<p>Betyg 180608.</p>

No description available.

No description available.

Studien tar sin utgångspunkt i forskning som berör planeringsideal, vilket handlar om tankar och visioner som formar en stad. I denna studie ska planeringsidealet blandstad undersökas utifrån en svensk kontext, i form av den planerade stadsdelen Karlastaden i Göteborg. Syftet med studien är att undersöka och analysera de utmaningar och motiv som ligger till grund för att bygga en tät och hög blandstad. I den teoretiska genomgången belyses tre begrepp som är återkommande i uppsatsen: blandstadsidealet, levande stadsrum och tanken att bygga högt. Undersökningen grundas på en kvalitativ forskningsansats där intervjuer har genomförts med aktörer, som är eller har varit engagerade i projektet Karlastaden. För att få en klarhet i hur utformningen av stadsdelen kommer att se ut, genomfördes även en deltagande observation under ett informationsmöte, samt en bildanalys för att förtydliga de visioner som handlar om hur stadsmiljön ska komma att se ut. Sammanfattningsvis visar resultatet att Karlastaden ingår i ett större stadsutvecklingsprojekt i Göteborg. Det finns faktorer i staden som skapar utmaningar vid planerandet av blandstad, bland annat lyfts de fysiska barriärerna i staden upp samt liv och rörlighetsaspekten. Vidare visar resultatet att den planerade skyskrapan kan komma att markera ut Göteborgs framtida stadsutveckling.

In this essay we will examine what kind of knowledge is used by community planners at the municipal level in their work to counter segregation. More specifically it examines where this knowledge comes from, how it is applied in practice as well to what extent the opinions of the citizens are used as a source of knowledge. This has been examined with the help of qualitative research based on interviews. The interviews have then been transcribed, compared to one another and analysed on the basis of the issues, previous research and Michel Foucault´s theories of power and knowledge, specifically his concept power/knowledge. The results showed there was a consensus among the interviewed informants that the most common way of acquiring knowledge was by studying the outcome of previous planning projects. In addition to this, it was found that the most common and seemingly most popular way to counter segregation was with a mixed form of housing, that is to say, mixing different types of forms of tenure in the same area. The area for which there were most differing opinions among the informants was whether or not the opinions of citizens were an important and relevant source of knowledge. Several of the informants regarded that important information was found that could be of help in their planning process, while one of them was skeptical about the relevance of the knowledge that emerged during the dialogue with the citizens.   Keywords: Segregation, housing segregation, urban planning, knowledge, power, Michel Foucault, power/knowledge, civic participation.

This essay aims at exploring playgrounds with special connection to children and its use ofpublic space. Also how this is affected by the type of housing in which the children live inand how the physical design of the public space affects their use. The work has a qualitativeapproach and an observation has been made at playgrounds relevant to the essay. A planningarchitect at Karlstad municipality was interviewed for insight into how the work withplaygrounds is done, from the municipality's perspective. After exploring the in-depth andout-of-the-range perspective, it appears that both perspectives have the same value in thechildren's play and design of the room, however, the prioritization differs slightly from whatparents value higher than what the municipality chooses to focus on. / Denna uppsats har som mål att undersöka lekplatser med särskild koppling till barn och dessanvändning av det offentliga rummet. Även hur detta påverkas av vilken bostadstyp sombarnen bor i samt hur den fysiska utformningen av det offentliga rummet påverkaranvändandet. Arbetet har en kvalitativ utgångspunkt och observationer har genomförts avlekplatser som är relevanta för uppsatsen. En planarkitekt på Karlstads kommun intervjuadesför insikt i hur arbetet med lekplatser ser ut från kommunens perspektiv. Efter att inifrån- ochutifrånperspektivet studerats närmare visar det sig att båda perspektiven i utgångspunkt harsamma värde i barnens lek och utformning av rummet. Dock skiljer sig prioriteringen någotfrån vad föräldrar värderar högre än det kommunen väljer att prioritera.

