Smart speakers are becoming increasingly ubiquitous. Previous research has studied the security of these devices; however, only some studies have employed a penetration testing methodology. Moreover, most studies have only investigated models by well-known brands such as the Amazon or Google. Therefore, there is a research gap of penetration tests on less popular smart speaker models. This study aims to address this gap by conducting a penetration test on the less popular JBL Link Music with firmware version 23063250. The results show that the speaker is subject to several security threats and is vulnerable to some attacks. The Bluetooth Low Energy implementation is vulnerable to passive eavesdropping. Additionally, the speaker is vulnerable to an 802.11 denial of service attack, and a boot log containing sensitive information can be accessed through a serial communication interface. It is concluded that the speaker is, in some aspects, insecure. / Smarta högtalare blir alltmer närvarande. Tidigare forskning har undersökt säkerheten kring dessa, dock har endast några använt en penetrerings testnings metolologi. Därutover har de flesta studier endast studerat modeller av välkända varumärken som Google eller Amazon. Därmed finns en vetenskaplig kunskapslucka kring penetrationstester av mindre populära modeller. Denna studie syftar till att bemöta denna lucka genom att utföra ett penetrationstest av den mindre populära JBL Link Music med mjukvaruversion 23063250. Resultaten visar att högtalaren är utsatt för flera säkerhetshot och är sårbar för några attacket. Bluetooth Low Energy implementationen är sårbar för passiv avlyssning. Därutöver är högtalaren sårbar för en 802.11 denial of service attack och en boot logg innehållande känslig information kan nås genom ett seriellt kommunikations gränssnitt. Slutsatsen dras att högtalaren, i vissa aspekter, är osäker.

This thesis presents a comprehensive security analysis of the Server-Server API of the Matrix protocol, providing a detailed examination of its vulnerabilities and contributing a significant body of knowledge to the cybersecurity field. The research focused exclusively on the Server-Server API of the Matrix protocol. Despite the testing of 2 vulnerabilities that did not succeed, the primary contribution of this work lies in the in-depth threat analysis and the identification of 16 critical, yet untested, vulnerabilities that may be probed in future research. The findings reveal that the Matrix protocol’s Server-Server API currently maintains a competent level of security. However, the uncovered vulnerabilities highlight the necessity for continuous and proactive security measures within its ongoing development. The practical implications of the identified vulnerabilities are substantial, with relevance extending to similar APIs in the broader digital communication landscape. The rigorous penetration testing methodology following rigorous standards, coupled with systematic documentation, ensures a trustworthy basis for the study’s conclusions. In essence, this thesis does not only answer the research question by identifying and documenting current security weaknesses within the Server-Server API but also establishes a methodological foundation for future security enhancement initiatives. By doing so, it adds valuable insights to the cybersecurity community, with implications for developers, researchers, and users alike, emphasizing the need for a persistent and vigilant approach to API security in the evolving digital era / Denna avhandling presenterar en omfattande säkerhetsanalys av Server-Server API:et för Matrix-protokollet, och bidrar med en utvärdering av dess sårbarheter och betydande kunskap till cybersäkerhetsområdet. Forskningen fokuserade uteslutande på Server-Server API:et för Matrix-protokollet. Trots penetrationstestningen av två sårbarheter som inte lyckades, ligger det primära bidraget från detta arbete i den djupgående hotanalysen och identifieringen av 16 kritiska, ännu otestade, sårbarheter som kan utforskas i framtida forskning. Resultaten visar att Matrix-protokollets Server-Server API för närvarande upprätthåller en bra säkerhetsnivå. De upptäckta sårbarheterna betonar dock nödvändigheten av kontinuerliga säkerhetsåtgärder inom dess pågående utveckling. De praktiska konsekvenserna av de identifierade sårbarheterna är betydande, med relevans som sträcker sig till liknande API:er i det bredare digitala kommunikationslandskapet. Den noggranna metodiken för penetrationstestning enligt strikta standarder, tillsammans med systematisk dokumentation, säkerställer en tillförlitlig grund för studiens slutsatser. I grund och botten svarar denna avhandling inte bara på forskningsfrågan genom att identifiera och dokumentera nuvarande säkerhetsbrister inom Server-Server API:et utan etablerar också en metodologisk grund för framtida säkerhetsförstärkningsinitiativ. Genom att göra detta tillför den värdefulla insikter till cybersäkerhetsgemenskapen, med implikationer för utvecklare, forskare och användare lika, vilket betonar behovet av en ihärdig och vaksam inställning till API-säkerhet i den utvecklande digitala eran.

