Botswanas ekonomiska tillväxt utgör ett sällsynt exempel på ett afrikanskt land som har lyckats använda sina naturtillgångar till att driva på en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den så kallade Holländska sjukan (HS). HS är ett ekonomiskt fenomen som går ut på att en växande sektor som baseras på naturtillgångar skadar landets tillverkningssektor och leder därmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri står för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintäkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet väldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjälp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör. Detta tack vare att Botswanas regering aktivt, genom ekonomiska styrmedel som finansieras av diamantindustrin, försöker motarbeta effekterna av HS. Eftersom tidigare makrostudier bygger på kvantitativ data i form av tillväxtsiffror finns det all anledning att vara skeptisk till dess slutsatser eftersom HS-modellen utgår från att staten i detta sammanhang ärneutral. Syftet i denna uppsats är att genom litteraturstudier ta reda på hur de två största tillverkningsindustrierna har påverkats av diamantindustrins tillväxt och de HS-effekter som detta medför. Slutsatserna är att industrierna har påverkats på olika sätt. Textilindustrin har drabbats av the resource movement effect vilket uttrycker sig i form av tillväxtsvårigheter samt minskad konkurrensförmåga. Boskapsindustrin upplever också tillväxtsvårigheter men av den anledningen att priset för kött har ökat på den lokala marknaden tack vare the spending effect. Det går inte att tyda några symptom av the exchange rate effect på vare sig textil- eller boskapsindustrin. Slutsatserna i denna studie skiljer sig från tidigare forskning och kan förklaras i att användning av ekonometriska metoder för att studera HS kan vara missvisande eftersom dessa metoder "luras" av positiva tillväxtsiffror hos tillverkningsindustrierna som till stor del finansieras av den dominerande diamantindustrin.

Bakgrund: Resursförbannelsen innebär att det finns ett negativt samband mellan mängden naturtillgångar och ekonomisk tillväxt. På grund av detta är det få resursrika länder som nått sin fulla potential. Tidigare forskning har mestadels bestått av ekonometriska modeller som bevisar detta negativa samband mellan naturresurser och ekonomisk tillväxt, vilket motiverat oss till att genomföra en kvalitativ analys.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en jämförelse av två likvärdiga länder analysera och förklara varför DR Kongo drabbats av resursförbannelsen medan Botswana undkom den. Uppsatsen syftar vidare till att jämföra utifrån tre ekonomiska teorier: holländska sjukan, rent seeking samt institutionell teori. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en komparativ metod. Länderna har valts utifrån deras likheter då både Botswana och DR Kongo befinner sig i Sub-Sahara Afrika, har en historia av kolonisering och är rika på mineraler. Metoden är lämplig vid jämförelse av länder. Därför är metoden motiverad att använda när vi jämför hur ett överflöd av naturresurser påverkar Botswanas och DR Kongos ekonomiska utveckling.  Slutsats: De i uppsatsen framkomna bevisen tyder på att DR Kongo har drabbats av resursförbannelsen eftersom vi kan se att holländska sjukan, rent seeking och svaga institutioner förekommer i landet. Alla dessa faktorer bidrar till resursförbannelsen. Till skillnad från Botswana som varken har drabbats av holländska sjukan eller rent seeking. Botswana har även haft stabila institutioner under lång tid. Slutsatsen vi drar är att institutioner är den viktigaste faktorn när det kommer till hur ett land kan undvika resursförbannelsen. / Background: The Resource Curse implies that there is a negative relation between the amount of natural resources and economic growth. Because of this few resource rich countries have reached their full potential. Previous research has mostly consisted of econometric models that prove this negative relation, which has pursued us to conduct a qualitative analysis.  Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to compare two equivalent countries to analyze and explain why DR Congo has suffered from the Resource Curse while Botswana escaped it. The thesis further aims to compare based on three economic theories: Dutch disease, rent seeking and institutional theory.  Method: To achieve the purpose a comparative method is used. The countries have been chosen based on their similarities. Both Botswana and DR Congo are located in Sub-Saharan Africa, have a history of colonization and are rich in minerals. This method is appropriate for comparison of countries. Therefore this method is motivated to use when we compare how an abundance of natural resources affect Botswana’s and DR Congo’s economic growth.  Conclusion: The results from the thesis imply that DR Congo has suffered from the Resource Curse since Dutch disease, rent seeking and weak institutions exist in the country. All of these factors contribute to the Resource Curse. In comparison to Botswana who has not suffered from Dutch disease or rent seeking. Botswana has had strong institutions for a long time. Our conclusion is that institutions are the main element when it comes to escaping the Resource Curse.

