funds. / I en tid präglad av klimatförändring och ökande medvetenhet om sociala aspekter vill investerare ta informerade beslut angående sin konsumtion och angående sina investeringar. Många företag försöker ligga i framkant för en hållbar utveckling genom att ägna sig åt Corporate Social Responsibility. Fondföretag har märkt av denna trend och har därför börjat erbjuda etiska fonder till sina kunder. Huruvida dessa fonder faktiskt är etiska kan vara svårt för investerare att undersöka vilket skapar asymmetrisk information mellan fondföretag och investerare. Denna studie analyserar hur aktiefonders påståenden om att investera etiskt relaterar till efterfrågan på dessa aktiefonder och hur eko-märkningar, i detta fall Svanen-märkningen relaterar till aktiefonders efterfrågan. Hur ska fonders etiska åtaganden kommuniceras på ett trovärdigt sätt i en värld där mer och mer investerare söker sig till etiska investeringar? Dagligt nettoandelsvärde (NAV-kurs) och månatlig fondförmögenhet (TNA) för 217 aktiefonder sålda på den svenska marknaden under tidsperioden 2016-01-01 och 2019-12-31 samlades in från Thomson & Reuters databas Eikon. Dessa fonder delades in i tre grupper, dessa var konventionella, icke-märkta etiska fonder samt eko-märkta fonder. Datan strukturerades som paneldata och både random effects och fixed effects modeller användes för att estimera faktorerna i regressionen. Studien visar att Svanenmärkta fonder tenderar att ha högre efterfrågan än både icke-märkta etiska fonder och konventionella fonder. Med andra ord så utmärker sig de Svanen-märkta fonderna jämfört med de andra grupperna. Resultatet av studien tyder därför på att Svanen-märkningen sänder en signal som relaterar till efterfrågan för en fond. Resultatet av studien implicerar även att fondföretag som ämnar att introducera fonder som faktiskt uppfyller de etiska och hållbara krav de påstår sig göra, bör överväga att förvärva Svanen-märkningen för att signalera sina etiska och hållbara åtaganden, då resultatet föreslår att Svanenmärkta fonder har en positiv relation till efterfrågan, både jämfört med konventionella fonder och icke-märkta etiska fonder.