Mobile IPv6 supports host mobility by dynamically changing IP addresses while mobile nodes roaming in the Internet. However, there still exist performance problems during handoffs, such as handoff latency, packet loss. When a mobile node increases its mobility, performance degradation induced by frequent handoffs grows drastically. In this thesis, we propose a dual-tunnel with buffering (DTWB) mechanism to reduce packet loss ratio during multiple handoffs. Packet buffering at access routers is initiated by mobile nodes when the received signal strength goes below a predefined threshold. The buffered packets are forwarded through dual tunnels, of which the first tunnel is established between the old access router and the new access router, and the second tunnel is established between the new access router and the mobile nodes. For the purpose of evaluation, we perform experiments on NS-2 simulation. The simulation results demonstrate that our proposed mechanism can minimize the packet loss ratio and increase the throughput during multiple handoffs.

Emergency department (ED) crowding is a patient safety concern that has been increasing for more than a decade. Increased visits have resulted in ED crowding, longer wait times, ambulance diversions, and boarding of admitted patients (Hing & Bhuiya, 2012). Numerous factors affect ED crowding. Once various extraneous issues are resolved and a bed is available for a patient, it becomes the responsibility of nurses across unit boundaries to coordinate the patient transfer. This study applies Relational Coordination Theory (RCT) as a framework to provide nurses insight into the relational aspects of their work in the transfer of ED patients to inpatient beds. Relational coordination is a mutually reinforcing process of interaction between communication and relationships that is carried out for the purpose of task interaction. It is useful for coordinating work that is highly interdependent, uncertain, and time constrained (Gittell, 2002). Nurses work during ED transfers requires task interaction as they coordinate their efforts. This study, guided by RCT, will examine relational and communication dynamics among nurses within their own units and across unit boundaries as they interact during ED transfers. A cross-sectional, descriptive design will explore the seven dimensions of Relational Coordination (RC) during ED admissions and explain nurses relational and communication dimensions that may influence ED boarding times. The results of this study provide new information and a sound theoretical model on which to base future research.

Bakgrund: En tydlig kommunikation mellan vårdpersonal på en sjukhusavdelning är av yttersta vikt för att bevara och stärka patientsäkerheten. Om det händer att kommunikationen angående patienten blir bristande, speciellt i överrapportering mellan den huvudansvariga vårdpersonalen, påverkas vårdkvaliteten eftersom viktig information går förlorad och risken för medicinska fel ökar markant. Sjuksköterskorna är de som i största grad har kontinuerlig kontakt med patienten när denna vårdas på ett sjukhus och har som vårdgivare ett ansvar för att en god patientvård utförs. För att detta skall kunna realiseras måste hela tiden kontinuiteten och säkerheten i omvårdnaden av patienten garanteras och detta bygger delvis på korrekt informationsöverföring. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet i samband med överrapportering av patienter vårdpersonal emellan på en ortopedklinik. Metod: För att utforska sjusköterskornas upplevelser valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudbandspelare och transkriberades för att sedan analyseras med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Sex sjuksköterskor från samma klinik som arbetat mellan 8 månader och 15 år intervjuades. Resultat: Olika områden belystes som sjuksköterskorna upplevde påverkade patientsäkerheten i samband med överrapporteringen på olika sätt. Förutsättningar för att patientsäkerheten ska bevaras i rapportmomentet var bland annat att det fanns rutiner och att en standardiserad rapportmodell brukades. Att vara uppdaterad inför sin rapport, att återkoppla till sina kollegor samt att försäkra att patientjournalerna innehöll relevanta uppdateringar underströks också. De områden sjuksköterskorna upplevde behövde förbättras var bland annat att hålla fokus under rapporten och fortsätta stötta och uppmuntra varandra att använda SBAR samt att inte glömma journalföringen trots muntligt rapport, användning av avdelningsbunda ord och förkortningar i journalerna samt när informationen i rapporten är gammal och/eller felaktig. Organisatoriska problem var upplevelserna av en hög arbetsbelastning som orsakar stress och fel samt otillräcklig rapportering av avvikelser. Slutligen presenterades vad sjuksköterskorna upplevde som för- och nackdelar hos muntlig rapport som var den använda överrapporteringsformen vid tiden för intervjuerna, respektive skriftlig rapport och några tankar om en blandad variant. Slutsats: Patientsäkerheten kan påverkas av många faktorer i samband med överrapporteringen, vare sig den är muntlig eller skriftlig. Men med en strukturerad metod för överrapportering upplevde sjuksköterskorna att många av riskerna minskar, genom att strukturera överrapporteringen ansåg sjuksköterskorna även att de kunde spara tid. Arbetet med att implementera klinikens standardiseringsmodell fullt ut behövde dock fortsatta ansträngningar.

