En god arbetsmiljö främjar välmående medarbetare och chefer och bidrar till ökad produktivitet.  Ett hövligt bemötande kan därför spela roll för arbetsmiljön. Syftet med vår studie var att undersöka hur chefer resonerar kring hövlighet och om de tänker på hövlighet i sin ledarroll samt om de anser att det är viktigt att främja detta för arbetsmiljön. Vi utförde fem semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar inom kontaktnära yrken i en mellanstor kommun i Sverige. Genom att göra en kvalitativ innehållsanalys kom vi fram till två huvudteman och fyra subtema. De två huvudtemana är; “Att komma överens om gemensamma regler för att ha en bra arbetsmiljö och vara i goda relationer” och “Att som chef utgå från sin inre kompass och magkänsla för att leda i rätt riktning”. I resultatet beskriver cheferna vikten av tillhörighet i gruppen, att alla ska få en talan. De berättar om öppenhet och nyfikenhet som en del i en god kommunikation och som en faktor för att skapa en god arbetsplatskultur. Cheferna berättar även att hövlighet är mer en magkänsla och att de utgår från en inre kompass som de använder för att anpassa sig utifrån vilken situation de än ställs inför. Cheferna menar dessutom att de måste föregå med gott exempel, vara hövligast.  Resultatet indikerar att cheferna ser vikten av sin roll som chef och hur deras handlingar påverkar andra. Därför diskuterade vi huruvida ledarutbildningar gör skillnad eftersom resultatet pekar på att den inre kompassen har mer betydelse för hövlighet än lärdomar från ledarskapsutbildningar.

Aim: The aim of the study was to investigate, with a focus on health factors, how empoyees in school and social care experienced civility between colleagues and if it would benefit the well-being in the work group. Method: Eight semi-structured interviews were conducted, four from school and four from social care, where the respondents described their experiences of civility in their work group. The recorded results were transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results: The respondents felt thet epathic comminication promoted polite tretment and well-being and was positive for the relationships in the work group where they experienced themselvs to be more seen, respected and confirmed. Clear work routines were perceived to support polite treatment and well-being and the respondents felt that a prerequisite for courteous behavior was that they were given the opportunity to create stable work structures and start from the same value base in the work group. Stress, lack of time and workload were seen as obstacles to polite behavior and treatment. Conclusion: Civility in work groups might be a health-promoting factor increasing the well-being of workers in smaller work groups in schools and social care. By paying attention and actively working to strengthen civility within these smaller work groups, workers energy and job satisfaction could increase, and in this way the psychosocial work environment would improve. / Problemformulering: Den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige idag är stressrelaterade sjukdomar där brister i den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön är en framträdande orsak. För att stärka den psykosociala arbetsmiljön i arbetsgrupper i syfte att öka arbetstagares hälsa och välbefinnande samt minska sjukfrånvaro har olika hälsofrämjande faktorers betydelse diskuterats. Arbetslivsforskning kring den psykosociala arbetsmiljön har tidigare fokuserat mer på riskfaktorer som orsakat ohälsa än de hälsofrämjande faktorer, eller de så kallade friskfaktorerna och som utgår från det salutogena perspektivet. Syftet med vår studie var att med fokus på friskfaktorer undersöka hur arbetstagare inom skola och omsorg upplevde hövligt beteende för att se om det kunde gynna välbefinnandet i arbetsgruppen. Metod: För att besvara syftet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuver, fyra från skolan och fyra från omsorgen, där respondenterna fick möjlighet att berätta om sina upplevelser av hövligt beteende i sin arbetsgrupp. De inspelade resultatet transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Respondenterna upplevde att en empatisk kommunikation främjade hövligt bemötande och välbefinnande och var positivt för relationerna i arbetsgruppen och för dem själva där de kände sig sedda, respekterade och bekräftade. Tydliga arbetsrutiner upplevdes stödja hövligt bemötande och välbefinnande där respondenterna upplevde att en förutsättning för hövligt bemötande var att de fick möjlighet att skapa stabila arbetsstrukturer och utgå ifrån samma förhållningssätt i arbetsgruppen. Stress, tidsbrist och arbetsbelastning sågs som hinder för hövligt beteende och bemötande. Slutsats: Hövliga beteenden kan vara en hälsofrämjande faktor som kan öka välbefinnandet hos arbetstagare inom mindre arbetsgrupper inom skola och omsorg. Genom att uppmärksamma och aktivt arbeta för att stärka hövligt beteende inom den mindre arbetsgruppen skulle arbetstagares energi gynnas och välbefinnandet öka samt på så sätt skulle den psykosociala arbetsmiljön förbättras.