Film is a media genre that spreads around the whole world. In other words, it is a media genre that many people take part of. Something else that most people has experience about is being part of a group, and often groupings with a power configuration between itself and other groups. Previous research show that groups that is established in a specific social context has  a tendency to have an access to power over groups that are unestablished in that specific  social context. Previous research also show that the way films portrait different social phenomena can both influence the society and get influenced by the society where it is produced. It is therefore relevant to study how film portraits the social patterns that occur when an individual is in a, for the individual, new social context and make contact with a group that is already established in the specific social context. This study aims to analyze how this is portrayed in three Swedish films: Micke och Veronica (2014), Ondskan (2003) and Rallybrudar (2008). The methodological basis in this study has been a combination of comparative research, content analysis and critical discourse analysis. In the analysis of this study Erving Goffman’s (2014) dramaturgical analysis and Donald Broady’s (1998) notion of capital have been used to analyze the three films. Through the analysis of the three films it has shown that all of these films portraits a change in the relationship between the established and the unestablished groups. The unestablished are at first not accepted by the  established groups, but through integration and the unestablished symbolic assets the relationship transcends to an acceptance between the groups. / Film är en mediegenre som sprids över hela världen. Det är med andra ord en mediegenre som många tar del av. Någonting annat som de flesta människor har erfarenhet av är att vara en del av en grupp, och då ofta grupper där det råder ett maktförhållande mellan den egna och den andra gruppen. Tidigare forskning visar att grupper som är etablerade i ett specifikt socialt sammanhang tenderar att ha ett maktövertag över grupper som är icke-etablerade i det specifika sociala sammanhanget. Tidigare forskning visar även att hur film framställer olika sociala fenomen både påverkar och påverkas av samhället där de produceras. Det är därför relevant att undersöka hur film framställer de sociala mönster som uppstår då en individ befinner sig i ett för individen nytt socialt sammanhang och kommer i kontakt med en grupp som redan är etablerad i det specifika sociala sammanhanget. Denna undersökning syftar till att undersöka hur detta framställs i tre svenska filmer: Micke och Veronica (2014), Ondskan (2003) och Rallybrudar (2008). Den metodologiska utgångspunkten i undersökningen har  varit en kombination av komparativ metod, innehållsanalys och kritisk diskursanalys. I analysen i denna undersökning har Erving Goffmans (2014) dramaturgiska teori och Donald Broadys (1998) kapitalbegrepp använts för att analysera de tre filmerna. Genom analysen av de tre filmerna har det framgått att samtliga filmer skildrar en förändring i relationen mellan etablerade och icke-etablerade grupper. De icke-etablerade blir först inte accepterade av de etablerade grupperna, men genom integration och de icke-etablerades symboliska tillgångar övergår relationen till att innefatta acceptans mellan grupperna.