Sedan 2009 fjärravläses och faktureras alla Sveriges elnätskunder varje månad. Fakturan bygger på senaste månadens förbrukning, tidigare fakturerades man efter uppskattad förbrukning med avseende på tidigare historik. Det nya systemet infördes i syfte att skapa mer medvetenhet hos kunden om dess elförbrukning och därmed en bättre förutsättning att ändra beteendemönster. Majoriteten av elnätsbolagen använder sig av elnätskommunikation för att skicka information till och från elmätarna. Det är ett smidigt sätt att upprätta ett större kommunikationsnät eftersom infrastrukturen redan finns där, elnätet. Examensarbetet utfördes i samarbete med Värnamo Energi. Syftet med examensarbetet är att utreda vad som påverkar kommunikationen och hur deras elnätskommunicerande system Addax fungerar mer i detalj. En djupare analys utfördes kring AIU–enheten, som är ett kommunikationsgränssnitt mellan fjärrvärmemätaren och Addax–systemet. Analysen utfördes på grund av att cirka 10 procent av mätdatan saknas varje månad. För att lösa uppdraget på bästa vis inleddes arbetet med en grundlig förstudie inom ämnet genom läsning av rapporter och tekniska manualer. Under examensarbetets gång deltog jag i felsökningsarbete ute på nätet för att kunna koppla teorin bättre till verkligheten. I rapporten redovisas några typiska exempel ifrån felsökningsarbetet av vanligt förekommande fel. För att kunna utvärdera AIU–enheten byggdes en mindre laborationsmiljö för att effektivt isolera påverkan av de störningar som förekommer på nätet. Resultaten visar att fjärrvärmeanläggningens cirkulationspump som förespåddes vara störkällan inte var problemet. Det visade sig att AIU–enheten var begränsad till att etablera kontakt vid en frekvens. Elnätet tidsvarierande karaktäristisk och de störningar som vissa anslutna apparater genererar ställer krav på att kommunikationssystem har viss kommunikationsflexibilitet

Bakgrund: Det finns många processer som är viktiga för att ett lager ska fungera så optimalt som möjligt. En av dessa processer spelar stor roll för att en lagerverksamhet ska vara effektiv och denna är plockprocessen. Fungerar inte denna process väl – påverkas kunden på ett negativt sätt. Kunder nuförtiden ställer höga krav på varorna eller produkter som de beställer och vill att dessa produkter ska levereras snabbt med en precision i tid och utan fel, samt att göra produkter tillgängliga på marknaden på ett kostnadseffektivt sätt, därför är det viktigt att effektivisera orderplockprocessen som ska i sin tur minska ledtider.   Syfte: Studiens syfte är att föreslå åtgärder för att effektivisera orderplockprocesser av högfrekventa artiklar och identifiera placering av artiklar som ska vara dubbellagda för att minska ledtider.   Metod: All nödvändig information har samlats in genom att använda kvalitativ och kvantitativ data och  med hjälp av två typer intervjuer: semi-strukturerade och ostrukturerade, samt deltagande observationer för att initiera processkartläggning. Vidare utfördes beräkningar för att identifiera högfrekventa artiklar som bör ligga på två plockplatser och till slut gavs några förbättringsförslag för att förbättra plockprocessen.   Slutsatser: I analys till fråga ett, identifierades 59st nya artiklar som måste vara dubbellagda, därefter gavs det förbättringsförslag på att effektivisera orderplockprocessen genom att byta ut de gamla högfrekventa artiklar mot de nya. I analys till frågeställning två som handlar om uppföljning av dubbellagda artiklar gav författaren några förbättringsförslag som skulle underlätta uppföljningsprocessen  och effektivisera den genom att införa paternosterlager.