Hydrering är en viktig process för att producera produkter med önskade egenskaper samt att uppfylla de lagliga krav som existerar med avseende på miljö och hälsa. Reaktionerna som sker vid hydreringen är katalytiska vilket innebär att förstå sam utnyttja de mest lämpliga katalysatorerna är av yttersta vikt. Avsvavling (HDS) är en av de mest studerade reaktionerna medan avaromatisering (HDA) samt borttagandet av kväve (HDN) är diskuterade samt förstådda i lägre grad. Trots det är aromatiska samt kväverika föreningar naturligt förekommande i matningar till hydreringsreaktorerna där de organiska kväveföreningarna är inhibitorer. I detta arbete är målet att tillverka samt utvärdera några hydreringskatalysatorer med fokus på deras prestanda för HDA och HDN reaktionerna. Den bästa möjliga tekniken idag för tillverkningen av hydreringskatalysatorer utnyttjar kelateringsreagens vid beredningen. Detta har visat sig ha en positiv inverkan på egenskaperna och aktivteten vid hydrering för NiMo-katalysatorer. För att undersöka detta närmare har två typer av katalysatorer tillverkats, en med kelateringsreagens (typ II) och en utan (typ I). Dessa var sedan utvärderade i dess HDA och HDN aktiveter. Katalysatorerna var tillverkade samt karaktäriserade vid KTH och sedan aktiverade via sulfidering samt utvärderade vid Nynas AB. Aktiviteten för de sulfiderade katalysatorerna var utvärderade i ett surrogatsystem bestående av fenantren (PHE) som modell för aromatiska föreningar samt karbazol (CBZ) eller akridin (ACR) som modell för icke-basiskt samt basiskt organisk-kväve. Aktivitetsutvärderingen utfördes i en porlbäddreaktor där aktiviteten undersöktes vid närvarandet samt avsaknandet av de organiska kväveföreningarna. När matningen byttes, en så kallad modeswitch, ändras aktiviteten beroende på de betingelser som undersöktes. Reaktortemperaturen varierade mellan 300 °C och 320 °C vid ett konstant systemtryck på 120 barg. Katalysatornsaktivitet var positivt korrelerad med reaktortemperaturen där en lägre aktivtetuppmättes vid 300 °C jämfört med 320 °C. Det visade sig även att båda typerna av organiskt kväve påverkade aktivteten negativt vid båda undersökta temperaturerna. Utöver det så var de basiska kväveföreningarna mer inhiberande jämfört med de icke-basiska föreningarna för båda katalysatorerna. Inhiberingen orsakad av karbazol visade sig vara helt reversibel medan akridininhiberingen antydde på mer permanenta effekter för typ II katalsatorn. Dessa resultat antyder, trots de preliminära antagandena, att typ I katalysatorn var bättre än typ II katalysatorn. / Hydrotreating processes are of high importance in helping to obtain the desired characteristics of products as well as to comply with the legislation regarding health hazards and environmental pollution. Hydrotreating reactions are catalytic reactions which imply that the understanding and utilization of the most suitable catalysts is crucial. While hydrodesulfurization is a vastly studied branch of hydrotreating, hydrodearomatization (HDA), and hydrodenitrogenation (HDN) processes are less discussed and understood. However, aromatic compounds along with nitrogen-containing inhibitors are naturally present in the hydrotreater feeds. Therefore, the aim of this study was the preparation and evaluation of hydrotreating catalysts with the main focus on HDA and HDN reactions. According to the current state of the art, the utilization of chelating agents during preparation has a positive impact on the characteristics and activity of hydrotreating catalysts therefore NiMo catalysts with (Type II) and without (Type I) a chelating agent were prepared and evaluated towards HDA and HDN reactions. The catalysts were prepared and characterized at KTH and then activated (sulfided) and evaluated at Nynas AB. The activity of the sulfided catalysts was evaluated using surrogate mixture models containing phenanthrene (PHE) as an aromatic compound, and carbazole (CBZ) or acridine (ACR). The latter ones were representing two types of nitrogen-containing inhibitors, non-basic and basic. The activity testing was carried out in a trickle-bed microreactor during three-step experiments in the presence and absence of the organic nitrogen compounds (mode switches). During the mode switches the activity of the catalysts under varying conditions was investigated. The operating temperature of the reactor varied between 300 and 320°C under constant H2 pressure of 120 barg. The catalytic activity was positively correlated with temperature with the catalysts exhibiting lower activities at 300°C than at 320°C. It is noteworthy that the activity of all the catalysts was hindered by the presence of both nitrogen compounds at all temperatures with the basic nitrogen (ACR) being more inhibitory for both catalysts. CBZ inhibition to the HDA reactions showed reversibility, while ACR had a more permanent inhibiting effect in the case of the Type II catalyst. The results indicated that despite the preliminary assumptions, the Type I catalyst outperformed the Type II.

