Bakgrund: 2019 utfördes 19692 höftprotesoperationer i Sverige. Den vanligaste orsaken till ingreppet är artros. Men även inflammatorisk ledsjukdom och höftfrakturer är orsaker. Höftprotesoperation innebär att ersätta kroppens egenhöftled mot en i konstgjort material. Preoperativt har de flesta patienterna problem i sitt vardagliga liv som postoperativt förbättrades. Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att leva med höftprotes. Metod: en allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod med en induktiv ansats. Analysen utgår från Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom tre teman med tolv subteman. Temana var upplevelsen av olika känslor, vikten av rehabilitering och patientenssmärtupplevelse. Slutsats: Känslorna kan variera och pendla från rädsla till glädje. Rehabiliteringsprocessen är en stor del av upplevelsen och väldigt viktig efter att man har genomgått höftprotesoperation. Smärta är vanligt att uppleva vid en höftprotesoperation och därför är det viktigt att hantera smärtan med exempelvis farmakologiska medel.

Bakgrund: Ledrörelse- och belastningsrestriktioner är vanliga efter en total höftprotesoperation och syftar till att undvika att höftleden luxerar eller att suturerad muskulatur släpper under tiden som mjukdelarna läker, vanligen 6 – 8 veckor. Proteser och operationsteknikerna har förändrats med åren vilket lett till att antalet postoperativa luxationer minskat, och därav har vissa ortopedkliniker i Sverige börjat frångå postoperativa ledrörelse- och belastningsrestriktioner. Syfte: Att kartlägga vilka ledrörelse- och belastningsrestriktioner som rekommenderas efter en total höftprotesoperation på svenska ortopedkliniker samt om restriktionerna har förändrats under de senaste fem åren. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av en egenformulerad validerad webbenkät. Huvudresultat: Av de 16 svarande klinikerna uppgav 81 % att de hade någon form av restriktion (ledrörelse- eller belastningsrestriktion) för sina höftprotesopererade patienter. Vanligast var ledrörelserestriktioner där 62 % av respondenterna svarade ja på frågan ”rekommenderar din enhet/klinik patienter som opereras med höftprotesoperation några ledrörelserestriktioner”. Motsvarande siffra för belastningsrestriktioner var 50 %. En total avsaknad av restriktioner förekom hos 19 % av de svarande klinikerna. 63 % av klinikerna svarade att belastningsrestriktionerna hade förändrats för mer än 10 år sedan medan 50 % av klinikerna svarade att ledrörelserestriktionerna hade förändrats de senaste 5 åren. Resultatet i vår studie tydde på att användandet av postoperativa restriktioner har minskat. Den vanligaste förändringen var en minskning av användandet av postoperativa ledrörelserestriktioner, vilket hade skett hos 60 % av respondenterna. Konklusion: Vår studie visade att 4 av 5 svenska ortopedklinikerna som deltog i vår enkätstudie använde sig av ledrörelse- eller belastningsrestriktioner efter en höftprotesoperation och att 1 av 5 inte använde restriktioner. Hälften av klinikerna har förändrat ledrörelserestriktionerna de senaste fem åren, och färre än 40 % har förändrat belastningsrestriktionerna. / Background: Joint movement- and load precautions are common after a total hip arthroplasty and aims to prevent dislocation of the hip and to prevent the loss of sutured muscles while the soft tissue heal, usually 6-8 weeks. Prosthesis and surgical technics have changed over the years, which had led to a reduced number of postoperative hip dislocations and hence have some orthopedic clinics in Sweden begun abandon postoperative joint movementand load precautions. Aim: A mapping of the use of joint movement- and load precautions in Swedish orthopedic clinics and if there has been any changes in precautions during the last five years. Method: The study was conducted as a quantitative cross-sectional study with the help of a selfdeveloped validated online survey. Result: 81 % of the 16 respondent clinics stated they had some form of precautions (joint movement- or load precautions) for their hip replaced patients. The most common precaution was joint movement where 62% of respondents answered yes to the question "Does your unit/Clinic recommend patients undergoing surgery with total hip replacement any joint movement precautions". The corresponding figure for load precautions was 50%. A total absence of restrictions occurred in 19 % of the respondent clinics. 63 % responded that modifications of load precautions took place for more than 10 years ago while 50 % responded that the modifications of joint movement precaution took place over the past 5 years. The result in our study indicated that the use of precautions had decreased. The most common change was a decrease in jointmovementprecautions that occurred with 60 % of the respondents. Conclusion: In our study we found that 4 out of 5 Swedish orthopaedic clinics who participated in our survey recommended joint movement- or load precautions after a hip replacement and it also showed that 1 out of 5 didn´t recommend precautions. Half of the clinics had changed the movement precautions during the past five years, and less than 40 % had changed the load precautions.

This thesis, comprising 5 separate studies, is concerned with fixation of prosthetic components in total hip arthroplasty. The results and conclusions of the studies fol-low; The initial stability of femoral revision components, the long cementless PCA stem and the Exeter standard stem cemented in a bed of impacted bone graft, was com-pared in an experimental study. The PCA stem was more stable than the Exeter stem. However, for both stems initial stability may not be sufficient to allow bone ingrowth. Initial fixation is especially vulnerable to torsion. Identical femoral stems with or without HA-coating were compared in a prospec-tive randomized clinical trial. The long-term stable fixation of a cementless Link RS femoral component was improved by application of hydroxyapatite coating to the femoral stem. In a clinical study the method of extensive impaction of morsellized bone allograft and a hydroxyapatite-coated cementless Mallory-Head acetabular component was found to be advantageous for acetabular revision in the presence of contained or acetabular wall defects. The limited contact between the HA-coated implant and living host bone did not seem to compromise long-term stable fixation. Two different cup designs were compared in a prospective randomized RSA study. At 3 years after implantation the cemented low profile Lubinus FAL cup performed as well as the cemented Lubinus Standard cup in terms of migration and polyethyl-ene wear. In a study of the relationship between radiolucent lines and migration the Lubinus FAL cup displayed more radiolucent lines in the cement bone interface than the Lubinus Standard cup but no difference in migration was found. Early appearance of such radiolucent lines represents an unspecific finding without reliable correla-tion to 3-year migration of the acetabular component.