This paper examined the complex factors involved in China's Three Gorges Dam (TGD) project from a political ecological perspective, focusing on the social and environmental impacts of the project, as well as national ambitions and local realities, within 20 years after its completion.  This study fills in the gap in understanding socio-political implications of large water conservancy facilities in the context of non-Western capitalism in China, especially under its centralized system. It offers TGD as an important case for the study of political ecology in Asia. The paper mainly analyzes the impact of TGD project ecologically and socially over the 20 years following the construction, from both the perspectives of the state and the migrants. Furthermore, in the context of the larger historical evolution, the dynamic relationship between the role and power of the government in China as a hydraulic society in the 21st century is examined.   To achieve this goal, the study employed qualitative research methods, including semi-structured interviews, context analysis, and social impact assessments. The main findings are reflected in a twofold narrative: the state highlighted the environmental and economic benefits of the TGD project, which has boosted the country's development. However, the displaced migrants have faced material and spiritual challenges for 20 years. The whole process has also revealed the imbalance between central decision-making and local implementation, resulting in corruption and credibility problems for governments, as well as economic losses for migrants.  In general, this paper offers a detail understanding of the government role and resource management strategies in China, by applying political ecology and hydraulic society theory in TGD project. At the same time, it contributes to the global discussion on the development-induced displacement and resettlement (DIDR). It also provides a new discussion on the complex relationship between the social background and the natural environment of large-scale water conservancy facilities. Ultimately, the article enriches the field of political ecology with an in-depth case study of TGD, highlighting the unique aspects of dam construction within China’s political framework. / Detta examensarbete analyserar Kinas största vattendamsprojekt Three Gorges Dam (TGD). Genom att kombinera ett politiskt-ekologiskt perspektiv med kvalitativa forskningsmetoder så bidrar examensarbetet till forskning för att förstå sociopolitiska implikationer av storskaliga vattenkraftsprojekt och bidrar mer specifikt med en fallstudie från Kina som ett icke-västligt land med centraliserat beslutssystem. Fokus var på TGDs sociala och miljömässiga effekter 20 år efter det att det slutförts och inkluderade analyser av statliga ambitioner, lokala realiteter, samt erfarenheter från de miljontals migranter som projektet gav upphov till. Regeringens roll och makt i Kina tolkas dessutom baserat på teorin kring ”hydrauliska samhällen” för att fånga in statens roll i att kontrollera vatten och studien bidrar därmed till att placera TGD som central inom Kinas bredare historiska och moderna utveckling. Studien använde kvalitativa forskningsmetoder, inklusive (i) kontextanalys av dokument från staten, kommunistpartiet, nyhetsmedia och organisationer; (ii) metoder från social konsekvensbedömning av stora projekt; samt (iii) semistrukturerade intervjuer av migranter. De viktigaste resultaten återspeglas i en dubbel berättelse: staten lyfte fram de miljömässiga och ekonomiska fördelarna med TGD-projektet som den menar har stärkt landets utveckling. De fördrivna migranterna har dock stått in förmateriella och personliga utmaningar under de 20 år som gått vilket inte uppmärksammats inom staten eller knappt i media. Hela processen, från planering till idag, avslöjar obalansen mellan centralt beslutsfattande och lokalt genomförande, vilket resulterat i korruption och trovärdighetsproblem för staten, såväl som ekonomiska förluster för migranter. Baserat på politisk ekologi och teorier kring hydrauliska samhällen, så ger examensarbetet således en detaljerad förståelse av regeringens roll och resursförvaltningsstrategier i Kina. Samtidigt bidrar det till internationella diskussioner kring hur storskaliga projekt bidrar till vad vissa kallar ”utvecklingsinducerad migration” (Eng. development-induced displacement and resettlement, DIDR). Arbetet bidrar också till diskussioner kring hur samhälle och miljö sammanflätas på komplexa sätt genom storskaliga dammar och vattenkraftsanläggningar. Examensarbetet berikar fältet politisk ekologi med en djupgående fallstudie av TGD och lyfter fram Kinas unika aspekter som land och politisk ekonomi.