Denna undersökning handlar om temperaturmätningar, vilket är en form av frekventa medarbetarundersökningar, och hur dessa tillämpas i en organisation. Syftet är att få en djupare förståelse för hur medarbetare upplever kontinuerliga temperaturmätningar och hur chefer tillämpar ett sådant verktyg. Vi har valt att genomföra undersökningen i en specifik organisation, närmare bestämt Västra Götalandsregionen. Vi har valt att genomföra undersökningen i en och samma organisation för att kunna studera skillnader mellan chefer och medarbetare. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem chefer och fem medarbetare.  De teorier som ligger till grund för vår undersökning berör till stor del ledarskap. Vi redogör för ledningens roll i en organisation, ledarskap ur ett historiskt perspektiv i form av Scientific Management och Human Relations följt av en redogörelse för ledarskap i modern tid. Vidare berör våra teoretiska utgångspunkter psykosocial arbetsmiljö och krav-kontroll-stöd-modellen. Vår teoretiska referensram ligger till grund för tolkningen av det empiriska materialet som samlats in. Resultatet tyder på att temperaturmätningar har en positiv påverkan på medarbetarna och att verktyget har en viktig funktion för cheferna gällande att få en mer kontinuerlig uppfattning om hur deras medarbetare mår och upplever sina arbeten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur många av orden i en lärobokserie i engelska för årskurserna 4–6 som var bland de mest frekventa orden i det engelska språket. Undersökningen genomfördes med hjälp av två engelska frekvenslistor: General Service List (GSL) och New General Service List (NGSL). NGSL är en uppdaterad version av GSL som använts i tidigare studier och därför ville jag i min studie bl.a. ta skillnaden mellan den äldre och nyare versionen i beaktande. Syftet var således att undersöka hur många av orden i lärobokserien Magic! som förekommer i GSL och NGSL, huruvida antalet unika huvudord i Magic!-seriens tre årskursböcker ökar, och hur ofta de unika huvudorden i böckerna upprepas, med särskilt fokus på substantiv, adjektiv och verb. Analysen utfördes med hjälp av ordprogrammet AntWordProfiler som skannar ord i textfiler för att sedan kategorisera orden utifrån ordlistor kopplade till programmet. Studiens resultat indikerar att samtliga böcker i Magic!-serien innehöll fler ord listade i NGSL än i GSL. Resultatet visade även att den sammanlagda förekomsten av huvudord ökade i varje lärobok, liksom antalet unika huvudord. Bland orden som repeterades minst 10 gånger fanns fler substantiv och verb än adjektiv och alla verben med minst 10 repetitioner gick att hitta i både GSL och NGSL.  Min slutsats är att de unika orden i lärobokserien Magic! överensstämmer bättre med de listade orden i NGSL än dem i GSL. En annan slutsats är att om ordkunskap hade varit ett betygskriterium i ämnet engelska skulle högre krav kunnat ställas på läroboksförfattare att utforma sina böcker med listor över de mest frekventa orden i det engelska språket i åtanke.