JB 12 kap. 15 och 16 §§ låter sig tolkas på så sätt att eftersatt underhåll självständigt kan ligga till grund för åtgärdsföreläggande. Samtidigt framgår det av rättspraxis att åtgärdsföreläggande endast meddelas för brister som utgör hinder eller men i nyttjanderätten. Med anledning av detta råder oklarheter om hur reglerna för eftersatt underhåll i hyreslägenheter ska tolkas. I uppsatsen utreds om estetiska brister omfattas av det sedvanliga underhållet och om de så- ledes kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande enligt JB 12 kap. 16 § 1 st. 2 p. Motsvarigheten till detta återfinns i JB 12 kap. 24 a §, där hyresvärden kan erhålla ersättning för estetiskt avvikande brister som kan försvåra hyresvärdens framtida uthyrning. Med estetisk brist avses inte en tapet som inte faller den enskilde hyresgästen i smaken utan vad hyresgäster i allmänhet anser vara en estetisk brist. Genom en utförlig utredning av befintliga rättskällor prövas om utrymme finns för en tolkning som innebär att estetiska brister kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande. Förhoppningen är att resultatet ska kunna ge vägledning i liknande spörsmål för på området verksamma jurister. En del argument stödjs på andra källor än rättskällor, eftersom uppsatsen skrivs utifrån en topisk metod. I uppsatsens analyserande del framförs argument som främst talar för att estetiska brister kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande. Resultatet lämnar således utrymme för en alternativ tolkning från den idag rådande tolkningen av JB 12 kap. 15 § 2 st. och 16 § 1 st. 2 p.