Syftet med denna studie är att klargöra bakomliggande yttre och inre drivkrafter i samband med yrkesväxling mitt i livet, vad som bidrar till att våga ta klivet att börja studera, som en del av den personliga utvecklingen. Teoretiska utgångspunkter är följande: Abraham Maslows (1989/1943) behovspyramid, George Herbert Meads (2001/1934) signifikanta andra, Fuchs Ebaughs (1988) teori om vändpunktsprocesser och teorin om Planned Happenstance som Kathleen Mitchell, Al Levin och John Krumboltz (1999) är grundare till. Metoden som har använts är fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att de bakomliggande drivkrafterna i samband med yrkesväxling kan kopplas till behoven i Maslows (1989/1943) behovspyramid. De mest grundläggande behoven måste vara tillgodosedda för att individen ska känna sig motiverad till att påbörja en självutveckling. Ett hinder för att våga satsa på utbildning är sviktande självförtroende. För att överbrygga detta får omgivningens, signifikanta andras, (Mead 2001/1934) inställning en avgörande betydelse. En vändpunktsprocess innebär en identitetskris där en ny yrkesroll ska inträdas, en påfrestning för såväl deltagaren som hela familjen (Fuchs Ebaugh 1988). Andra drivkrafter, förutom självförverkligande, är en efterlängtad förändring av sin arbetslivssituation och deltagarnas önskan om att komma in i gemenskapen i en arbetsgrupp som de ser upp till. För att nå dit ser deltagarna utbildning som en väg och ett sätt att öka sin anställningsbarhet. Deltagarna i studien menar i flera fall att det var slumpen som avgjorde vilken utbildning de hamnade på men med Planned Happenstance som förklaringsmodell framgår det att valen egentligen byggde på medvetna ställningstaganden (Mitchell, Levin och Krumboltz 1999). Studiens resultat redogör med andra ord för några av de drivkrafter som motiverar individer att våga ta klivet till att börja studera, vilket kan öka kunskapen för studie- och yrkesvägledare, om hur individer bör bemötas och vilka områden som professionen bör fokusera på för att hjälpa individer nå framtida yrkesambitioner genom ett välgrundat val. / The aim of this thesis is to clarify the underlying human motives, both external and internal, in career choices of professional change, of which contributes to career changes. This thesis enlightens some of the societal conditions or obstacles that exist to a future study start, as part of the participants personal development, and clarify what led them to take the decisive step towards a new career path. Theoretical framework used is Abraham Maslow's (1989/1943) needs pyramid, George Herbert Meads (2001/1934) concept of significant others, Fuchs Ebaugh's (1988) theory of turning point processes and the theory of planned Happenstance which Kathleen Mitchell, Al Levin and John Krumboltz (1999) are the founders of. Method used is focus group interviews. Results show that the underlying human motivation processes in participants' professional exchange can be linked to the needs of Maslow's (1989/1943) needs pyramid. The most basic needs must be met in order for the individual to feel motivated to begin self-development. One obstacle whether to decide to invest in education or not, is failing self-confidence. To overcome this, the attitude of the significant other (Mead 2001/1934) takes on a decisive importance. A turning point process involves an identity crisis in which a new professional role is to take place, a strain for both the participant and the whole family (Fuchs Ebaugh 1988). Other human motivation processes, besides self-realization, are a long-awaited change in their working life situation and the participants' desire to enter the community in a working group they look forward to. To get there, participants see education as a fulfilling way and a way to increase their employability. The participants in this study believe that it was random that decided which education they ended up with in many cases, but with Planned Happenstance as an explanatory model it appears that the choice were really based on conscious attitudes (Mitchell, Levin and Krumboltz 1999). This thesis can increase the knowledge for study and career counselors, about how individuals should be approached and what areas the profession should focus on to help individuals reach future career aspirations through an informed choice.