Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka hur arbetet med icke-normativ litteratur i bibliotek ser ut och hur begreppet icke-normativ litteratur tolkas av bibliotekarier mot en bakgrund av medieplanering. Detta besvarades med hjälp av de tre forskningsfrågorna: Hur arbetar bibliotekarier med icke-normativ litteratur på bibliotek och hur kan man koppla detta till medieplanering? Vilka utmaningar finns för bibliotekarier när de arbetar med icke-normativ litteratur? Hur ser bibliotekariers tolkning av icke-normativ litteratur ut? Studiens empiriska data samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem bibliotekarier. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys, där tre teman identifierades: Normer och det normbrytande arbetet; det personliga engagemanget; samarbete. Studiens resultat visade att bibliotekarierna arbetar med normer och normbrytande genom att lyfta fram litteratur som ses som icke-normativ. Det oftast förekommande exemplet var hbtq, men exempel som serier och mångspråk förekom också. Arbetet med denna litteratur genomförs med personligt engagemang från bibliotekariernas sida, eftersom de utan formellt ansvar ändå engagerade sig i litteraturen. De var dock inte ensamma i sitt arbete med denna litteratur, utan samarbetade med exempelvis både kollegor på biblioteket och på andra bibliotek. Arbetet och samarbetet i enlighet med aspekter från Quicks (2021) tre typer av medieplaner. Slutsatsen som kom fram var att respondenternas arbete med den icke-normativa litteraturen främst tycks ha aspekter från medieplantypen kommuninvånarnas behov. Begreppet icke-normativ litteratur tolkades bland annat som hbtq-litteratur, men även som andra litteraturkategorier av bibliotekarierna som deltog i studien.