Global ETD Search

1	Utvalda religionsvetenskapliga teoriers förklaring till de oberörbaras uppror mot kastsystemet. : Vilken potentiell förklaring kan utvalda religionsvetenskapliga teorier ge till både kastsystemets existens och de oberörbaras uppror från 1850-talet och framåt? Pehlivanovic, Verda, Kaikkonen, Lina January 2012 (has links) Vi ville undersöka den hinduiska samhällsordningen, som benämns som kastsystemet, samt de oberörbaras uppror mot kastsystemet från 1850-talet och framåt. Vi ville analysera det befintliga materialet genom att pröva religionsvetenskapliga teorier som en potentiell förklaring till existensen av ett sådant fenomen som kastsystemet. Enligt indisk lag är diskriminering av kasttillhörighet förbjudet och praktiserandet av kastsystemet avskaffades officiellt 1950. Trots detta praktiseras denna hinduiska samhällsordning och än idag förekommer det en social, ekonomisk och politisk ojämställdhet, på grund av kastsystemet, i det indiska samhället. De som är sämst ställda i denna samhällsordning och som drabbas mest av den ojämställdhet som råder i det indiska samhället är de oberörbara. De drabbas än idag av våld och människorättsövergrepp. Med vår uppsats vill vi ge en potentiell förklaring av kastsystemets existens samt de oberörbaras uppror mot denna samhällsordning efter 1850-talet fram till 2000-talet. Detta vill vi göra genom att pröva tre utvalda religionsvetenskapliga teorier. De religionsvetenskapliga teorier vi valt är skapade från bland annat Meredith B. McGuire och Pierre Bourdieu. Vi har funnit att deras religionsvetenskapliga teorier kan ge en förklaring till både kastsystemets existens och de oberörbaras uppror mot kastsystemet genom historiens förlopp. den hinduiska samhällsordningen kastsystemet de oberörbara de kastlösa Gandhi Ambedkar kamp
2	Genus på menyn : Analyser av stabila kol- och kväveisotoper på skelettmaterial från Bjärbygravfältet från äldre romersk järnålder i Kastlösa på Öland Schoultz, Pia January 2006 (has links) <p>This paper deals with diet and gender in the early roman iron age in Sweden. Human bone and tooth material from the Iron Age cemetery at Bjärby in Kastlösa parish on the island of Öland have been analysed for stable carbon and nitrogen isotopes. 21 individuals were sampled. Where possible 4 samples were taken from each individual, from the first, second and third molar respectively and from one compact bone. By doing so it is possible, at least in theory, to trace intra-individual diets throughout life. In total, 64 samples were analysed by isotope ratio mass spectrometer. The low [delta]13C values indicate a diet based mostly on terrestrial resources, while the high [delta]15N values indicate some significant marine input. This discrepancy may be explained by an intake of freshwater fish or meat from suckling animals. The isotope values do not indicate any significant dietary reliance on cereals. Some gender differences in diet were observed. The [delta]15N values of the women were higher than those of the men, indicating a higher tropic level throughout life. The third molar [delta]13C values of the men were higher than those of the women, indicating a somewhat more substantial marine input during the teenage years.</p> archaeology stable isotopes carbon nitrogen Roman Iron Age diet gender Bjärby Kastlösa Öland arkeologi stabila isotoper kol kväve romersk järnålder kost genus Bjärby Kastlösa Öland Archaeology Arkeologi
3	Genus på menyn : Analyser av stabila kol- och kväveisotoper på skelettmaterial från Bjärbygravfältet från äldre romersk järnålder i Kastlösa på Öland Schoultz, Pia January 2006 (has links) This paper deals with diet and gender in the early roman iron age in Sweden. Human bone and tooth material from the Iron Age cemetery at Bjärby in Kastlösa parish on the island of Öland have been analysed for stable carbon and nitrogen isotopes. 21 individuals were sampled. Where possible 4 samples were taken from each individual, from the first, second and third molar respectively and from one compact bone. By doing so it is possible, at least in theory, to trace intra-individual diets throughout life. In total, 64 samples were analysed by isotope ratio mass spectrometer. The low [delta]13C values indicate a diet based mostly on terrestrial resources, while the high [delta]15N values indicate some significant marine input. This discrepancy may be explained by an intake of freshwater fish or meat from suckling animals. The isotope values do not indicate any significant dietary reliance on cereals. Some gender differences in diet were observed. The [delta]15N values of the women were higher than those of the men, indicating a higher tropic level throughout life. The third molar [delta]13C values of the men were higher than those of the women, indicating a somewhat more substantial marine input during the teenage years. archaeology stable isotopes carbon nitrogen Roman Iron Age diet gender Bjärby Kastlösa Öland arkeologi stabila isotoper kol kväve romersk järnålder kost genus Bjärby Kastlösa Öland Archaeology Arkeologi
4	Altarfresken Kristi återkomst : en studie i kyrklig bildretorik Lindblom, Anders January 2013 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikationen mellan skaparen av ett verk och betraktaren vad avser kyrklig, monumental konst. Med andra ord vill jag beskriva kyrkobesökarens tolkning av verket, ställt mot konstnärens avsikt. I detta syfte gör jag en fallstudie, en analys av altarfresken Kristi återkomst, vilken finns i Kastlösa kyrka och är utförd av Waldemar Lorentzon 1953-1954.Min metod är att ställa en beskrivning av hur fresken tolkas av mig själv utan föregående specialstudier (receptionen) mot en rekonstruktion av Lorentzons avsikter med verket (intentionen). Den första delen görs som en semiotisk analys. Den andra delen innehåller bl a studier av Lorentzons bibelstöd för fresken, en genomgång av texter av personer som talat med Lorentzon, en jämförelse med Lorentzons målning i Ryssby kyrka samt vidare en analys av skisser till fresken. Dessutom görs en särskild bildretorisk analys.Undersökningen visar att freskens grundläggande mening uppfattas väl av en betraktare utan särskilda förkunskaper. Men bilden har också ett mera svårtillgängligt innehåll. Det gäller i första hand bibelstödet för den stora Kristusbilden, symboliken i ett storskaligt geometriskt mönster i fresken samt en möjlig influens av Lorentzons egna andliga engagemang. Den bildretoriska analysen visar att fresken innehåller ett stort antal retoriska element. Waldemar Lorentzon Kristi återkomst Kastlösa kyrka bildretorik visuell kommunikation kyrklig monumentalkonst Halmstadgruppen.

1

Page generated in 0.062 seconds