As smart homes become increasingly common and concerns over Internet of Things (IoT) security grow, this study delves into the vulnerabilities of smart thermostats. These devices offer convenience but also comes with increased risk of cyber attacks. This study evaluates the susceptibility of the Shelly Thermostatic Radiator Valve (TRV) and the Meross Smart Thermostat to potential threats across various attack vectors – encompassing firmware, network, radio, and cloud – through penetration testing guided by the PatrIoT methodology. Findings reveal four unknown vulnerabilities in the Meross Smart Thermostat and two in the Shelly TRV. These vulnerabilities consist of insecure firmware updates, lack of network encryption, exploitable radio communication, and cloud-related gaps. Recommendations aiming at mitigating the found vulnerabilities include implementing secure Wi-Fi access points for both models during setup, and ensuring strong encryption for the Meross Smart Thermostat’s radio communication. The study contributes to an increased awareness of potential security risks associated with these devices, though the extent of vulnerabilities across all smart thermostat models cannot be definitively concluded. / I takt med att smarta hem blir allt vanligare och med växande medvetenhet om säkerhet för Internet of Things (IoT), undersöker denna studie potentiella sårbarheter hos smarta termostater. Dessa enheter förenklar användares vardag, men ger också upphov till nya cyberhot. Denna studie granskar Shelly TRV och Meross Smart Thermostat för potentiella hot inom attackvektorerna firmware, nätverk, radio och moln, genom penetreringstestning som vägleds av PatrIoT-metodiken. Resultatet är fyra upptäckta sårbarheter i Meross-modellen och två i Shelly Thermostatic Radiator Valve (TRV) inklusive osäkra firmware-uppdateringar, brist på nätverkskryptering, utnyttjbar radiokommunikation och molnrelaterade problem. Rekommendationer med syfte att mitigera de upptäckta sårbarheterna inkluderar att implementera säkra Wi-Fi-åtkomstpunkter för båda modellerna under installationen och att säkerställa stark kryptering för Meross Smart Thermostat:s radiokommunikationen. Studien bidrar till en ökad medvetenhet om potentiella säkerhetsrisker som är förknippade med dessa enheter, även om det inte kan fastställas hur vanligt det är med sårbarheter i smarta termostater

Weak product cybersecurity is an increasing problem within society, and a growing consumer product is the Virtual Reality (VR) headset. This thesis investigated common vulnerabilities in Internet of Things (IoT) consumer products and performed proof-of-concept exploits on the Meta Quest VR headset. The research method employed in this thesis was black-box penetration testing, a method to find possible vulnerabilities in a system. The method was provided by the Penetration Testing Execution Standard (PTES) and the scope was on network-related attacks on the VR headset. The PTES standard included doing a threat model of the Meta Quest VR headset to find possible vulnerabilities within the scope of this thesis. Furthermore, common vulnerabilities were studied and the findings resulted in the conducted attacks on the VR headset. The attacks were tested on an environment that mimics the situation that the target connects to a public Wireless Fidelity (WiFi) that the adversary created. The result showed that the Meta Quest VR headset had security countermeasures against potential threats. However, among the conducted attacks, a (Domain Name System) DNS spoofing attack was successful where it also was concluded that it could result in a Denial of Service (DoS) attack. / Svag cybersäkerhet för produkter är ett ökande problem i samhället, och en växande konsumentprodukt är Virituella Verklighets (VR) glasögon. Den här avhandlingen undersökte vanliga sårbarheter i Sakernas internet (IoT) konsumentprodukter och undersökte om det var möjligt att utnyttja på Meta Quests VR glasögon. Forskningsmetoden som användes i denna avhandling var black-box penetrationstestning, en metod för att hitta möjliga sårbarheter i ett system. Penetrationstestet utfördes enligt The Penetration Testing Execution Standard (PTES) och omfattningen var på nätverksrelaterade attacker på VR-headsetet. PTES-standarden inkluderade att göra en hot modell av Meta Quest VR-headsetet för att hitta möjliga sårbarheter inom omfattningen av denna avhandling. Vidare studerades vanliga sårbarheter och resultatet resulterade i de utförda attackerna mot VR-headsetet. Attackerna testades i en miljö som efterliknar situationen där offret ansluter till ett offentligt nätverk (WiFi) som förövaren skapat. Resultatet visade att Meta Quest VR headsetet hade motståndskraftiga säkerhetsåtgärder mot potentiella hot. Däremot, bland de utförda attackerna, var en Domännamnssystem (DNS) spoofing attack framgångsrik som också påvisade att attacken kunde resultera i en överbelastnings (DoS) attack.

