The dropout social problem has been the focus of researchers, business and community leaders, and school staffs for decades. Despite possessing significant academic high school capabilities, some gifted students drop out of school. The research problem for this study includes, how and why former gifted urban high school students chose to drop out. The conceptual framework for this case study is Bronfenbrenner's human ecology theory. The purpose of this study was to gain an understanding of what lead former gifted urban students to dropping out of high school. Using purposive sampling, 4 participants, two men and two women, were selected for semi-structured interviews. The sample included an African-American, Filipino, Caucasian, and Haitian/Cuban/Syrian, whose ages ranged from 38-77 years old. The semi-structured interviews were analyzed using first, second, and pattern coding. The resulting themes were (a) family discord, (b) school not interesting, and (c) no role model, and (d) minimum family participation. The former gifted high school students' dropout experiences were rooted in the microsystem perspective of the human ecology theory. The implications for social change from this study findings may help inform those who manage and teach gifted programs about the mindsets of students in gifted services.

Syfte Syftet med uppsatsen är att försöka få reda på ny kunskap om vad som kan vara den optimala miljön för en fotbollsspelare på pojksidan. Tanken med studien är också att jämföra hur kulturen i Stockholm och Halmstad ser ut gällande prestige, högsta serie, selektering, specialisering, föräldrar, värdering av att vinna i ung ålder, tränarens roll, faciliteter och vad har föreningarna för möjlighet gällande träningstimmar (bilaga 4). Dessa faktorer kan vara avgörande i varje individs utveckling. Frågeställningar Vad är en optimal miljö för en pojkfotbollsspelare att utvecklas i? Vad är skillnaderna och likheterna mellan miljön i Stockholm och Halmstad? Metod Detta är en kvalitativ studie bestående av intervjuer med en semistrukturell intervjuguide. Tre spelare från Stockholm och tre spelare från Halmstad har intervjuats och de svar som framkommit har analyserats och diskuterats med hjälp av tidigare forskning inom ämnena: faciliteter, familj, tränare, filosofi & kultur, skador, status i skola och nyckeln till framgång. Resultat Resultaten visade på att alla individer är olika, och att det som hjälper en person att slå igenom och ta sig till landslaget kanske inte fungerar för en annan. Flertalet intervjupersoner har lyft familjen som den viktigaste faktorn för att de ska ha lyckats, medan andra har lyft fram deras inre motivation som den avgörande faktorn för deras fotbollsspelande. Gällande plantider så fanns det betydligt fler i Halmstad än i Stockholm sommartid, men under vintern så var det Stockholm som hade flest tider och detta berodde på tillgängligheten till konstgräsplaner. Slutsats I studien så har svaren från intervjupersonerna analyserats och mikrosystemet var den delen som ansågs vara viktigast av stegen ur utvecklingsekologin. Då genom att du måste känna en trygghet i den närmiljö du har. Att hela tiden känna att du kan lita på någon och få feedback från dessa personer. Detta kan både fälla eller stärka en spelare. Vissa spelare passar bättre in med mer regler medan andra passar in med fria tyglar. Här gäller det för spelarna att hitta sin egna väg att gå. De andra nivåerna påverkar givetvis också människan, men i den här studien fann vi mikronivån den viktigaste nivån.