Urban green areas: An analysis of accessibility of urban green areas in Umeå Tom Erik Stenlund, Department of geography and economic history, Umeå University, Sweden Abstract: This study aims to analyze and describe how accessible the urban green areas are in Umeå. The study examines the accessibility in two different ways, when it comes to the urban fringe forest it’s valued depending on how much of it exists inside the study area. The parks and green areas and recreational areas is valued depending on how far away habitants live from one of the parks/green areas and recreational areas.Using a quantitative approach, the study aims to describe the accessibility through spatial patterns which is largely conducted in ArcGIS. The study concludes the growth of today and with the goals of the municipality 10.6 percentage of the urban fringe forest/natural areas will have disappeared by 2028. Alongside with the growth of population in the urban area of Umeå it means that 138 m2 of the urban fringe forest/natural areas will be lost per person, or 34 percentage of the area per person since 2008. The second analysis is a network analysis of the service area of each park/green area or recreational area, and for the park/green area is based on walking speed and the recreational areas is based on cycling speed. The study shows that within 5 minutes of parks/green areas 28.3 percentage of the total population of Umeå lives. Within 10 minutes of the park/green areas 54.7 percentage of the total population. 5 minutes within the recreation areas 37.1 percentage of the population of Umeå lives and 81.7 percentage of Umeå’s population lives within 10 minutes of a recreational area.Further the study discusses the problems that a densification strategy could have on urban green areas, and how the accessibility might change with it. Keywords: Accessibility, Urban green, ArcGIS, Network analysis, Densification

This study looks upon the castles in Sweden that have transformed from private residence to running a hotel business on the premises. The focus of the study lies in the differences and similarities of the segmentation and marketing aspects of the hotel business of the castles compared between the different counties where they are located. Conducting interviews based on a questionnaire the scientist was able to get responses from 22 castles operating with as hotels out of a total number of 28 such castles in Sweden. The study shows that the seasonal changes in bookings vary both with the type of customer segmentation the castles have chosen and the geographical location of the castles. The main seasonal changes for the majority of the castles fall in line with the hotel business as a whole in Sweden.

Den här uppsatsen analyserar hur en kommun hanterar platsidentitet i sin översiktsplan. Frågeställningarna var att se vilka värdeord kommunen kopplar till Sigtuna idag och vilka värdeord som kopplas till det framtida Sigtuna, samt se vilka konflikter som kan urskiljas mellan kommunens olika mål. Metoden i uppsatsen är en kvalitativ forskningsmetod. En textanalys av Sigtunas översiktsplan utfördes. I resultatet gick det fram att värdeorden som präglar Sigtuna idag är: den äldsta staden i Sverige, den fina naturen, riksintressen och miljön. De värdeord som symboliserade för framtida Sigtuna var: trygghet, infrastruktur, miljö och Arlandas bullerpåverkan, samt hållbart bygge. Dessa värdeord är av stort intresse för Sigtunakommun då de vill fortsätta att uppnå nya möjligheter för Sigtuna och utveckla staden. Kommunens mål är att uppnå dessa strategier till år 2030. Det som resulterade i vilka konflikter som kan urskiljas i översiktsplanen, så var det mål och påståenden som kommunen tog upp i översiktsplanen som potentiellt kan gå i konflikt med varandra. Slutsatsen var att värdeord så som infrastruktur, första staden, trygghet, miljö och hållbart bygge kan ge en fördel för en stad genom att befolkningens invånarantal ökar, nya möjligheter skapas för staden och att miljön blir bättre. Det negativa aspekterna som påträffats under undersökningen är att naturen som kommunen vill bevara, blir till boytor. Stadens småstadsidyll försvinner genom expansion av invånare och bebyggelser. Målen och påståendena som kommunen sätter i översiktsplanen kommer att vara svåra att utföra samtidigt. Sigtuna kommun kommer att få arbeta med att förhindra att dessa konflikter tas upp och samtidigt förstå att mål som frånsäger varandra inte kommer att gå att utföra.

<p>Betyg 180608.</p>