The aim with this essay is to cast a light upon the brainwashing carried out by the totalitarian Party in George Orwell’s dystopian novel, 1984, and induce a deeper understanding of its persuasive effect on Winston Smith, the main character. Winston passionately hates the Party and its leader Big Brother who govern the country Oceania in which he lives. However, after having undergone brainwashing that also includes torture, Winston surrenders to the ideology of the Party and at the end of the novel his hatred towards Big Brother has turned to love. In order to understand Winton’s conversion I carry out a close reading of the novel and apply the three rhetorical means of persuasion, ethos, logos and pathos, to the novel and demonstrate when and how these appeals are used on Winston. Against this rhetorical background the analysis shows that the Party’s usage of rhetorical appeals can explain why the brainwashing works successfully in its persuasive aim. This result also demonstrates that these three appeals play a prominent role over a course of several years in the Party’s indoctrination of Winston. Additionally, the presence of rhetoric proves that there is more than Winston being tortured to his conversion. Thus, Winston is not only tortured into repeating the principles of the party, he is also persuaded into actually believing in them and loving Big Brother by the Party’s strategic appeals to ethos, logos and pathos. / Syftet med detta arbete är att belysa hjärntvätten utförd av det totalitära Partiet i George Orwells dystopiska roman, 1984, och bidra till en djupare förståelse för dess övertygande effekt på huvudkaraktären Winston Smith. Han hatar innerligt Partiet och dess ledare Storebror som styr landet Oceanien, i vilket Winston lever. Efter att ha genomgått hjärntvätt, som också innebär tortyr, överlämnar han sig dock till Partiets ideologi och i slutet av romanen har hans hat för Storebror vänts till kärlek. För att förstå Winstons omvändelse analyserar jag romanen utifrån de tre retoriska övertalningsmedlen, ethos, logos och pathos och påvisar när och hur dessa används mot Winston. Mot denna retoriska bakgrund visar analysen att Partiets användning av dessa medel kan förklara varför hjärntvätten lyckas. Resultatet visar också att dessa medel spelar en viktig roll över en längre period i Partiets indoktrinering av Winston. Dessutom visar närvaron av retorik att hjärntvättens utfall inte endast är avhängigt Partiets tortyr. Winston är således inte enbart genom tortyr tvingad till att repetera Partiets ideologi, han övertygas också att tro omfatta denna och att älska Storebror genom Partiets strategiska användning av ethos, logos och pathos.