Human immunodeficiency virus (HIV) is a worldwide problem, with more than 34 million people infected with HIV/AIDS in 2011. At the end of 2011, in Nigeria, an estimated 3.7% of the adult population were living with HIV/AIDS. HIV services in Nigeria are secondary-care led, involving multidisciplinary teams and access to free antiretroviral. However, evaluations of service provision from both patient and healthcare professional perspectives, especially, pharmacists in Nigeria have never been conducted, and are the aims of this research. This study involved grounded theory methodology, using In-depth semi-structured interviews with adults infected with HIV, pharmacists, and administrators involved in the management and care of those patients at Maitama District Hospital in Abuja. HIV pharmacists working for the NHS in the UK were interviewed for comparative purposes. Thirty-five patients were interviewed. Five concepts were identified that influenced how they accessed hospital services after diagnosis. These include faith in God and antiretroviral, social issues with emphasis on HIV stigma and discrimination, patient journeys at the hospital with delays and repeat visits, obstacles such as ARV unavailability and their expectations. Also, five concepts were identified from the pharmacists’ interviews which include clinical service, impressions of service provided, social issues the patients encountered, the obstacles faced with clinical service provided and expectations for improvement. Ten patients were shadowed on their clinic days to observe the patient journey articulated. Furthermore, the administrators interviewed re-affirmed the opinions of the patients and pharmacists about many patients attending HIV clinic, few staff attending to patients, medicines unavailability, especially ARV drugs, and lack of working space for staff. Delays, few pharmacists/many patients and shortage of ART as barriers to service provision ii emerged as dominant themes across the three groups of interviewees in Nigeria. Also, it has been found that there is a wide gap between HIV patients’ hospital management in the UK and Nigeria as regards availability of antiretroviral, staff strength, number of patients in attendance on clinic days and weekly clinic days. Pharmacy was found to have a substantial role in the management of HIV/AID patients but it appears from this study that service improvements, both human and material resources are needed. Twenty three recommendations, which are further synthesised into six potential areas, are made, which, if implemented, would dramatically improve the service provision for HIV/AIDS patients at Maitama District Hospital.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 100 000 personer med någon typ av ätstörning och den mest omtalade är Anorexia Nervosa. Sjukdomen är allvarlig, långvarig och drabbar främst unga kvinnor. Ett flertal olika faktorer orsakar och påverkar utvecklingen av sjukdomen. Anorexia Nervosa är svår att behandla optimalt och kan kräva både psykiatrisk och somatisk vård. Även omvårdnaden av denna patientgrupp är problematisk, då vårdpersonalen uttrycker en svårighet att förhålla sig professionellt till patientgruppen som visar ambivalens kring sitt tillfrisknande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa hos unga kvinnor under de sex första månaderna efter utskrivning från slutenvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys tillämpades på fem bloggar från bloggportalen och Google. Bloggarna var skrivna av 18 till 21-åriga kvinnor som vårdats inom slutenvården för Anorexia Nervosa. Upplevelser av att leva med sjukdomen eftersöktes i deras bloggar de första sex månaderna efter utskrivning. 407 meningsenheter identifierades och grupperades efter likheter och skillnader i tre kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom i analysen var Kampen mot beteendet, Kampen om självbilden och Kampens villkor. De tre kategorierna redovisar olika upplevelser av att leva med sjukdomen efter utskrivning från slutenvården. Slutsats: Positiva upplevelser, som att lyckas eller att få stöd var hälsofrämjande och upplevelser av utsatthet eller att misslyckas ledde till att beteendet relaterat till AN förstärktes. Klinisk betydelse: Studien kan leda till en större förståelse för personer med Anorexia Nervosa, vilket leder till att sjuksköterskan kan ge ett bättre bemötande och bättre omvårdnad. / Background: Approximately 100 000 people in Sweden are living with an eating disorder and the most frequently mentioned is Anorexia Nervosa. The disorder is severe, time consuming and primarily affects young women. Several factors affect the development of the disease. Anorexia nervosa is complex to treat and requires both psychiatric and somatic care. The nursing of the patients is found problematic, as health care staff expresses difficulties in meeting the group of patients, who are showing ambivalence about recovery. Aim: Describing the experience of living with Anorexia Nervosa in young women the first six months after discharge from inpatient care. Method: A qualitative content analysis was applied on five blogs that were found on bloggportalen and Google. The blog were written by 18 to 21 year old women who been treated for Anorexia Nervosa in inpatient care. The experiences of living with the disease were examined the first six months after discharge, 407 meaning units were identified and sorted on similarities and differences to three main categories. Results: The categories were; The fight with the behavior, The fight with the self-image and The conditions of the fight. The three categories represented the experience of living with the disease after patient discharge. Conclusion: Positive experiences, such as succeeding in the treatment or feeling social support were health promoting. Negative experiences on the other hand, such as feeling vulnerable, reinforced the behavior related to AN. Clinical implication: The result may be used to increase the understanding of patients with Anorexia Nervosa, which could improve the nurse’s approach and nursing.

I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt. När ett barn är svårt sjukt i cancer innebär detta en långvarig kontakt med sjukvården för hela familjen. Det är en svår och stressfull situation för familjen och deras välbefinnande påverkas av vårdarens agerande.Syftet med studien är att beskriva föräldrarnas uppfattning av vad som är god vård i samband med behandling av det cancersjuka barnet på sjukhus. Metoden är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar analyseras enligt Evans (2003) metod.Resultatet presenteras utifrån fem teman som är: Anpassad information, Kontinuerlig vårdrelation, Emotionellt stöd, Familjens delaktighet i vården samt Lugn vårdmiljö.Det mest framträdande i resultatet är att information är grunden till att föräldrarna skall uppleva att deras barn får en god vård. En adekvat given information med lyhördhet inför den enskilde förälderns behov och önskemål resulterar i en mer tillfredställd förälder. / Program: Fristående kurs