Connected devices have become an integral part of life in modern society. In the industry, several tasks have been automatized and are now performed by robots, a development that is called Industry 4.0. Robotics are breaking new ground, and autonomous underwater vehicles (AUVs) will enable the exploration and exploitation of areas previously inaccessible. The underwater robots are therefore expected to be deployed at scale in our seas for commercial and military purposes. This will make them a target for malicious actors to exploit security issues in the AUVs. It has previously been reported that robot developers often down-prioritize security and that leading robotics frameworks have severe vulnerabilities. This thesis aims to assess the security of a modern AUV, SAM, by the Swedish Maritime Robotics Center. The goal was to determine if it is vulnerable to attacks common in robots and connected vehicles and to find out what cyber threats exist to underwater vehicles. The method in this project was ethical hacking through a penetration test. It included creating a threat model for the robot and vulnerability analysis. Several vulnerabilities were selected for exploitation to determine and demonstrate how an attacker could abuse them. The result showed that several vulnerabilities were exploitable, and SAM was considered insecure. The project's direct impact is that it provides SMaRC with advice on how to improve the security of its vehicle and the security practices in its development team. Underwater robotics is still a novel field, and there needs to be more research published on threats to robots. As a result, the threat model and vulnerability analysis can be a good guideline for another security researcher pentesting an AUV or a developer team looking to improve the security of their robots. / Uppkopplade enheter har blivit en integrerad del av livet i det moderna samhället. Inom industrin har flera uppgifter automatiserats och utförs nu av robotar, en utveckling som kallas Industri 4.0. Robotik bryter ny mark, och autonoma undervattensfordon kommer att möjliggöra utforskning och exploatering av områden som tidigare var otillgängliga. Undervattensrobotar förväntas därför användas i stor skala i våra hav för kommersiella och militära ändamål. Detta kommer att göra dem till ett mål för illasinnade aktörer. Tidigare har det rapporterats att robotutvecklare ofta nedprioriterar säkerheten och att ledande ramverk för robotar har allvarliga sårbarheter. Därför syftar denna avhandling till att bedöma säkerheten hos en modern undervattensrobot, SAM, av Swedish Maritime Robotics Center. Målet var att avgöra om den är sårbar för attacker som är vanliga inom robotar och uppkopplade fordon och att ta reda på vilka säkerhetshot som finns mot undervattensfordon. Metoden i detta projekt var etiskt hackande genom ett penetrationstest. Det innefattade att skapa en hotmodell och sårbarhetsanalys för roboten. Flera sårbarheter valdes för att avgöra om och visa hur en angripare kan utnyttja dem. Resultatet visar att flera sårbarheter var exploaterbara och att SAM betraktades som osäker. Den direkta effekten av projektet är att det ger SMaRC råd om hur de kan öka säkerheten hos sitt fordon och förbättra säkerhetspraxis i sitt utvecklingsteam. Undervattensrobotik är fortfarande ett nytt område, och det behövs mer forskning som undersöker hot mot robotarna. Därför kan hotmodellen och sårbarhetsanalysen vara riktlinjer för en annan säkerhetsforskare som utför penetrationstestning på en AUV eller ett utvecklingsteam som vill förbättra säkerheten hos sina robotar.

