No description available.

Den här uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas källkritik, användning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillämpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen är, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas Tellegramsbyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren användes sedan i analysen. Undersökningsfrågorna besvarades och följande slutsats kunde dras: att svenska journalisterna använde sig mycket av sociala medierna i sin rapportering om den egyptiska revolutionen. Att sociala medier uppfyllde en viktig funktion i rapporteringen. Att några källkritiska problem uppstod i samband med rapporteringen trots att journalisterna använde sig av de traditionella källkritiska principerna.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs. De böckerna är:  Levande Historia 2 version II (Hildingsson, 1987), Historia för högstadiet  (Öhman, 1989), Historia Kompakt (Almgren, Almgren, & Wikén, 1995), Historia 2, (Öhman, 1996), Grundbok Historia Puls  (Körner & Lagheim, 2002),  SO. S Historia,  (Ivansson & Tordai, 2003) och Historia, (Folkebrant, 2003). Studieobjektet i min granskning är hur stort utrymme och på vilket sätt kvinnor beskrivs i de olika böckerna. Ett par huvudfrågor är: Är de aktörer eller är de passiva?</p><p>Undersökningen grundar sig på två antaganden: att genus är något som ständigt skapas och återskapas och skiljer sig från det biologiska könet samt att läromedel har en stark inverkan på undervisningen i grundskolan.</p><p>Studien består av en komparativ innehållsanalys, som används för att se vilka diskurser texterna ger uttryck för, eftersom förhållandet i utrymme mellan kvinnor och män visar vilket ”värde” eller ”tyngd” de två könens berättelser ges. De storheter som innehållsanalysen räknar är män/kvinnor och passiva/aktiva.</p><p>I undersökningens resultat framkommer att kvinnor ges betydligt mycket mindre utrymme i samtliga böcker. I de senare utkomna böckerna får kvinnor något mer utrymme. När det gäller aktiva kvinnor är förändringen tydligast.</p><p>Slutligen visar undersökningen hur resultaten kan användas i lärararbetet.</p>

Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs. De böckerna är:  Levande Historia 2 version II (Hildingsson, 1987), Historia för högstadiet  (Öhman, 1989), Historia Kompakt (Almgren, Almgren, &amp; Wikén, 1995), Historia 2, (Öhman, 1996), Grundbok Historia Puls  (Körner &amp; Lagheim, 2002),  SO. S Historia,  (Ivansson &amp; Tordai, 2003) och Historia, (Folkebrant, 2003). Studieobjektet i min granskning är hur stort utrymme och på vilket sätt kvinnor beskrivs i de olika böckerna. Ett par huvudfrågor är: Är de aktörer eller är de passiva? Undersökningen grundar sig på två antaganden: att genus är något som ständigt skapas och återskapas och skiljer sig från det biologiska könet samt att läromedel har en stark inverkan på undervisningen i grundskolan. Studien består av en komparativ innehållsanalys, som används för att se vilka diskurser texterna ger uttryck för, eftersom förhållandet i utrymme mellan kvinnor och män visar vilket ”värde” eller ”tyngd” de två könens berättelser ges. De storheter som innehållsanalysen räknar är män/kvinnor och passiva/aktiva. I undersökningens resultat framkommer att kvinnor ges betydligt mycket mindre utrymme i samtliga böcker. I de senare utkomna böckerna får kvinnor något mer utrymme. När det gäller aktiva kvinnor är förändringen tydligast. Slutligen visar undersökningen hur resultaten kan användas i lärararbetet.

I det här arbetet har vi genom en idé och ideologianalys undersökt olika läroböckers skildringar av den industriella revolutionen. Läroböckerna är indelade i två olika delar, varav vissa är skrivna innan Berlinmurens fall 1989 och andra är skrivna efter fallet. Vi har avgränsat oss till att analysera de politiska, ekonomiska samt klass skildringar som finns beskrivna i avsnittet. I arbetet har vi analyserat nio stycken läroböcker i historia för grundskolan. Resultatet presenteras genom två skilda delstudier där en av oss har undersökt läroböcker skrivna före Berlinmuren fall och den andre de läroböcker som utkommit därefter. Resultatet visar bland annat att de läroböcker som publicerats före 1989 har en mer politisk prägel i sina texter än de läroböcker som finns efter 1989. Ett tydligare ställningstagande för en viss politisk åskådning finns också i läroböckerna innan Berlinmurens fall. De läroböcker som är skrivna efter murens fall har förvisso också en viss politisk prägel men den är inte lika tydlig.

I Läroplanen (2011) kan vi läsa att undervisningen i skolan ska vara saklig och allsidig. Läromedlen har enligt Skolverket (2006) en viktigt roll i svensk undervisning. Syftet med denna studie är att se om tre av de fyra största läromedlen i Sverige lever upp till kraven på allsidighet och saklighet genom att studera vad läromedlen skriver om några utvalda händelser från den ryska Oktoberrevolutionen 1917. Tidigare forskning har antytt attdet råder vissa brister i saklighet och allsidighet i svenska läromedel. Denna studie vill fördjupa kunskapen om detta ämne. I studien jämförs läromedlen med ledande forskning om den ryska revolutionen. Resultatet visar att det finns viktiga brister i både saklighet och allsidighet inom det studerade området. Författaren till denna studie menar att resultatet kan förklaras utifrån att läromedlen reproducerar den dominerande synen på Oktoberrevolutionen. Författaren menar att fortsatta studier bör göras för att klargöra om det finns ett större problem med saklighet och allsidighet i svenska läromedel.

AbstraktWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka hur läroboken hanterar den industriella revolutionen samt även hur lärarna förhåller sig till läroboken. MetodArbetet utgår från Geoffrey Partingtons teori om historisk signifikans och testar den tillsammans med en klassisk bakgrund-händelse-förlopp modell på läroböckernas redogörelse för den industriella revolutionen. En kvantitativ enkätstudier bland gymnasielärare i historia A gjordes för att fånga deras bild av industriella revolutionen och läroböckernas behandling av den. ResultatDe tre undersökta böckerna uppvisar en splittrad behandling av den industriella revolutionen. En bok (Allt om historia) har en undermålig redogörelse för den industriella revolutionen. Överlag lider böckerna av ett svårt och torftigt språk. Lärarna i undersökningen ansåg att den industriella revolutionen var väldigt viktig men menade även att eleverna upplevde den som svår och tråkig / AbstractWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.PurposeThe purpose with the following work is to examine teaching book’s account of the Industrial Revolution and also examine the teacher’s view on the teaching books. MethodThe study derives from Geoffrey Partington’s theory on historical significance and tests it together with a classical background-event-course model on the teaching books account of the Industrial Revolution. A quantitative questionnaire study among upper secondary school history teachers where preformed to capture their views on the Industrial Revolution and the teaching book’s account for it.ResultsThe three examined book’s accounts of the Industrial Revolution are ambivalent. One book’s (Allt om historia) account of the Industrial Revolution is inferior. All books suffer from a difficult and poor use of language. The teachers in the study considered the Industrial Revolution to be very important but also pointed out that the pupils often thought it difficult and boring.