<p>Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallänningen (halländskheten) sett ut från tidigt 1800-tal till mitten på 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits någon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de värden man tillskrivit Halland och hallänningen, samt att se hur beskrivningarna har förändrats. Källmaterialet har bestått utav litteratur från uppsatsen två undersökningsperioder:1800–1880 och 1920–50. Uppsatsen kan sägas vara en diskursanalys där jag som ett första teoretiskt ramverk har använt mig av de av Jörgen Johansson presenterade föreställningarna av vad som karaktäriserar en typisk hallänning. Som ett andra teoretiskt ramverk har jag även använt mig av Reinhold Castenssons fyra regionsbegrepp för att utifrån dessa kunna se hur landskapet har kategoriserats/definierats under perioderna. Det viktigaste resultatet i uppsatsen är att det visade sig finns en viss kontinuitet i beskrivningarna av Halland och hallänningen, men att olikheterna var väl så påtagliga. Bland annat beskrevs Halland under de båda perioderna att inte ha varit en kulturellt heterogen och särartad region, och hallänningen beskrevs under de båda perioderna ha haft en stark hemorts kärlek.</p>

Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallänningen (halländskheten) sett ut från tidigt 1800-tal till mitten på 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits någon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de värden man tillskrivit Halland och hallänningen, samt att se hur beskrivningarna har förändrats. Källmaterialet har bestått utav litteratur från uppsatsen två undersökningsperioder:1800–1880 och 1920–50. Uppsatsen kan sägas vara en diskursanalys där jag som ett första teoretiskt ramverk har använt mig av de av Jörgen Johansson presenterade föreställningarna av vad som karaktäriserar en typisk hallänning. Som ett andra teoretiskt ramverk har jag även använt mig av Reinhold Castenssons fyra regionsbegrepp för att utifrån dessa kunna se hur landskapet har kategoriserats/definierats under perioderna. Det viktigaste resultatet i uppsatsen är att det visade sig finns en viss kontinuitet i beskrivningarna av Halland och hallänningen, men att olikheterna var väl så påtagliga. Bland annat beskrevs Halland under de båda perioderna att inte ha varit en kulturellt heterogen och särartad region, och hallänningen beskrevs under de båda perioderna ha haft en stark hemorts kärlek.