<p>A significant amount of a teacher’s work consists of evaluation and marking of the students, which involves a great responsibility. This essay put the teacher’s evaluation of the students in focus. Today’s course Idrott och hälsa A, at the upper secondary school level, consists of 100 points and all students take this course apart from students attending apprentice programs. A student’s knowledge should be judged with respect to the goals that are set up for a certain course. The teachers’ task is to individually interpret the national goals and thus be able to motivate the evaluation of the students’ knowledge in accordance with these goals. The purpose of this thesis is to investigate theoretical tests in Idrott och hälsa A towards the national goals of the course. The question formulation is consequently, how correspond schools theoretical test in Idrott och hälsa A with national goals? Consequently, theoretical tests in Idrott och hälsa A at upper secondary school level were reviewed and categorised according to Bloom’s revised taxonomy. At the same time, the goals of Idrott och hälsa A have been categorised in order to compare the individual test questions to the national goals of the course. The result is that the tests in most cases do not reach the same level in the process dimensions as the national goals. However, in some cases, the tests reach a higher level than the national goals.</p><p>The fact that there are big differences between the test questions and the national goals of the course could mean that different teachers are setting up either too high or too low demands on the students in comparison to the national goals. Levin & Marton speak of the importance to set up tests in accordance with the predefined goals, in this case the national goals of the course. In other subjects, there are national tests but these tests do not exist within Idrott och hälsa, it might facilitate for the teachers having a national test as a base when evaluating the student. However, it still remains that national tests do not cover all national goals of the course, and therefore there still needs to be additional, complementary tests.</p>

No description available.

No description available.

A significant amount of a teacher’s work consists of evaluation and marking of the students, which involves a great responsibility. This essay put the teacher’s evaluation of the students in focus. Today’s course Idrott och hälsa A, at the upper secondary school level, consists of 100 points and all students take this course apart from students attending apprentice programs. A student’s knowledge should be judged with respect to the goals that are set up for a certain course. The teachers’ task is to individually interpret the national goals and thus be able to motivate the evaluation of the students’ knowledge in accordance with these goals. The purpose of this thesis is to investigate theoretical tests in Idrott och hälsa A towards the national goals of the course. The question formulation is consequently, how correspond schools theoretical test in Idrott och hälsa A with national goals? Consequently, theoretical tests in Idrott och hälsa A at upper secondary school level were reviewed and categorised according to Bloom’s revised taxonomy. At the same time, the goals of Idrott och hälsa A have been categorised in order to compare the individual test questions to the national goals of the course. The result is that the tests in most cases do not reach the same level in the process dimensions as the national goals. However, in some cases, the tests reach a higher level than the national goals. The fact that there are big differences between the test questions and the national goals of the course could mean that different teachers are setting up either too high or too low demands on the students in comparison to the national goals. Levin &amp; Marton speak of the importance to set up tests in accordance with the predefined goals, in this case the national goals of the course. In other subjects, there are national tests but these tests do not exist within Idrott och hälsa, it might facilitate for the teachers having a national test as a base when evaluating the student. However, it still remains that national tests do not cover all national goals of the course, and therefore there still needs to be additional, complementary tests.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers fysiska aktivitetsvanor. Ämnet idrott och hälsas utveckling i Sverige ligger som en grund i arbetet samt vilka effekter den fysiska aktiviteten har, både för individens välbefinnande men också för samhället vi lever i. Studien omfattar totalt 82 elever och genomfördes på en gymnasieskola i Kalmar. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med enkäter, bestående av 8 frågor. Resultatet visar att majoriteten anser att skolidrotten är betydelsefull. Vidare visar resultatet på stora könsskillnader då fler killar vill ha mer idrott i skolan, medan fler tjejer anser att fysisk aktivitet på fritiden är mycket viktig. Undersökningen visar även att majoriteten av eleverna anser att idrotten i skolan har betydelse för deras egen hälsa. Nästan hälften av killarna anser att skolidrotten har en positiv inverkan på övriga studieresultat medan det bara är drygt var tredje tjej som anser likadant.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers fysiska aktivitetsvanor. Ämnet idrott och hälsas utveckling i Sverige ligger som en grund i arbetet samt vilka effekter den fysiska aktiviteten har, både för individens välbefinnande men också för samhället vi lever i. Studien omfattar totalt 82 elever och genomfördes på en gymnasieskola i Kalmar. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med enkäter, bestående av 8 frågor. Resultatet visar att majoriteten anser att skolidrotten är betydelsefull. Vidare visar resultatet på stora könsskillnader då fler killar vill ha mer idrott i skolan, medan fler tjejer anser att fysisk aktivitet på fritiden är mycket viktig. Undersökningen visar även att majoriteten av eleverna anser att idrotten i skolan har betydelse för deras egen hälsa. Nästan hälften av killarna anser att skolidrotten har en positiv inverkan på övriga studieresultat medan det bara är drygt var tredje tjej som anser likadant.</p>

