Värdeskapande tid är något som skapar ett mervärde för kunden, något som förädlar produkten. Tyvärr är stora delar av ledtiden för en produkt icke värdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara så hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som värdeskapande är interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och själva kostnaden för lagerlokalen. Kostnaden för att lagra en produkt i ett år kan i vissa fall uppgå till en fjärdedel av produktens totala värde. En annan stor kostnad är internlogistiken med alla materialförflyttningar mellan olika produktionslokaler och maskiner. För att bli konkurrenskraftiga på den globala marknaden i dagsläget bör företag arbeta med att minimera icke värdeskapande tid. Att aktivt arbeta med ständiga förbättringar och införa olika typer av standarder har visat sig vara effektivt i just det avseendet. Lean är ett uttrycke som härstammar från den japanska biltillverkaren Toyota och dess produktionssystem TPS. Grundtanken inom lean är att undvika allt slöseri och för att göra det finns ett antal olika verktyg. Genom att implementera vissa av dessa verktyg i produktion och i lagerlokaler har stora förbättringar upplevets, främst genom minskat transportarbete men också genom annat minskat icke värdeskapande tid.Företaget Aven Sandby AB tillverkar olika typer av emballage i trä, allt från lastpallar till avancerade lådkonstruktionerna. Företaget har under senare år implementerat att antal olika lean verktyg som har förbättrat arbetsmiljön och vissa delar inom produktionen. Ett problem som de dock inte arbetat aktivt med under åren är att effektivisera internlogistiken. Vissa lager har nu nått den höga nivån att det tar betydande tid att söka igenom lagret för att finna rätt råvara. Andra problem är att mycket truckkörning sker i onödan vilket är en följd av att det saknas en tydlig struktur på lagerhållningen.Syftet med den här studien är att utveckla en modell för hur tillverkande företag kan minimera den icke värdeskapande tiden för artiklar. Intervjuer och observationer på företget tillsammans med en omfattande litteraturstudie utgör grunden till modellen. Efter besöket på företaget har modellen justerats en aning med flera underkategorier.Under studien framkom bland annat att företaget blivit mycket bättre inom många delar och den struktur som skapats kan kopplas till affärssystemet Monitor. Monitor implementerades på företget för ett antal år sedan och har i underlättat att kontrollera lagernivåer samt att övervaka produktionen. Just implementationen av ett affärssystem är en viktig del för att underlätta arbetet med att minska icke värdeskapande tid. Andra faktorer som anses viktiga vid arbete med att minska icke värdeskapande tid är att följa ett förutbestämt arbetsmönster likt en standard. Dels genom standardiserade mått på artiklar och råvaror, där den som utvecklar en ritning bör veta vilka som är de tidigare mest använda dimensionerna. Även arbeta med metodstandarder vilket är en enkel beskrivning på hur ett visst arbete ska utföras. Företaget har även arbetat med lean och några av verktygen inom filosofin, bland annat att tillverka några typer av lådor på linje. Linjetillverkningen och verktygen har höjt produktionstakten på företaget och bör därför anses bidra till att minska den icke värdeskapande tiden. Genom att följa någon av ovanstående förslag bör företag ha en god möjlighet att med hjälp av teori samt praktik minska sin icke värdeskapande tid.Förslag till fortsatta studier är att undersöka hur arbetet med metodstandarder fungerar och hur ledningen kan engagera de anställda att ständigt förbättra dem.

The Covid-19 pandemic resulted in organizations rapidly shifting from physical- to virtual meetings to keep their business going. However, with this came challenges and efficiency problems that organizations were not aware of. This master thesis focuses on identifying and finding potential solutions to reduce non-value-added time in virtual meetings. This was accomplished by studying Lynk & Co, a rapidly growing startup. Data was collected via a company-wide survey. The data was quantitatively analyzed using both univariate, bivariate, and multivariate methods as well as qualitatively analyzed using a thematic analysis approach. The quantitative results showed that 35,2% of the total Hours in meetings per day are hours wasted, this translates to 16% wasted hours per 8 hour work day. Additionally, the quantitative results showed that five independent variables affect the Wasted hours in virtual meetings per day. These were Hours in meetings per day, Key persons not attending the meeting, The meeting could have been replaced with an email,  Focusing on the meeting (I.e., not multitasking), and Being active in the discussions during the meeting. The qualitative results showed that the majority of the respondents highlighted either the same or similar problems and solutions regarding the virtual meeting inefficiencies. These were lack of agendas and insufficient meeting follow-ups. This concludes that the major root cause of the wasted time in virtual meetings was found to be inadequate meeting information combined with inadequate information regarding the work responsibilities of the employees. This resulted in two main recommendations for reducing non-value-added time in virtual meetings in a rapidly growing startup. These are (1) developing an internal meeting policy and (2) incorporating more detailed employee information in the virtual meeting communication software. / Covid-19 pandemin har resulterat i att organisationer har varit tvungna att börja använda virtuella möten istället för fysiska möten. Detta har inneburit utmaningar och effektivitetsproblem som inte tidigare varit kända. Det här examensarbetet ämnar att hitta potentiella förbättringar för att reducera icke-effektiv tid i virtuella möten. Detta åstadkoms genom att undersöka Lynk & Co, ett snabbväxande startup. Både kvantitativ- och kvalitativ data samlades in genom en enkät som skickades ut till de anställda på Lynk & Co. Vid den kvantitativa analysen användes både univariata-, bivariata- och multivariata- metoder och vid den kvalitativa analysen användes en tematisk analys. Resultatet av den kvantitativa analysen visade på att 35,2% av totala tiden i möten per dag är slösad tid, vilket representerar 16% slösad tid per 8 timmars arbetsdag. Vidare visade resultatet av den kvantitativa analysen på att det var fem variabler som påverkade slösad tid i virtuella möten per dag. Dessa var mötestimmar per dag, nyckelpersoner dök ej upp till mötet, mötet kunde ha blivit utbytt mot ett mail, fokus under mötet (I.e., inte multitaska) , och vara aktiv i diskussionerna under mötet. Resultatet av den kvalitativa analysen visade på att majoriteten av respondenterna var enade i de problem som påverkar tidsslöseri i virtuella möten. Dessa var brist på agendor och att virtuella möten hade otillräckliga uppföljningar. Slutsatsen blev därefter att den huvudsakliga rotorsaken av slösad tid i virtuella möten är brist på mötesinformation kombinerat med en brist av information gällande de anställdas arbetsansvar. Detta resulterade i två rekommendationer för att reducera slösad tid i virtuella möten i ett snabbt växande startup. Dessa är (1) skapa en intern mötespolicy och (2) inkorporera mer detaljerad information gällande de anställdas arbetsansvar i det virtuella mötesprogrammet som används inom organisationen.