IP cameras have been around for a while and have been a growing part of the IoT scene. There is a variety of IP cameras being used in enterprises and homes with the main reason being for surveillance. This naturally attracts attackers to potentially take control of the camera feeds and or disable them completely. We tested the security of home surveillance cameras in different price categories, ranging from 350 SEK to 800 SEK, to research if the security of the cameras differs depending on the price. In addition, we also focused on two different vendors with the goal of discerning whether they have implemented different security measures. The method used to solve our task was to find and exploit existing vulnerabilities from similar devices and potentially find new ones ourselves. Even though existing vulnerabilities were mostly patched, there was still valuable information in the exploits. This showed that some vendors were aware of existing vulnerabilities and had the drive to patch them. Our work resulted in finding two vulnerabilities in one of the vendor’s cameras, which was disclosed to the affected vendor. The disclosure process resulted in an announcement in the support page[29]. MITRE also confirmed two CVE ID’s from our request, CVE-2021-41503[31] and CVE-2021-41504[32]. Our conclusion is that there are still critical security risks when it comes to the camera’s various features and other IoT devices that are yet to be exposed. / IP-kameror har funnits ett tag och har blivit en del av IoT-scenen. Det finns en mängd olika IP-kameror som används i företag och hem med den främsta anledningen till övervakning. Detta lockar naturligtvis angripare att eventuellt använda kameraflödena eller inaktivera dem helt. Vi testade säkerheten för hemövervakningskameror i olika priskategorier, från 350 SEK till 800 SEK, för att undersöka om kamerans säkerhet skiljer sig åt beroende på pris. Vi fokuserade också på två olika leverantörer med målet att se om de har genomfört olika säkerhetsåtgärder. Metoden som användes för att lösa vår uppgift var att hitta och prova befintliga sårbarheter från liknande enheter och eventuellt hitta nya själva. Även om befintliga sårbarheter var för det mesta lösta så var det fortfarande värdefull information vi kunde ta del av. Detta visar att vissa leverantörer är medvetna om befintliga sårbarheter och har drivet att korrigera dem. Vårt arbete resulterade i att vi hittade två sårbarheter i en av leverantörens kameror, vilket informerades till den berörda leverantören. Avslöjandeprocessen resulterade i ett tillkännagivande på supportsidan[29]. MITRE bekräftade också två CVE IDs från vår begäran, CVE-2021-41503[31] och CVE-2021-41504[32] Vår slutsats är att det fortfarande finns några kritiska säkerhetsrisker avseende kamerornas funktioner och andra IoT-enheter som kan exponeras.

Recent supply chain attacks on a larger scale in combination with a growing adoption of the set of automated software development and deployment practices commonly referred to as ’DevOps’, made us interested in the security of the underlying infrastructure supporting these practices. If a malicious commit in a piece of software can expose internal systems and networks of all users of said software to vulnerabilities, questions regarding trust and repudiation becomes central, in the platforms themselves as much as in each digitally signed software update version. GitLab is a DevOps platform that offer an open-source (Community Edition, (CE)) of their application, for anyone to use and even modify to better suit their own needs. Anyone who chooses to use GitLab will as a result thereof also choose to put the trust others put in them in the hands of the open-source community around GitLab. Since any vulnerability in GitLab could affect users or organizations that use software developed and shipped with the help of GitLab, we wanted to try finding one for ourselves. We employed well-known techniques from the ethical hacker playbook (threat modeling, risk assessment) in order to identify candidates for attack vectors, and found GitLab’s GraphQL Application Programming Interface (API) to be a great starting point since it not only was but still is under development, but that the body of previous work seemed to suggest inconsistencies in the business logic layer underneath. Our main findings are: at least two instances where we were able to gain unauthorized access