<p>   </p><p>Kroppens syreupptagningskinetik innebär hur snabbt syreupptagningsmekanismerna i kroppen ökar mängden upptaget syre (O₂) vid ett påbörjat arbete. Detta påverkar oss dagligen genom att en snabbare reaktion leder till en mindre syreskuld efter arbetet. Syftet med studien var att jämföra VO₂-kinetiken mellan ett arm- och benarbete och ett rent benarbete och försöka hitta skillnader mellan dessa. Åtta måttligt tränade försökspersoner (sex män och två kvinnor) rekryterades och fick genomgå tre tester på en specialbyggd arm- och bencykelergometer. Testerna bestod av ett VO₂-maxtest (kombinerad arm- och benarbete), ett submaximalt arm- och bentest (AB) och ett submaximal bentest (B) på samma absolut arbetsintensitet (65 % av VO₂max) där VO₂-kinetik mättes under fyra minuters arbete. Tiden att nå 50 % av VO₂-platå (tVO₂50) var lika mellan AB och B-test (p=0.70). Tiden till VO₂-platå var 19<strong> %</strong> kortare under arm- och benarbete (AB 82 ± 32 vs B 101 (± 24) sek; p=0.02). Förbrukat O₂under testtiden var större under AB test jämfört med B-test (AB 41 ± 4 vs B 38 ± 4 ml · kg^-1; p=0.004). Enligt dessa resultat var syrekinetiken under arm- och benarbetet snabbare jämfört med bara benarbetet, vilket betydde i detta fall att syreskulden i början av arbete under kombinerat arm- och benarbete blev mindre.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Skolämnet Idrott och Hälsa är ett ämne som i dagens samhälle känns mer aktuellt än någonsin</p><p>tidigare. Ämnet har genom en rådande hälsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse.</p><p>Skolan har genom ämnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, så att dessa ges möjlighet till</p><p>förutsättningar för ett bestående intresse av fysisk aktivitet. Således utgör utbildningen för</p><p>lärare i ämnet Idrott och Hälsa en grundpelare och det är av yttersta vikt att landets</p><p>högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja ämnets status och kvalitetssäkra</p><p>utbildningen, utexaminerar lärare med den kompetens yrket kräver.</p><p>Syftet med uppsatsen är att inom lärarutbildningen för ämnet Idrott och Hälsa, undersöka</p><p>förändringen av examinationskrav, med fokus på de praktiska, över tid.</p><p>Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhållit ett resultat som</p><p>bland annat visar, att det under tidigare utbildningsår rådde höga examinationskrav ur såväl</p><p>praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar även att kraven på den enskilde studentens</p><p>individuella praktiska färdigheter, betonades under denna tid.</p><p>Slutsatserna är att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolämnet Idrott och</p><p>Hälsa att höja sin status. En annan slutsats är även den att det under vår utbildningstid vid</p><p>Högskolan i Halmstad inte rådde några krav på den individuella praktiska färdigheten</p><p>jämförelse med vad det gjorde vid tiden då intervjupersonerna genomförde sin utbildning.</p><p>Vidare kan det fastställas att någon form av antagningsprov för lärarutbildningen i ämnet</p><p>Idrott och Hälsa, skulle innebära en kvalitetshöjning för utbildningen och därigenom skapa</p><p>förutsättningar för en högre nivå av lärarprofession.</p>