Inledning: Jodkontrastmedel är ett läkemedel som administreras av röntgensjuksköterskan för att förbättra kontrasten mellan inre organ och vävnader samt skilja mellan normala och patologiska områden. Jodkontrastmedel gavs uppskattningsvis i 80 miljoner doser över hela världen år 2003. Av kontrastmedel kan allvarlig biverkning eller till och med ett livshotandetillstånd uppkomma som kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN). N-Acetylcystein (NAC) har flera egenskaper, bland annat antioxidfunktioner och förbättring av njurarnas perfusion som kan vara bidragande egenskaper till att förebygga KMN. Syfte: Denna litteraturöversikt var att sammanställa om N-Acetylcystein (NAC) är ett effektivt hydreringsalternativ för att förebygga kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN) Metod: Studien utfördes som en allmänlitteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Analysen av tio artiklar resulterade i sex kategorier, om NAC har en bra hydrerande effekt mot KMN, högriskpatienternas utveckling av KMN och NAC:s effekt, kontrastmedelsdos, mätvärden kontrollerade med serumkreatinin och cystatin C, biverkningar från oral och intravenös administration av NAC samt studiernas definition på KMN. Slutsats: NAC tillsammans med hydrering har visat sig i vissa studier vara effektivt mot KMN men det är ändå oklart om det är NAC som ger den positiva effekten. NAC tillsammans med hydrering verkar inte ge några negativa effekter för patienten då NAC har få biverkningar och är ett billigt läkemedel, men röntgensjuksköterskan bör ge kontrastmedelsdos enligt uträknad GFR. / Introduction: Iodine contrast media is a drug that is administered by the radiographer to enhance the contrast between the internal organs and tissues and distinguish between normal and pathological areas. Iodine contrast media is given estimated to 80 million dosesworldwide year 2003. By contrast media, a serious side effect or even a life-threatening condition can arise like contrast induced nephropathy (CIN). N-Acetylcysteine (NAC) has acapacity of antioxidant functions and improvement of renal perfusion, which may be properties to help and prevent CIN. Purpose: This literature review was to compile if N-Acetylcysteine (NAC) is an effective hydrations alternative to prevent contrast induced nephropathy (CIN) Method: The study was conducted as a general literature review. Tenquality scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: The analysis of the ten articles resulted in six categories, the NAC has a good dehydrating effect against KMN, high-risk patients, the development of KMN and NAC:s effect, contrast media, measurements controlled by serum creatinine and cystatin C, side effects from oral and intravenous administration of NAC and studies definition of KMN Conclusions: NAC with hydration has been shown in some studies to be effective against KMN but it is still unclear whether it is NAC that gives the positive effect. We believe that NAC along with hydration do not hurt to give to the patient when the NAC has few side effects and is an inexpensive drug, but radiographer should give contrast media according to calculated GFR.

Användandet av fossila bränslen som energikälla leder till stora utsläpp av växthusgaser och klimatförändringar, vilket börjar bli ett hot som växer sig större för varje år. Genom att använda e-bränslen kan man ersätta fossila bränslen, minska utsläppen av växthusgaser och lyckas uppnå klimatmålen. Examensarbetet specialiserade sig på produktion av e-metanol som är en slutprodukt av e-bränslen. Syftet var att undersöka förutsättningarna för ett ekonomiskt, tekniskt och säkerhetsmässigt hållbart Power-to-X koncept i form av en e-metanolanläggning i Norra Sverige. Detta gjordes genom att ta fram mass- och energibalans för metanolproduktion, dimensionera och genomföra en ekonomisk analys för en e-metanolanläggning. För dimensionering undersöktes metanolbehovet och vad nuvarande konventionella metanolanläggningar producerar. En teknisk kartläggning av e-metanolproduktion och olika elektrolys-tekniker utfördes, för att uppskatta en genomförbar storlek av e-metanolanläggning i Norra Sverige. För examensarbetet utfördes inte en teknisk kartläggning för koldioxidavskiljning, CO2-råvaran valdes att köpas in som en driftskostnad. Ett förenklat flödesschema togs fram med vald PEM-elektrolysteknik och direkt CO2-hydrering baserad på liknande studier inom metanolproduktion. För ekonomiska analysen utvärderades anläggningens totala kapitalinvesteringskostnad och driftskostnad för metanolproduktion och elektrolysör separat. Kostnaden för utrustningen inom metanolproduktionen togs från studier med ett liknande flödesschema. Utrustningen som beaktades var kompressorer, värmeväxlare, reaktor, separator och destillation. Efterfrågan på förnybar metanol i Sverige och resten av världen är stor och förväntas fortsätta att öka, för att användas i flera tusentals vardagsprodukter, inklusive plast, färg, kosmetiska och bränslen. För e-metanolanläggningen krävs det stora mängder el och vatten till elektrolysören och koldioxid för metanolproduktionen. En e-metanolanläggning med 500 kton/år i kapacitet, anses vara fullt genomförbar att realisera i Norra Sverige. Tekniken finns för att kunna skapa den mängd CO2 och H2 som anläggningen kräver. Största svårigheten är att få råvarorna, CO2 och H2, till en rimlig kostnad och kapital för att bygga anläggningen. Vidare är det osäkert ifall det finns tillräckligt med förnybar CO2 från netto CO2-neutrala källor i Norra Sverige. Den totala kapitalkostnaden för denna storlek uppskattades till 1,61 miljarder SEK fördelat på tre konstruktionsår, vilket till största del bestod av kostnaden för elektrolysören med 72 %. Den totala driftskostnaden uppskattades till 1,74 miljarder SEK per år, vilket till största del bestod av kostnaden för elektriciteten med 72 %, där majoriteten gick till elektrolysören. Priset på CO2 har en stor inverkan beroende på val av källa och teknik för koldioxidavskiljning. Dessa kostnader är en uppskattning och kan vara högre för ett verkligt fall, när skatter, plats etc. tas i hänsyn och när elprisets variation är medräknat. E-metanol kan bli konkurrenskraftig med fossil metanol om kostnaden för elektrolysören och elpriset, skulle minska avsevärt och ifall det finns tillräckligt med förnybar CO2 tillgängligt.