to data within our self-hosted GitLab instance. We also found that a new feature could be used for privilege escalation under certain conditions. We were then able to conclude that open source software and a prolific bug bounty program does not guarantee the security of GitLab, in and of themselves. All findings have been reported to GitLab through their bug bounty program. / Under det senaste decenniet har mjukvaruutvecklande organisationer visat ett tilltagande intresse för de metoder för automatiserade utvecklings- och distributionstekniker som vanligen brukar samlas under termen DevOps. Den trenden taget i kombination med det senaste årets större försörjningskedjeattacker (SolarWinds, Microsoft Exchange Server) gjorde att vi började intressera oss för säkerheten kring den infrastruktur som möjliggör dessa metoder. Om en utvecklare med ont uppsåt lyckas få in en ändring i en mjukvara innan den digitalt signeras och distribueras till mjukvarans användare, kan denne lyckas utnyttja svagheten för att få tillgång till eller modifiera de system och nätverk mjukvaran körs på. Frågor om tillit och avsändarintegritet kring vem som står bakom ett kodavsnitt blir i förlängningen därav oerhört viktiga. GitLab är en DevOps-plattform som erbjuds i en version med öppen källkod, vilken alla kan använda och rent av anpassa för sina egna behov. Att använda GitLab innebär dock att man lämpar över den tillit och säkerhet ens användare lagt i ens händer på de som utvecklar plattformen. Eftersom en enskild sårbarhet i GitLab potentiellt kan påverka ett stort antal aktörer som aldrig själva använt GitLab gjorde att vi ville se efter om även vi kunde hitta en sådan sårbarhet. Vi använde oss av välbekanta metoderi etisk hackning-kretsar (hotmodellering) genom vilka vi identifierade GitLabs GraphQL-Application Programming Interface (API) som en potentiellt gynnsam attackvektor. Detta både eftersom API:t fortsatt är under utveckling och att tidigare forskning antytt logiska brister i applikations-lagret. Arbetet ledde fram till ett par fynd. Vi fick åtkomst till otillåten data vid två tillfällen. Med hjälp av en ny funktionalitet kunde vi under vissa omständigheter utöka en användares behörighet. Vi kunde därmed dra slutsatsen att öppen källkod och ett väletablerat bug bounty-program inte i sig är några garantier för säker mjukvara. Samtliga fynd har rapporterats till GitLab via deras bug bounty-program på plattformen HackerOne.

Obemannade luftfarkoster, även kallade drönare, är del av IoT-revolutionen och har uppmärksammats de senaste åren på grund av integritetsfrågor såväl som flygplats- och militär säkerhet. Då de kan flyga samt har implementerat en ökande mängd teknologi, särskilt kamera och annan övervakning, är de attraktiva måltavlor för hackers och penetrationstestare. Ett antal attacker har genomförts i närtid. I detta examensarbete utforskas och attackeras drönaren Parrot ANAFI genom att använda hotmodellering ur ett black box-perspektiv. Hotmodelleringen inkluderar hotidentifiering med STRIDE samt riskvärdering med DREAD. Inga stora svagheter i systemet hittades. Rapporten visar att tillverkaren har en stor säkerhetsmedvetenhet. Exempel på denna medvetenhet är att tidigare rapporterade svagheter har åtgärdats och programkoden har förvrängts. Metoderna och de funna resultaten kan användas för att vidare utforska svagheter i drönare och liknande IoT-enheter. / Unmanned aerial vehicles, commonly known as drones, are part of the IoT revolution and have gotten some attention in recent years due to privacy violation issues as well as airport and military security. Since they can fly and have an increasing amount of technology implemented, especially camera and other surveillance, they are attractive targets for hackers and penetration testers. A number of attacks have been carried out over the years. In this thesis the Parrot ANAFI drone is explored and attacked using threat modeling from a black box perspective. The threat modeling includes identifying threats with STRIDE and assessing risks with DREAD. Major vulnerabilities in the system were not found. This report shows that the manufacturer has a high security awareness. Examples of this awareness are that previously reported vulnerabilities have been mitigated and firmware code has been obfuscated. The methods used and results found could be used to further explore vulnerabilities in drones and similar IoT devices.

