Thesis (doctoral)--Universität St. Gallen, 2005.

Zugl.: Kiel, Fachhochsch., Diplomarbeit, 2007.

Zugl.: Passau, Univ., Diss., 2009

This project is an alternative urban design scheme for the re-development of the Kathputli Colony in New Delhi, India. The Colony, approximately half the size of Gamla Stan, is located 30 minutes west of the City Centre and consist of a myriad of improvised dwellings. The residents of the colony are primarily artists, performers, craftsmen and puppeteers and have lived on the land since the 1970s. Now the land is set to be re-developed, directed jointly by the Delhi Municipality and a private developer, Rajeva, as part of the political initiative to turn Delhi into a “World-Class City”. The new scheme consists of two gated communities, a block of high-rises and a luxury skyscraper. The residents of the colony have been promised accommodation in the high-rise block, but have protested the proposal, and received a lot of media and scholarly attention. They argue that the new buildings with their small and isolated apartments do not cater to their needs. The existing landscape of dwellings which they themselves have constructed contain a number of different spatial qualities on which they depend to be able to continue they’re subsistence - Bazaar streets to sell their wares, courtyards to congregate with their families, squares on which to perform, roofs on which to sleep on during the hot summer months. I visited the colony twice on my two months journey around the country last semester. On the second visit, all of the dwellings had been demolished. The brief I have set for myself is to design a more exible and faceted alternative plan with new building stock that will able to cater both the needs of the ex-residents and the Indian middle class.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2005.

<p>This paper is built on a studytrip to north India i made under the autumn 2005. The purpose for this trip was to give me as a teatcher an experience and insight how to work with art in another culture. I´ve been in “Upper Dharamsala” even called Mcleod Ganj and visited art schools and a great artist . Too implement my investigation i have made interviews and observations in schools and i also hade the chance to spend a hole day with a great artist in India, my impresions was many, and i learned so mutch with this yourney. It is important to develop as a student such as a teatcher within the artistic in the free art such as in the steered art. That is my moust important question with my journey to India. I would like to know why the art in India is so steered and what the steered painting involves, even how they come closer to the free art. I want to give my future art students inspiration from many cultures. I want to feel that i am an inspiration for them, moustly for there imagination.</p>

This paper is built on a studytrip to north India i made under the autumn 2005. The purpose for this trip was to give me as a teatcher an experience and insight how to work with art in another culture. I´ve been in “Upper Dharamsala” even called Mcleod Ganj and visited art schools and a great artist . Too implement my investigation i have made interviews and observations in schools and i also hade the chance to spend a hole day with a great artist in India, my impresions was many, and i learned so mutch with this yourney. It is important to develop as a student such as a teatcher within the artistic in the free art such as in the steered art. That is my moust important question with my journey to India. I would like to know why the art in India is so steered and what the steered painting involves, even how they come closer to the free art. I want to give my future art students inspiration from many cultures. I want to feel that i am an inspiration for them, moustly for there imagination.

Det här arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingår i. Uppsatsens frågor berör därmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftspråk, samt vilka redskap de använder sig utav då detta sker. Arbetets teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön är av stor betydelse för människans lärande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmätningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats. Då Sverige jämförs med andra länder såsom Indien i dessa mätningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftspråkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext. Ett ytterligare skäl till att undersökningen utförs i en skola i Indien, är att de materiella förutsättningarna kan skilja sig åt från svenska skolor, vilka i mångt och mycket kan erbjuda elever datorer, internetåtkomst, tillgång till böcker samt skrivmaterial. Vår studie är utförd i en indisk grundskola där urvalsgruppen består utav elever i åldrarna fem till tio år. Under vår vistelse besökte vi fem olika klasser med cirka 50 flickor i varje klass. Vi utgår från en etnografisk ansats där forskningsmetoden är deltagande observation. Detta då våra observatörsroller befinner sig i spänningsfältet mellan deltagande och enbart observerande. Som kompletterande källor till observationerna används informella samtal, intervju samt statliga styrdokument. Utifrån analysen av det insamlade datamaterialet framkommer det att eleverna är involverade i en rik mängd läs- och skrivhändelser, literacy events, vilka är initierade av elever som såväl lärare. I elevernas erövrande av skriftspråk använder de sig utav de fysiska och intellektuella redskap som finns att tillgå i skolmiljön. Exempel på fysiska redskap som används är: böcker, papper, penna, affischer och mobiltelefoner. Språket som lärare och elever kommunicerar genom samspelet, fungerar som ett intellektuellt redskap. Med hjälp utav redskapen deltar de i aktiviteter som: högläsning, läsning, stencilövningar, härmande klotter, lappskrivande, dramatisering, ramsor och sånger. I klassrumsundervisningen kretsar många aktiviteter kring exempelvis stavning, kontroll av läsförståelse samt stencilövningar, då lärarna i många fall har för avsikt att kontrollera elevernas kunskaper. Utifrån detta kan vi se ett kommunikationsmönster som kan kopplas till den lärarstyrda fråga-svar-bedömningsformen. Elevernas olika literacy events är därmed starkt påverkade av skolans monologiska läs- och skrivinlärningskultur, literacy practice.

Diss.--philosophische Fakultät--Freiburg--Albert-Ludwig Universität. / Bibliogr. p. 209-230. Index.

Texte remanié de: Th. doct.--Litt. française--Paris 4, 1993. Titre de soutenance : Le genre de la relation de voyage française sur la route maritime des épices : des origines à 1722. / Bibliogr. p. 603-679. Index. L'ouvrage porte par erreur : ISSN 0756-7847.