Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Vi ville undersöka den hinduiska samhällsordningen, som benämns som kastsystemet, samt de oberörbaras uppror mot kastsystemet från 1850-talet och framåt. Vi ville analysera det befintliga materialet genom att pröva religionsvetenskapliga teorier som en potentiell förklaring till existensen av ett sådant fenomen som kastsystemet. Enligt indisk lag är diskriminering av kasttillhörighet förbjudet och praktiserandet av kastsystemet avskaffades officiellt 1950. Trots detta praktiseras denna hinduiska samhällsordning och än idag förekommer det en social, ekonomisk och politisk ojämställdhet, på grund av kastsystemet, i det indiska samhället. De som är sämst ställda i denna samhällsordning och som drabbas mest av den ojämställdhet som råder i det indiska samhället är de oberörbara. De drabbas än idag av våld och människorättsövergrepp. Med vår uppsats vill vi ge en potentiell förklaring av kastsystemets existens samt de oberörbaras uppror mot denna samhällsordning efter 1850-talet fram till 2000-talet. Detta vill vi göra genom att pröva tre utvalda religionsvetenskapliga teorier. De religionsvetenskapliga teorier vi valt är skapade från bland annat Meredith B. McGuire och Pierre Bourdieu. Vi har funnit att deras religionsvetenskapliga teorier kan ge en förklaring till både kastsystemets existens och de oberörbaras uppror mot kastsystemet genom historiens förlopp.

Kastsystemet är en del av det indiska samhället samt religionen hinduismen. Numera är rollerna i kastsystemet inte lika tydliga samtidigt som att religionen fortfarande praktiseras. Därför är det intressant att studera hur den religiösa praxisen kan skilja sig, eller inte, mellan brahmin och harijan kasten. Puja är namnet på religiös hängivenhet till Gud i hinduisk tro. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur kvinnor från harijan och brahmin kasten utför sin puja. Forskningsfrågorna är: Vilka skillnader och likheter har kvinnor från harijan och brahmin kasten i praktiken i sin dagliga religiösa ritual på morgonen? Vad ber harijan och brahmin kvinnorna om? Hur utrycker kvinnorna att morgonpuja påverkar dem?  Metoden som användes var kvalitativa observationer och kompletterande intervjuer med kvinnor i områdena Assi och Lanka. Sex kvinnor i harijankastet och sex kvinnor i brahminkastet har observerats när de utförde sin morgonpuja var för sig och intervjuas efteråt. Bilder har tagits för att kunna analysera vad deras altare har för betydelse. Resultatet som presenteras relateras till tidigare forskning och teorierna om: puja, kvinnliga ritualer, Hinduism, kastsystemet, KASAM, Shaktism, Vaishnavism och Shivaism. Kvinnorna i harijankastet visar fler tendenser att tillhöra Shaivism, förutom en person som visade tendenser för att tillhöra Shaktism. I brahminkastet visar de fler tendenser till Vaishnavism. Denna slutsats kommer från artefakter som de har på sina förändringar och vilken gud de ber till först. De i Harijankastet fokuserar mer på rökelse under morgonpuja och kvinnor i brahminkastet, i denna studie, använder flera resurser som att tvätta gudarna med vatten från floden Ganges. Traditionen vidarebefordras av familjen och förändras efteräktenskap. Alla kvinnor i denna studie känner sig lugna efter puja och förklarar känslan som fridfull. De känner att de får sina böner besvarade och får sina önskemål beviljade från gud / gudar. Det är också ett sätt att hantera utmaningar i livet. Detta visar att puja, för alla kvinnor i studien, är en religiös rutin som ger dem lugn och en känsla av sammanhang för deras vardagliga uppgifter och utmaningar, såsom teorin KASAM förklarar som ett slags mentalt immunförsvar. Kvinnorna i brahminkastet ber för att behålla ett stabilt liv, också för saker som världsfred och deras barns framgång i skolan. I harijankastet ber kvinnorna mer mot förändring och hälsa.