Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) behöver fastställa en metod för att avjämna sulan i deponeringstunnlar i det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle. Bränslet kapslas in i kopparkapslar och deponeras i ett system av tunnlar på 500 m djup i granit. Tunneldrivning planeras med skonsam sprängning och kommer, efter avslutad deponering, att återfyllas med bentonitlera i enlighet med KBS-3 metoden Kopparkapslarna deponeras i borrade hål i deponeringstunnlarnas sula. Sulan bör vara jämn för att deponeringsmaskinen skall kunna köra och deponera kapslarna i deponeringshålen samt för att underlätta borrning av deponeringshålen. Detta var anledningen till att Svensk kärnbränslehantering (SKB) initierade ett projet för att utvärdera vajersågning av sulan efter att deponeringstunneln är driven. Produktionsbehovet är fastställt till 1,5 km tunnel per år, eller med andra ord fem stycken 300 m långa deponeringstunnlar. Drivningen av dessa tunnlar bör inte överstiga ett år för att kunna hantera en deponeringstakt av 200 kapslar per år (Havel, 2000) och att under ett år skall tunnlarna både kunna drivas samt avjämnas.   Det som kunnat fastställas i projektet är att avjämningsmetodiken har stor effektiseringspotential, dock är den utvärderade maskinparken för ineffektiv för att kunna vara ett alternativ vid avjämning av sulan i deponeringstunnlarna i Forsmark. Ett resultat från denna studie indikerar att det att det tar upp emot 45 veckor att avjämna sulan i en deponeringstunnel. Det finns starka motiv att fortsätta utvärdera metoden och följa de rekommendationer som finns presenterade i denna studie. Dessa åtgärder kommer sannolikt kunna korta tidsåtgången för avjämning av sulan kraftigt. Sannolikt kan sul-avjämning kortas ned till dryga 20-24 veckor eller mer. Studien har även visat att personalbehovet för att avjämna sulan kommer vara åtta bergarbetare, fler arbetare än så kommer vara svårt att nyttja effektivt. I denna studie har en arbetsvecka på 36 h utvärderats, vilka är fördelade på tre 12-timmars skift. För att ytterligare korta ned tidsåtgången kan det införas fler skift och längre arbetsveckor.   Vajersågningsmetoden har visat sig vara lätt att genomföra och initialt fanns en oro för att vajern skulle fastna på grund av höga bergspänningar samt vara svår att losshålla. Vajern fastnade endast vid två tillfällen och orsakade enbart driftstopp på under 20 minuter. Metoden innebär att sulan som skall vajersågas är frilagd från bergspänningar, och endast sulans egenvikt påverkar vajern. Metoden är lätt att nyttja ur detta avseende. Inmätningen av vajern före sågstart gjordes mycket enkelt och har gett bra resultat.   Klingsågningen med den utvärderade maskinparken gav upphov till vissa förseningar, för att den använda klingsågen var underdimensionerad. Dock visade studien att klingsågning ändå var fullt genomförbart vid vajersågnng. Rapporten har identifierat olika alternativ på en bättre lämpad klingsågningsutrustning och rekommendationer finns i denna rapport.   Svensk kärnbränslehantering söker en avjämningsmetod som är kostnads samt tidseffektiv. Metoden måste även vara möjlig att industrialisera och lämplig att applicera i Svensk kärnbränslehantering:s operativa miljö. Denna metod har visat sig vara lämplig och operationellt funktionell. Dock rekommenderas fortsatta studier och effektiviseringar av metoden.

Hold down release mechanisms (HDRMs) are used for tightly attaching segments of bodies together when it is desired to release them rapidly at some point. When transporting sensitive payloads on launch vehicles, the challenge arises of releasing the fastened segments of the spacecraft without risking damage to the costly equipment. Non-explosive HDRMs are favourable from a safety perspective as there is a lower risk of producing potentially destructive shock-waves throughout the structure.  One variant of a non-explosive HDRM uses a so called 'split spool initiator'. This initiator can only be used once in the actuator mechanism and to reuse the HDRM the initiator must be replaced. The purpose of this thesis is to design an improved split spool initiator which can be reusable while conserving the functionality aspects of the existing design. To achieve this, different ideas were considered and ultimately a solution using shape memory alloys (SMAs) was explored. A prototype was constructed to demonstrate the functionality of the design and simulations are done to determine the forces acting on different parts of the mechanism. / Hold down release-mekanismer (HDRM) används för att säkert kunna fästa samman delar av strukturer för att sedan kunna lossa dessa vid rätt tillfälle. När det transporteras känslig last på exempelvis rymdfarkoster uppkommer utmaningen att göra så på ett sätt som inte riskerar att skada den ofta dyra utrustningen. Det finns en mängd olika HDRM, dessa kan delas upp i två typer som är icke explosiva release-mekanismer och pyrotekniska release-mekanismer. Icke explosiva release-mekanismer har en fördel över pyrotekniska som är att de inte producerar potentiellt destruktiva chock-vågor som sprids genom strukturen. En typ av icke-explosiva release-mekanismer är den så kallade split spool-initieraren. Denna kan endast användas en gång när fästelementet är aktiverat och för att kunna använda fästelementet igen måste hela initieraren bytas ut. Syftet med denna studie har varit att att designa en förbättrad split spool-initierare som är återanvändbar, medan funktionaliteten hos den ursprungliga designen är bevarad. För att åstadkomma detta övervägdes olika idéer och slutligen valdes en lösning som använder minnesmetaller eller Shape memory alloys på engelska (SMA). En prototyp konstruerades för att demonstrera funktionaliteten hos designen. Simuleringar gjordes även för att bestämma krafter som agerade på split spool-strukturen och för att få en överblick över spänningsfördelningen genom initieraren.