Hometown Boy är ett projekt av konstnären Liu Xiaodong. Tillsammans med en grupp medarbetare besökte han sin barndomsstad  Jincheng i nordöstra Kina, en stad han lämnade för trettio år sedan.. Resultatet visades på UCCA, Ullens Center for Contemporary Art i Beijing. Lius verk synliggjorde individer från en marginaliserad arbetarklass som inte ofta ges utrymme inom porträttkonsten. Mitt syfte har varit att tolka Lius Xiao Dou Hanging Out at the Pool Hall bland annat utifrån ett marxistisktfeministiskt förhållningssätt. Som metod har jag utgått ifrån bildanalyser av verken samt litteraturstudier. Jag fann bl a att dukstorleken tidigare var relaterad till idolporträtt i Kina och viktiga, gärna klassiska, teman i ett historiskt Europa. Jag fann vidare en diskrepans mellan Lius barndomsvänner och dem som dominerar musei- och galleribesök, vilket  jag ser som ett klassmöte där publiken ges möjlighet att studera de avvikande. Liu styr representationen av Xiao Dou. Han förflyttar henne till en manlig sfär och ger henne manliga attribut. I Jincheng Airport ser vi en passiv sida av Xiao Dou. Att Liu valt att avbilda Xiao Dou på dessa sätt kan vara för att väcka publikens intresse genom att rikta uppmärksamheten mot kvinnans situation på landsbygden och hur hon styrs av rådande ideologier och hur det i sin tur begränsar hennes möjligheter. Ändå funderar jag om publiken ser detta eller om vi fastnar i den fysiska representationen av Xiao Dou med för kort klänning i fel rum, en representation som i Xiao Dou Hanging Out at the Pool Hall fallit offer för en mans öga.

This thesis engages in an initial exploration of the spatial experiences of older youth in the suburbs of the West Island of Montreal. Adopting a Lefebvrian spatial lens, the goal of this thesis is to outline the characteristics of the lived experiences of older middle class youth in a constructed suburban environment. Semi-structured interviews were conducted in a largely Anglophone college with students aged 18 to 19 years of age. I begin my thesis by reviewing the literature on urban youth geographies, aimed at analyzing the influence of the built urban environment. I argue that the suburban experiences of older youth varies from those of children, inner city youth, and marginalized youth who are most represented in the literature. Then, I present the important considerations of doing research with youth participants and the ways in which my conceived methods were altered during my fieldwork, leading to adjustments in sampling, and subsequent impacts on the conclusions of this thesis. I continue by presenting the themes that emerged during the interviews, which I illustrate by sharing the reflections and everyday experiences of participants. From these accounts, I draw links between the similarities and differences among participants, the literature, and Lefebvre's theories. In this analysis, I reflect upon the differences between available youth literatures and the young people from my sample, leading me to further explore broader literatures that enable me to contextualize more characteristics of my sample and concepts related to the lack of illegitimate spaces in the suburbs, the significance of private space in the suburban environment, play, resistance, and the use of alternative spaces, in a way that differs from the accounts from marginalized urban youth literatures. I argue that the young people from my sample feel less marginalized, therefore engaging in less obvious forms of resistance, while still finding ways to shape their identities and play while being limited by some of the conditions of the built suburban environment.

No description available.