In this thesis, performances of some Mobile IP handoff schemes have been compared. The comparison has been based on simulation results. Simulation study has been carried out with a MIP model developed using OMNeT++ and available model frameworks. The literature on Mobile IP and several improvements including handoff management schemes have been surveyed. A MIP model has been constructed and then validated with the help of some scenarios in the literature, especially the one found in [7]. The model has been then used to investigate performances of FMIP. The study also included performance of FMIP under local traffic where mobile hosts communicate with each other in the same domain. Simulations are carried out under several scenarios involving UDP and TCP transfers. Mobile host speed and base station buffer size variables have been changed throughout the simulations. The result show that use of L2 triggers reduces handoff latency as both FMIP Post-Reg and Pre-Reg have better performance than HMIP without L2 triggers. The results also show that FMIP Post-Reg is a good candidate for future MIP infrastructures with its low latency handoff characteristics due to bidirectional tunneling between old and new points of attachment. Moreover, the results suggest that FMIP Post-Reg is also the best handoff scheme under local traffic where mobile hosts communicate among each other in the same foreign network.

No description available.

Bakgrund: Bristande kommunikation leder till vårdskador och oönskade händelser hos patienter som genomgår anestesi. För att säkerställa patientsäkerheten behöver det råda balans mellan noggrannhet och effektivitet. Strukturerad kommunikation minimerar risken för missad information samt ökar säkerheten och effektiviteten i samband med överrapportering. Det förekommer idag brister hos specialistsjuksköterskor inom anestesi avseende användning av verktyg för överrapportering och få studier har tidigare sammanställt effekten av olika kommunikationsverktyg. Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om strukturerade kommunikationsverktyg och dess effekter avseende patientsäkerheten som kan tillämpas av specialistsjuksköterskor inom anestesi.  Syftet: Syftet var att sammanställa olika verktyg för strukturerad kommunikation vid överlämning av patienter och dess effekter på patientsäkerheten. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med systematisk ansats. ETTO-principen användes som teoretisk utgångspunkt och artikelgranskning utfördes med SBU:s granskningsmallar.  Resultat: Kategorier utformades från verktygens namn; I-PASS, SBAR, MIST och Övriga verktyg. Övervägande var resultaten samstämmiga. Kommunikationsverktygen hade god effekt på patientsäkerheten vid överlämning av patienter. Majoriteten av studierna påvisade att oönskade händelser för patienten minskade, mängden viktig information som överrapporteras ökade och missad information minskade efter att ha implementerat ett verktyg för strukturerad överrapportering. Slutsats: Litteraturöversikten resulterade i positiva resultat efter implementering av ett kommunikationsverktyg. Balans mellan effektivitet och noggrannhet resulterar i hög kvalitet av informationsöverföring samt säker vård. Detta stärker slutsatsen att ett kommunikationsverktyg bör användas av specialistsjuksköterskor inom anestesi vid överrapporteringar. / Background: Lack of communication leads to adverse events in patients undergoing anesthesia. To ensure patient safety, there needs to be a balance between thoroughness and efficiency. Structured communication minimizes the risk of missed information and increases safety and efficiency during handoffs. Today, there are shortcomings among Certified Registered Nurse Anesthetists (CRNA) regarding the use of tools during handoffs, and few studies have previously compiled the effect of different communication tools. This literature study can contribute with knowledge about structured communication tools and their effects regarding patient safety that can be applied by CRNAs.  Objective: The objective of this study was to compile various tools for structured communication during handoffs and its effects on patient safety.   Design: Quantitative literature study with a systematic approach. The ETTO principle was used as a theoretical starting point and article review was carried out using SBU's review templates.   Results: Categories were devised from the names of the tools; I-PASS, SBAR, MIST and other tools. The results were mostly consistent. The communication tools had a positive effect on patient safety when handing over patients. The majority of studies demonstrated that patient adverse events decreased, the amount of important information reported increased, and missed information decreased after implementing a tool for structured communication.  Conclusion: The literature review resulted in positive results after implementing a communication tool. Balance between efficiency and thoroughness results in high quality information transfer and safe care. This strengthens the conclusion that a communication tool should be used by CRNAs during handoffs.