Många hem köper produkter som är internetuppkopplade, sakernas internet (IoT), det gäller allt från lampor till kattluckor. Detta öppnar upp för möjligheten att styra sitt hem på nya sätt men det medför nya hot mot hem och samhället. Detta är ett kritiskt problem för många företag, särskilt på IoT-marknaden där det finns incitament som driver låga kostnader och snabb marknadsintroduktion. Litteratstudien visade en brist på tydliga värderingar av investeringar och att även om produktivitet påverkas negativt och förlänger tiden från idé till marknad undviks framtida svårigheter vid lyckade cybersäkerhethetsåtgärder. Trots de betydande hoten kan många företag välja att acceptera risken för cyberattacker på grund av att kostnader vid säkerhetsbrister inte alltid hamnar hos dem.Sårbarhetstestningsmetoden PatrIoT följdes för att grundligt testa IoT-produkten Microchip Cat Flap Connect. Attacker som utfördes var bland annat ping-flooding och MiTM. Produkten visade sig vara säker och vanliga svagheter som öppna nät- verkstjänster och avsaknad av kryptering var frånvarande. Produkten visade sig vara sårbar mot överflödesattacker (DoS) i form av ping-flooding. Med det går det att säga att produkten följer ett flertal principer för utveckling mot säker IoT men servern som används för webbapplikationen bör implementera krav på att endast lita på certifikat av betrodda certifikatutfärdare. / Many households purchase internet-connected products, Internet of Things (IoT), which includes everything from lamps to cat flaps. This opens new ways and possibilities of controlling one's home, but it brings new threats to home and society. This is a critical issue for many companies, especially in the IoT market where there are incentives that drive low costs and quick time to market. The literature study showed a lack of clear valuations of investments and that even if productivity is negatively affected and the time from idea to market is extended, future difficulties are avoided with successful cyber security measures. Despite the significant threats, many companies may choose to accept the risk of cyber-attacks because the costs of security breaches do not always end up with them.The PatrIoT vulnerability testing methodology was followed to thoroughly test the IoT product Microchip Cat Flap Connect. The product proved to be secure and common weaknesses, such as open network services and lack of proper implementation of encryption, could not be identified. The product was found to be vulnerable to denial-of-service (DoS) attacks in the form of ping-flooding. With that, it can be said that the product follows several principles for development towards secure IoT, but the server used for the web application should implement requirements to only trust certificates from trusted certificate authorities.

Recent and frequent reports of important systems being hacked are being presented almost daily, and the fact that our digitized society has fallen behind on securing these systems is becoming more and more obvious. Vital infrastructure - systems that we depend on for our safety. The security of these systems is of utmost importance, but how well are they protected? Even systems that are supposed to be isolated and never exposed to the general public have shown through history to be vulnerable. This thesis analyzed the security of such a vital system, namely a common unit among X-ray security scanners (Smiths Detection HI-SCAN 6040i) that are not only used by airports to search bags and belongings but also by an increasing multitude of applications such as prisons, jails, courts, government buildings, hotels and public events. In order to structure the work and present the attack vectors, a threat model was determined for the target system. In total, 11 vulnerabilities were found in the system. Most of them grant access to the X-ray machine, where it is also possible to escalate privileges to root access. This work will also show that once one has gained access to the network connecting these machines, there are multiple paths to gaining full access to the system. When access has then been obtained, it will also be demonstrated how to manipulate the scanning function of the X-ray machine in such a way that one could bring prohibited items through the security checkpoint unknowingly of the security operators, concluding that the system is vulnerable and that the impact of successful exploitation could have catastrophic consequences. / Nya rapporter om samhällsviktiga system som blivit hackade kommer hela tiden, och faktumet att vårat digitaliserade samhälle har hamnat på efterkälken med att säkra upp dessa system blir mer och mer tydligt. Kritisk infrastruktur - system som vi är beroende av för vår säkerhet. Säkerheten i dessa system är av yttersta betydelse, men hur säkra är dem? Även system förment att vara isolerade och aldrig exponerade för allmänheten har visat sig genom historien vara sårbara. Denna uppsats har analyserat säkerheten för att sådant kritiskt system, nämligen ett vanligt använt röntgenanalyssystem (Smiths Detection HI-SCAN 6040i) som används frekvent på flygplatser för att skanna handbagage men finns även på en tilltagande skara sektorer såsom kriminalvårdsanstalter, häkten, domstolar, samhällsviktiga byggnader, hotel och publika evenemang. I syfte att strukturera arbetet samt att presentera attackvektorerna, bestämdes en hotmodell för målsystemet. Totalt hittades 11 sårbarheter i systemet. De flesta av dem resulterade i tillträde till röntgenmaskinen, där det även var möjligt att eskalera privilegierna till root-behörighet. Det här arbetet kommer även visa att när tillträde erhållits till nätverket som sammankopplar dessa maskiner, så finns det flera vägar att nå full tillgång till systemet. När sådan tillgång erhållits, kommer det även demonstreras hur det är möjligt att manipulera skanningsfunktionen på röntgenmaskinen på ett sådant sätt att det vore möjligt att få igenom otillåtna föremål genom säkerhetskontrollen utan att säkerhetspersonalen märker någonting. Slutsatsen blir att systemet är sårbart och att resultatet av att framgångsrikt utnyttja en sådan sårbarhet kan få katastrofala konsekvenser.