Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet. Undersökningen utgår huvudsakligen från Stockholm med bakgrund av Stockholms nolltoleranspolicy mot graffiti. Men det görs även jämförelser med Malmö som präglas av en tolerantare inställning till graffiti med bland annat lagliga graffitiväggar. Uppsatsen innehåller även en mindre kvantitativ enkätundersökning som fungerar som ett komplement till den i övrigt kvalitativa empirin. Den främsta skiljelinjen tenderar att gå mellan att se till graffitins positiva eller negativ konsekvenser.