Aim of the study was to investigate the present demand for in-patient nursing care service in Kaunas city. Methods: Analysis of the medical documents (patient’s file) and waiting lists at 4 Kaunas city nursing and supportive care hospitals was done: patients were studied according to their age, location, social and medical indications for hospitalization and their repeated registration on the waiting list. Microsoft Excel program and SPSS statistical package was used to analyze the results. The results: 95 per of patients in nursing and supportive care institution and 94,7 per those on the waiting lists are Kaunas citizenry. Examination of medical diagnoses of hospitalized patients revealed the neurological disease as a common: encephalophathy - 34,4 per and stroke – 18,4 per. 23,6 per of patients with post-stroke diagnosis and 19,5 per of oncology patients are on the waiting list. 36,1 per of patients at hospital were at the age of 81 - 90 y. Children take care of 57,5 per of the hospital patients, the strangers – of 12,7 per. The long waiting list for entering nursing and supportive care institution revealed the great demand for in-patient nursing care service in Kaunas city: 1845 names were put on it at the period of 1st of June, 2003 to 31st of May, 2004. However, double, treble or even fourfold registration of the same patient makes this statistic doubtful. After the additional selection of names the more realistic waiting lists consisted of 1441. 154 patients from... [to full text]

Thesis (MEd)--University of South Australia, 1994

Thesis (Ph.D.)--Tufts University 1999. / Submitted to the Interdisciplinary Program. Adviser: Howard M. Solomon. "Doctor of Philosophy in the Interdisciplinary Program." Includes bibliographical references (leaves 454-497). Access restricted to members of the Tufts University community. Also available via the World Wide Web;

Project/Thesis (D. Min.)--Abilene Christian University, 1998. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 157-173).

Thesis (M.H.A.)--University of Michigan, 1978.

Thesis (M.H.A.)--University of Michigan, 1978.

Thesis (MSW(Social Work))-University of Pretoria, 2008. / Includes bibliographical references.

Thesis (M.Arch.)--University of Hong Kong, 1995. / Includes special study report entitled : Palliative design for terminal ill patients. Includes bibliographical references. Also available in print.

Thesis (Ph. D.)--Henry W. Bloch School of Business and Public Administration and Dept. of Sociology. University of Missouri--Kansas City, 2005. / "A dissertation in public affairs and administration and sociology." Advisor: Robert D. Herman. Typescript. Vita. Title from "catalog record" of the print edition Description based on contents viewed June 23, 2006. Includes bibliographical references (leaves 194-204 ). Online version of the print edition.

Bakgrund: Begreppet hopp har definierats och beskrivits på många olika sätt, bland annat som en livsviktig inre resurs som innebär en förväntan om att något positivt kan ske i framtiden. Hopp har visat sig vara betydelsefullt för patienter i palliativ vård då det kan   hjälpa dem att hantera sin livssituation samt öka deras välbefinnande. Sjuksköterskan har en viktig roll i främjandet och bevarandet av hopp hos döende patienter. Genom en ökad förståelse för vad patienterna upplever som viktiga aspekter för bevarandet av hoppet skapas förutsättningar för en god vård. Syfte: Att beskriva hur patienter i palliativ vård bevarar hoppet.   Metod: En litteraturöversikt som baserats på nio vetenskapliga artiklar.   Samtliga artiklar var kvalitativa och granskades och analyserades av båda   författarna. Artiklar granskades för att identifiera likheter och skillnader.   Utifrån detta skapades nya kategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån sex kategorier med underkategorier. Att leva så normalt som möjligt med   följande tre underkategorier: symtomkontrollens   betydelse, de individuella målens betydelse samt självständighetens betydelse. Patienterna talade om relationer som en viktig aspekt i   bevarandet av hopp. Detta presenteras utifrån två underkategorier: närstående och andra patienter samt sjukvårdpersonal. Därefter följer huvudkategorierna andlighet, personlig inställning samt att ändra fokus. Slutligen presenteras   den sista huvudkategorin förberedelser   inför döden. Diskussion: I metoddiskussionen utvärderas den valda metoden och   tillvägagångssättet. Vårt resultat diskuteras utifrån ytterligare forskning kring patienters   upplevelse av hopp samt utifrån modellen de 6 S:n i resultatdiskussionen.