I fall där barn försvinner från skolan och misstänks föras utomlands av sina vårdnadshavare har det visat sig att barnen löper stor risk att utsättas för hedersrelaterade brott. Skolan har en stor roll i att förebygga och arbeta mot denna typ av problematik, men i dagsläget tycks det finnas en övergripande osäkerhet och brist på rutiner gällande arbetet mot detta. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka hur skolan arbetar med problematiken kring att barn försvinner från skolan, misstänks föras utomlands och utsättas för brott. Det innefattar att undersöka skolans rutiner och förväntade agerande, hur personalen i skolan upplever att rutinerna fungerar samt följs och vad som kan förbättras när det kommer till att skydda dessa barn. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med rektorer och kuratorer från fem skolor i Sverige. Resultatet visar på en generell brist på rutiner och riktlinjer kring skolans förebyggande arbete, arbete vid misstankar och arbete när ett barn har försvunnit från skolan. Det som bland annat utmärker sig är ett stort behov av gemensamma rutiner och riktlinjer. Därutöver finns även ett behov av resurser i form av personal och kunskap samt att samverkan med framförallt socialtjänst förbättras. / In cases where children disappear from school and are suspected of being abducted abroad by their caregivers, it has been found that these children are at great risk of being victimized to honor-related crimes. The school has a major role in dealing with this kind of problem, but currently there seems to be an overall uncertainty and lack of routines regarding this. The purpose of this study was to investigate how the schoolworks with the problem of children disappearing from school, are suspected of being abducted abroad and victimized to crime. This includes examining the school routines and expected actions, how the staff at school are experiencing that the routines work,  are followed and what can be improved when it comes to protecting these children. The study has a qualitative approach and is based on seven semi-structured interviews with principals and curators from five schools in Sweden. The result shows lack of routines and guidelines regarding schools work against the problem. What stands out among other things is a great need for common routines and guidelines. There is also a need for resources in terms of staff and knowledge and a need to improve collaboration with especially social services.

Denna studie fokuserar huvudsakligen på socialtjänstens arbete med att säkerställa unga flickors frihet och rättigheter något som varje individ har i Sverige. Syftet med studien är att belysa ramverket inom socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld (HRV) och hur detta påverkar socialarbetare i deras interaktion med unga flickor som lever i en hederskontext. Vidare ämnar studien att definiera HRV och dess kännetecken samt undersöka de aktuella insatser som tillhandahålls för flickor som befinner sig i en situation med HRV. Metoden för studien involverar användning av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att närma sig studiens syfte och frågeställningar.  Genom tillämpning av genusteori, systemteori och tidigare forskning presenterar studiens resultat flera slutsatser. Med hjälp av tematisk analys har resultaten kunnat analysera den empiriska delen av studien. Resultaten visar att socialarbetare delar en gemensam definition av begreppet HRV och dess tillämpning inom det praktiska arbetet. Vidare indikerar resultaten på bristande generella riktlinjer inom den organisatoriska verksamheten. Slutligen framgår det från denna studie att det kvarstår flertalet utmaningar inom området av HRV. För att adressera denna kunskapslucka krävs ytterligare forskning och etablerad kunskap som kan möjliggöra omstrukturering av de allmänna riktlinjerna för hantering av HRV.