<p>Inbjuden av Gustaf III, den franska teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez, i Sverige 1784-1804, förnyade teaterdekorationen på Operan. Genom att analysera Desprez’ teaterdekorationer med inspiration från de abstrakta konstnärerna Mondrian, Malevich och Rothko, utvecklar uppsatsen ett nytt tolkningssystem som tillsammans med traditionell tolkning innebär en djupare tolkningsmetod. Detta visar att Desprez’ teaterdekorationer var viktiga för Gustaf III:s kulturpolitik</p> / <p>Invited by king Gustaf III, the French artist stage painter Louis Jean Desprez, in Sweden 1784-1804, renewed Opera stage painting.Lillemor Erlander1Inspired by abstract artists Mondrian, Malevich and Rothko, in analyzing the stage painting of Desprez, this paper develops a new system of interpretation which together with traditional interpretation signifies a new deeper method of interpretation. This shows that the stage painting of Desprez was of importance to the cultural policy of Gustaf III.</p>

Inbjuden av Gustaf III, den franska teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez, i Sverige 1784-1804, förnyade teaterdekorationen på Operan. Genom att analysera Desprez’ teaterdekorationer med inspiration från de abstrakta konstnärerna Mondrian, Malevich och Rothko, utvecklar uppsatsen ett nytt tolkningssystem som tillsammans med traditionell tolkning innebär en djupare tolkningsmetod. Detta visar att Desprez’ teaterdekorationer var viktiga för Gustaf III:s kulturpolitik / Invited by king Gustaf III, the French artist stage painter Louis Jean Desprez, in Sweden 1784-1804, renewed Opera stage painting.Lillemor Erlander1Inspired by abstract artists Mondrian, Malevich and Rothko, in analyzing the stage painting of Desprez, this paper develops a new system of interpretation which together with traditional interpretation signifies a new deeper method of interpretation. This shows that the stage painting of Desprez was of importance to the cultural policy of Gustaf III.

<p>En studie av teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez' betydelse för Gustaf III nationella projekt, att förena sitt folk och skapa en nationell identitet med hjälp av opera och teater.</p> / <p>A study in the importance of the theatre decorateur artist and architect Louis Jean Desprez' for the national project of Gustaf III, to unite his people and create a national identity by using theatre and opera</p>

En studie av teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez' betydelse för Gustaf III nationella projekt, att förena sitt folk och skapa en nationell identitet med hjälp av opera och teater. / A study in the importance of the theatre decorateur artist and architect Louis Jean Desprez' for the national project of Gustaf III, to unite his people and create a national identity by using theatre and opera

Syftet med denna studie är att fastställa vad som motiverade de adliga officerarna i den svenska militären att delta i Gustav III:s revolution 1772. Denna undersökning kommer att använda material skrivet av deltagande adliga officerare mellan 1771 - 1773, med ursprung från Gustavianska eller Sprengtportenska samlingen, samt från biografierna av Johan Christopher Toll och Jakob Magnus Sprengtporten. För att uppfylla det etablerade syftet formuleras tre forskningsfrågor, en primär och två sekundära, som besvaras i separata kapitel. Dessutom kommer undersökningen att tillämpa en kvalitativ textanalytisk metod tillsammans med en deduktiv teoretisk ansats. Denna metod, tack vare dess hermeneutiska användbarhet, möjliggör en omfattande analys av de motiv som anges i materialet, och hur resultaten återspeglar militärens sociala och politiska kultur. Det valda teoretiska ramverket, som tillämpas deduktivt i analysen, är Samuel Finers teori om militär intervention. Mer specifikt används koncept från avsnitt i boken som täcker militära officerares motiv för att ingripa i politik. De slutliga slutsatserna i denna undersökning är att officerarna främst motiverades att gå med i kuppen för att driva det "nationella intresset". De adliga officerarna hade ett långvarigt hat mot landets politiska system, baserat på uppfattningen att det var oförmöget att på ett adekvat sätt skydda vad de såg som nationens intressen. Officerarna, som såg sig själva som fosterlandets beskyddare, anslöt sig till revolten för att installera ett politiskt system som de ansåg kunde skydda nationens fortsatta existens. Officerarna motiverades också på grundval av "ideologi", eftersom konspirationen gav en möjlighet att implementera rojalistiska dygder. Slutligen var ytterligare ett motiv strävan efter "sektionsintressen". Beskyddandet av "gruppintressen", i form av att skydda adelns politiska och ekonomiska privilegier, samt "individuella intressen", där ekonomiska belöningar och befordringar begärdes i utbyte mot lojalitet, fanns också med i bilden. / The purpose of this study is to determine what motivated the noble officers of the Swedish military to participate in Gustav III:s 1772 Revolution. This investigation will be utilizing material written by participating noble officers between 1771 - 1773, originating from Gustavianska or Sprengtportenska samlingen, or from the biographies of Johan Christopher Toll and Jakob Magnus Sprengtporten. In order to fulfill the stated purpose of this investigation, three questions, one primary and two secondary, are formulated and answered in separate chapters. In addition, the investigation will be applying a qualitative text analytical method along with an deductive theoretical approach. This method, thanks to its hermeneutic utility, allows a comprehensive analysis of the motives stated in the material, and how the findings reflect on the military’s societal and political culture. The chosen theoretical framework which is applied deductively in the analysis, is Samuel Finers ‘military intervention’ theory. More specifically concepts from the section that covers military officers' motivations for intervening in politics. The final conclusions made in this investigation is that the officers were primarily motivated to join the coup to pursue the ‘national interest’. The noble officers had a longstanding hatred for the country’s political system, based on the conception that it was unable to adequately protect what they viewed as the nation's interests. The officers, who viewed themselves as the fatherlands protectors, joined the revolt in order to install a political system that they felt could protect the nation's continued existence. The officers were also motivated on the basis of ‘ideology’, as the conspiracy provided a opportunity to enforce Royalist political doctrine. Lastly, a further motive was the pursuit of ‘sectional interests’. The protection of ‘group interests’, in the form of protecting the nobility's political and financial privileges, as well as ‘individual interests’, where financial rewards and promotions were requested in exchange for allegiance, were also present.