<p>Hälsa är ett begrepp som under de senare åren blivit ett allt vanligare samtalsämne.</p><p>Tidningarna överöser oss med hälsotips så gott som varje dag samtidigt som TV belyser</p><p>begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och träning. Med</p><p>utgångspunkt i hälsobegreppet började vi titta på hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan</p><p>när det gäller hälsa inom ämnet Idrott och hälsa, samt hur det ser ut i andra länder. Vi fastnade</p><p>för Finlands modell där Gymnastik och Hälsokunskap är två skilda ämnen. Gymnastik är ett</p><p>praktiskt ämne där undervisningen fokuserar på fysisk aktivitet och idrottsutövning och</p><p>Hälsokunskap är ett teoretiskt ämne där allt från familjeliv till vad man bör äta behandlas.</p><p>Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att</p><p>dela upp ämnet Idrott och hälsa på det sätt man gjort i Finland. Vår undersökning bestod aven</p><p>kvantitativ enkätundersökning. 204 elever från nio olika gymnasieprogram i årskurs ett till tre</p><p>deltog i undersökningen.</p><p>Undersökningen visade att en majoritet av eleverna ställde sig positiva till en uppdelning av</p><p>ämnet Idrott och hälsa i ett praktiskt och ett teoretiskt ämne. Betydligt fler trodde dock att en</p><p>uppdelning skulle ledda till att de lärde sig mer om hälsa samt att fler blev medvetna om</p><p>vikten aven god hälsa. Det visade sig även att intresset för att lära sig mer om hälsa var stort</p><p>samt att flickornas intresse var större än pojkarnas. Vidare visade det sig att de flesta ansåg att</p><p>idrottsdelen får större utrymme i undervisningen än hälsodelen men trots att många vill lära</p><p>sig mer om hälsa var inte lika många villiga att låta idrottsutövandet stå tillbaka.</p>

<p>I kursplanen för ämnet Idrott & hälsa står det vilka mål som eleverna ska uppnå. Dessa </p><p>mål tror vi är okända för många elever och de vet därför inte riktigt vad de ska göra för </p><p>att uppnå målen. Istället har många en bild av hur de ska vara för att få ett visst betyg </p><p>utan att ha tagit del av de egentliga uppnåendemålen. Därför tror vi att syftena med </p><p>undervisningen åsidosätts och eleverna får inte den kunskap och förståelse som de borde </p><p>få. </p><p> </p><p>Detta examensarbete ingår som en del i lärarutbildningen. Efter som vi båda har läst till </p><p>bland annat Idrott & hälsolärare har vi valt att göra vår undersökning inom detta ämne. Vi </p><p>vill se om eleverna som läser Idrott & hälsa A på gymnasiet förstår vad de lär sig och </p><p>varför utbildningen ser ut som den gör. Känner de till syftena med de olika momenten i </p><p>Idrott & hälsa eller ser de ämnet endast som en ”rastaktivitet”? </p><p> </p><p>Vi har gjort fem kvalitativa gruppintervjuer med tre till fem elever i varje grupp. </p><p>Intervjuerna dokumenterades på band för att sedan sammanställas. Vår hypotes om </p><p>elevernas bristfälliga förståelse för ämnet stämmer överens med resultatet av våra </p><p>intervjuer. Det visade sig i några intervjuer att eleverna var relativt omedvetna om målen </p><p>och syftena med Idrott & hälsa. Ofta ansåg de själva att de kände till syftena men vid </p><p>vidare diskussion kom det fram brister i deras insikt.</p>