The aim of this Master's thesis is to investigate the library needs of distance students. This user study has a student perspective and concentrates on the main question of which way library needs might be expressed by distance students. Associated topics addressed by this study include; the problem of learning centres lacking their own library support, how distance students look upon library support as a concept and whether distance students prefer public libraries or university libraries, and why they make this choice. These questions may give the answer to how distance students deal with information literacy. Theories chosen by the study are in the fields of pedagogical and library science, the social cultural theory by Roger Säljö and in Tom Wilson's theories on user studies and information needs. The method chosen is a qualitative study where eight distance students have been individually interviewed. The results show a number of findings; that distance students prefer public libraries to university facilities, that knowledge levels on information literacy are low and that there is little education currently in information literacy and library support. The conclusion is to provide better and clearer library support at the start of a distance programme in order for students to practice these skills as soon as possible. / Uppsatsnivå: D

<p>Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region. En god ekonomisk utveckling förutsätter att dessa förutsättningar utnyttjas på rätt sätt. I och med att den regionala nivån har ålagts allt fler uppgifter som tidigare legat på central nivå har regionernas roll i ekonomin vuxit. Det blir därför viktigt för nationens ekonomi att även de små och medelstora regionerna hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att mindre regioner ska hänga med i utvecklingen bör de offentliga aktörerna i regionerna inte stå stilla och se på utan aktivt utnyttja och använda de regionala förutsättningarna som påverkar utvecklingsmöjligheterna. Ljungbyregionen visar att det är möjligt för mindre regioncentra att prestera på samma nivå som stora regioner. Genom en satsning på ett lokalt förankrat utbildningscentra i Ljungby kommun har den ekonomiska utvecklingen satt fart i regionen. Den negativa befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen har i Ljungbyregionen som helhet dock inte kunnat påverkas.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera de regionala utvecklingsmöjligheter som finns och kan skapas i mindre regioncentra, samt bedöma om ett mindre regioncentra bör agera för att förbättra dessa eventuella möjligheter till utveckling.</p>

Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region. En god ekonomisk utveckling förutsätter att dessa förutsättningar utnyttjas på rätt sätt. I och med att den regionala nivån har ålagts allt fler uppgifter som tidigare legat på central nivå har regionernas roll i ekonomin vuxit. Det blir därför viktigt för nationens ekonomi att även de små och medelstora regionerna hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att mindre regioner ska hänga med i utvecklingen bör de offentliga aktörerna i regionerna inte stå stilla och se på utan aktivt utnyttja och använda de regionala förutsättningarna som påverkar utvecklingsmöjligheterna. Ljungbyregionen visar att det är möjligt för mindre regioncentra att prestera på samma nivå som stora regioner. Genom en satsning på ett lokalt förankrat utbildningscentra i Ljungby kommun har den ekonomiska utvecklingen satt fart i regionen. Den negativa befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen har i Ljungbyregionen som helhet dock inte kunnat påverkas. Syftet med uppsatsen är att studera de regionala utvecklingsmöjligheter som finns och kan skapas i mindre regioncentra, samt bedöma om ett mindre regioncentra bör agera för att förbättra dessa eventuella möjligheter till utveckling.