No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete är att studera två enheter som blivit sammansatta till en enhet genom en organisationsförändring. Vi har valt att studera hur förändringen gick till mellan enhet ett och två och vad de hade för tillvägagångssätt för att genomföra en organisationsförändring. Vi ska jämföra det empiriska med det teoretiska för att se vad Tunagården tagit del av för hjälpmedel och vad de kunde ha gjort annorlunda under deras förändringsarbete.

Föreliggande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av lärare och elever i skolan. Syftet har varit att utifrån tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartlägga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras frågeställningar rörande vardera ovan nämnda aspekter nämligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos lärare, vad kan ske i tysta relationer mellan lärare – elev och elev – elev samt vad kan kropp respektive miljö som redskap ha för betydelse för kommunikationen. Det har även gjorts en jämförande analys inom aspekterna men även mellan dem. Resultatet visar på vikten av att medvetandegöra de tysta uttrycken i kommunikationen, dels bland lärare och dels bland eleverna som många gånger talar med kroppen i kommunikation och relation. Även miljön har visats sig ha stor betydelse för kommunikation och kunskapsintag. Resultatet visar också på lärares så kallade tysta kunskaper som till stor del ligger till grund för läraryrket men som sällan artikuleras eller uppmärksammas. Litteraturstudien har gett upphov till nyckelord såsom fingertoppskänsla, intuition och medvetenhet.

Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns många positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer är fysiskt skyddade på grund av okroppslig kontakt. Den visar också nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmänhet kontra den fysiska världen. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sågs ändå den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom känslomässiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del på Internet. Forskningen upprätthåller också ny fakta inom ämnet virtuella communitys och visar att användare ser mediet som ett sätt att vara social men ändå inte, något som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys användes mestadels för att hålla kontakten med vänner, istället för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar på.

Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel. I och med att kunden också registrerar ett helhetsintryck över företagets värderingar, beteenden och synliga faktorer påverkar detta i valet av butik. Uppsatsen har till syfte att genom kvalitativa undersökningsmetoder, öppna individuella intervjuer och butiksobservationer undersöka om lojaliteten hos en person med synskada påverkas av en dagligvarubutiks butiksmiljö i val av butik. Syftet är vidare att beskriva hur personerna påverkas och analysera detta med utgångspunkt från Dick & Basus lojalitetsindelning (Dick AS & Basu, K 1994). I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att fungera som underlag och/eller inspiration till butiker som har intresse av att arbeta med butiker som är tillgängliga och anpassade för alla samhällets individer, framförallt synskadade personer. Utifrån de resultat studien producerat har vi kommit fram till att svaret på vår undersökning visar sig vara att butikernas miljö spelar roll, i form av att förenkla urvalet av butik vid konsumtion av dagligvaror. Efter att ha analyserat svaren från intervjuerna kan vi konstatera att service från besök i butikerna är det primära i butiksmiljön som påverkar beteendet hos en person med synskada. En god, hjälpsam och kunnig personal tycks vara det som spelar störst roll i beteendet av lojalitet för de synskadade utifrån vår studie. Butiksmiljön spelar också en stor roll, då det är en avgörande faktor i val av butik.

Att kommunicera är något som människor har gjort i alla år. Vi har fått tillgång till olika hjälpmedel för att kommunicera, några utav dessa är, brev, e-post, direktsamtal m.m. På senare tid har vi fått tillgång till datormedierad kommunikation som har gett oss nya möjligheter till att kommunicera. Exempel på sådana sätt att kommunicera är intranät, Internet och e-post ett samlingsbegrepp av dessa tekniska möjligheter är IT (informationsteknologi). Undersökningen bygger på att jag har besökt sex butiker, på västkusten, i en månfilialkedja som har införskaffat sig ett intranät. Jag intervjuade mellan tre till sex respondenter i varje butik för att få en så djup inblick som möjligt i vilka konsekvenser ett intranät kan få för kommunikationen i en mångfilialkedja. Jag har även intervjuat en webbmaster, projektkoordinator och en butikdriftskoordinator för att veta vad ledningen hade för tankar när de införskaffade sig intranätet. Uppsatsens syfte är att få en inblick i hur ett intranät fungerar som en kommunikationskanal och om de anställda använder sig av intranätet, samt om alla tar del av den information som finns att tillgå via intranätet eller om de anställda bara struntar i det. Jag kommer även att ta upp att det är viktigt för de anställda att de har tillräckligt med tid för de ska kunna utforska intranätet i sin egen takt. Mitt arbete utgår från den kvalitativa metoden eftersom jag vill gå på djupet i undersökningen och få så personliga svar som möjligt av mina respondenter. De dominerande slutsatserna i uppsatsen är vilka de negativa och positiva konsekvenser som finns för kommunikationen i en mångfilialakedja. Detta eftersom intaget av informationen via ett intranät verkligen inte kan nå fram om de anställda inte har den rätta utbildningen för att kunna använda sig utav de funktioner som finns att tillgå via intranätet.