As the public becomes more concerned with the natural environment, one of the major topics discussed is the oil. Since there is no true source of knowledge how long the oil can continue to be extracted, it is interesting to know how long the world can benefit from such as scarce resource. Instead of idly watching as oil production decreases with time, which pre-measures could be taken in order to minimize a negative impact on an economy? The UAE is a thriving oil rich countries which for the past 30 years have experienced a vast oil wealth. Even though the oil gave wealth to the UAE, they should avoid any future oil dependency since it could negatively affect its now flourishing economy. Therefore, for the UAE to continue growing in the future it is in the best interest for the government to focus on a diversifying strategy that promotes the non-oil economy. By referring to concepts and theories of previous research in this field such as the Solow growth model, Resource curse and Dutch disease the authors find that the UAE had managed to diversify or not. Three sectors in different periods between 1970 and 2007 were measured: The oil sector, the non-oil sector and the government sector. Diversification changes means a decreasing dependency of the oil sector to the non-oil sector while the latter instead depends more on the government sector. Using British Petroleum (2008) and United Nations (2008) as sources, data was collected in order to draw a time-series regression analysis and test empirically for these diversification trends. The results for all periods confirmed that the UAE have indeed diversified and it could thus be observed that it started its successful strategy already in the 1970s. With the right government policy investments and the stability in the union, the UAE prevented from becoming dependent on oil and thereby not crowding out its important non-oil economy. / Med en ökad allmän medvetenhet angående naturmiljön så är oljan bland det mest omtalande temat. Eftersom inget vet exakt hur länge oljan kan utvinnas, är det intressant att veta hur länge världen kan förlita sig på en sådan begränsad resurs. Finns det förebyggande medel för att minska en negativ verkan på ekonomin istället för att passivt bevittna en sjunkande oljeproduktion? Förenta Arabemiraten (FAE) är en framgångsrik union som under de senaste 30 åren har åtnjutit en omfattande oljerikedom. Trots att oljan lade grunden för tillväxten i FAE, så börs unionen undvika sitt oljeberoende eftersom den negativt kan påverka den nuvarande blomstrande ekonomin. Således, för att bibehålla tillväxten i FAE för framtiden, borde det vara i statens största intresse att fokusera på en differentierings-strategi som främjar icke-oljans ekonomi. För att veta om FAE faktiskt har differentierat sig eller inte, används koncept och teorier för tidigare forskning kring områdets som t.ex. Solows tillväxtmodel, Resursförbannelsen och holländska sjukan. Tre sektorer mättes i olika perioder mellan 1970-2007: oljesektorn, icke-sektorn och statssektorn. Icke-olje sektorn förväntas minska oljeberoendet samt öka beroendet av statssektorn vilket resulterar i en differentieringstrend i ekonomin. Genom källor från British Petroleum (2008) och Förenta Nationerna (2008)  har data insamlats för att empiriskt testa en tidsserie regression och se förändringar mellan sektorerna. Under alla perioder i FAE blev en differentieringstrend bekräftad och man kunde därför se att denna framgångsrika strategi redan åtogs i 1970-talet. Med effektiva investeringar i den offentliga sektorn samt en hållbar stabilitet i unionen, undvek FAE ett oljeberoende och därmed främjade icke-olje ekonomin.

<p><strong>As the public becomes more concerned with the natural environment, one of the major topics discussed is the oil. Since there is no true source of knowledge how long the oil can continue to be extracted, it is interesting to know how long the world can benefit from such as scarce resource. Instead of idly watching as oil production decreases with time, which pre-measures could be taken in order to minimize a negative impact on an economy? The UAE is a thriving oil rich countries which for the past 30 years have experienced a vast oil wealth. Even though the oil gave wealth to the UAE, they should avoid any future oil dependency since it could negatively affect its now flourishing economy. Therefore, for the UAE to continue growing in the future it is in the best interest for the government to focus on a diversifying strategy that promotes the non-oil economy. By referring to concepts and theories of previous research in this field such as the Solow growth model, Resource curse and Dutch disease the authors find that the UAE had managed to diversify or not. Three sectors in different periods between 1970 and 2007 were measured: The oil sector, the non-oil sector and the government sector. Diversification changes means a decreasing dependency of the oil sector to the non-oil sector while the latter instead depends more on the government sector. Using British Petroleum (2008) and United Nations (2008) as sources, data was collected in order to draw a time-series regression analysis and test empirically for these diversification trends. The results for all periods confirmed that the UAE have indeed diversified and it could thus be observed that it started its successful strategy already in the 1970s. With the right government policy investments and the stability in the union, the UAE prevented from becoming dependent on oil and thereby not crowding out its important non-oil economy. </strong></p> / <p><strong>Med en ökad allmän medvetenhet angående naturmiljön så är oljan bland det mest omtalande temat. Eftersom inget vet exakt hur länge oljan kan utvinnas, är det intressant att veta hur länge världen kan förlita sig på en sådan begränsad resurs. Finns det förebyggande medel för att minska en negativ verkan på ekonomin istället för att passivt bevittna en sjunkande oljeproduktion? Förenta Arabemiraten (FAE) är en framgångsrik union som under de senaste 30 åren har åtnjutit en omfattande oljerikedom. Trots att oljan lade grunden för tillväxten i FAE, så börs unionen undvika sitt oljeberoende eftersom den negativt kan påverka den nuvarande blomstrande ekonomin. Således, för att bibehålla tillväxten i FAE för framtiden, borde det vara i statens största intresse att fokusera på en differentierings-strategi som främjar icke-oljans ekonomi. För att veta om FAE faktiskt har differentierat sig eller inte, används koncept och teorier för tidigare forskning kring områdets som t.ex. Solows tillväxtmodel, Resursförbannelsen och holländska sjukan. Tre sektorer mättes i olika perioder mellan 1970-2007: oljesektorn, icke-sektorn och statssektorn. Icke-olje sektorn förväntas minska oljeberoendet samt öka beroendet av statssektorn vilket resulterar i en differentieringstrend i ekonomin. Genom källor från British Petroleum (2008) och Förenta Nationerna (2008)  har data insamlats för att empiriskt testa en tidsserie regression och se förändringar mellan sektorerna. Under alla perioder i FAE blev en differentieringstrend bekräftad och man kunde därför se att denna framgångsrika strategi redan åtogs i 1970-talet. Med effektiva investeringar i den offentliga sektorn samt en hållbar stabilitet i unionen, undvek FAE ett oljeberoende och därmed främjade icke-olje ekonomin.</strong><strong></strong></p>