Unemployment is a major problem from a socio-economic perspective and affects the longterm growth in a country as a consequence of reduced tax revenues and reduced production.There are clear differences in unemployment between foreign-born and domestic-born. The focus of the study will be on cultural differences and the municipalities' industrial structure. Factors that we have selected based on theories and statistical analysis to examine unemployment among foreign-born in Sweden's municipalities are the following: small businesses, Sverigedemokraterna, post-secondary education of at least 2 years, population density and foreign-born people born in Europe expressed as a proportion of the total number of foreign-born people in municipalities. A cross-sectional study for all variables for Sweden's 290 municipalities during the year 2018 constitutes regression models that are presented and analyzed. Our hypotheses based on theories and statistical analysis are then compared with the results of the regressions. According to our regression models, the conclusion shows that there is a negative correlation between the variable foreign-born in Europe and the dependent variable unemployment among foreign-born, the variables small business and education also have a negative impact on unemployment among foreign-born. Should there be an increase inany of these factors, unemployment among foreign-born would decrease. The amount of votes on Sverigedemokraterna, on the other hand, has the opposite effect on unemployment among foreign-born. Should the proportion of votes for Sverigedemokraterna change in the municipality, the unemployment level among foreign-born would change in the same direction. Regarding the variable population density, we have in our study obtained different results depending on whether all variables have been estimated in the regression or whether only the variables that estimate the relationships that explain industrial structure are estimated.The study's delimitation to these five factors is linked to human capital theory, discrimination theories, segregation models and matching theory. To counteract the fact that unemployment continues to increase among foreign-born, studies of a similar nature to ours are required to beable to distinguish whether municipalities' industrial structures have an impact on unemployment among foreign-born and how to work to integrate individuals whose cultural norms and values differ from those. and values that prevail in Sweden. This is to create security and trust in each other as cooperation benefits from common norms and values. / Arbetslöshet är ett stort problem utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och påverkar den långsiktiga tillväxten i ett land som en konsekvens av minskade skatteintäkter och minskadproduktion. Det finns tydliga skillnader i arbetslöshet mellan utrikesfödda och inrikesfödda. Fokus i studien kommer att ligga på kulturella skillnader och kommunernas industristruktur. Faktorer som vi utifrån teorier och statistisk analys valt ut för att undersöka arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges kommuner är följande: småföretag, Sverigedemokraterna, eftergymnasial utbildning på minst 2 år, befolkningstäthet och utrikesfödda personer födda inom Europa uttryckt som andel av det totala antalet utrikesfödda personer i kommunerna. En tvärsnittsstudie för samtliga variabler för Sveriges 290 kommuner under året 2018 utgör regressionsmodeller som presenteras och analyseras. Våra hypoteser som baseras på teorier och statistisk analys jämförs sedan med resultatet av regressionerna. Slutsatsen visar enligt våra regressionsmodeller att ett negativt samband finns mellan variabeln utrikesfödda inom Europa och beroendevariabeln arbetslöshet bland utrikesfödda, även variablerna småföretag och utbildning har en negativ påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda. Skulle en ökning ske i någon av dessa faktorer så skulle arbetslösheten bland utrikesfödda att minska. Andelen röster på Sverigedemokraterna har å andra sidan motsatt effekt på arbetslösheten bland utrikesfödda. Skulle andelen röster på Sverigedemokraterna förändras i kommunen så skulle arbetslöshetsnivån bland utrikesfödda ändras i samma riktning. Gällande variabeln befolkningstäthet så har vi i vår studie fått olika resultat beroende på om samtliga variabler skattats i regressionen eller om endast de variabler som skattar sambanden som förklarar industristruktur skattas. Studiens avgränsning till dessa fem faktorer är kopplade till humankapitalteori, diskrimineringsteorier, segregationsmodeller och matchningsteori. För att motverka att arbetslösheten fortsätter att öka bland utrikesfödda krävs studier av liknande karaktär som vår för att kunna urskilja om kommuners industristrukturer har en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda samt hur man kan arbeta för att integrera individer vars kulturella normer och värderingar skiljer sig från de normer och värderingar som råder i Sverige. Detta för att skapa trygghet och tillit till varandra då samarbete gynnas av gemensamma normer och värderingar.

Studien undersöker hur Porjus vattenkraftverk påverkade den industriella utvecklingen i Norrbottens län mellan 1915–1938. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elintensiva industrier etablerades efter vattenkraftverkets invigning samt hur industristrukturen i Norrbottens län påverkades under perioden 1915–1938. För att svara på frågorna blev undersökningen en fallstudie som utredde hur och om elektriciteten från Porjus vattenkraftverk bidrog till ekonomisk utveckling i Norrbottens län. Att utvecklingen av elektricitet och elinfrastruktur ska gynna den ekonomiska utvecklingen genom en ökad etableringstakt av industrier samt att industrierna blir mer elintensiva har visats i tidigare forskning. Samtidigt som andra studier demonstrerat hur elektrifiering inte nödvändigtvis leder till ekonomisk utveckling om inte priserna är lönsamma. Slutsatsen av undersökningen är att Porjus vattenkraftverk gav upphov till ökad industrietablering i Norrbottens län, där de elintensiva industrigrupperna gynnades till störst del. Slutligen drogs slutsatsen att industristrukturen i Norrbotten primärt stärktes snarare än ändrades efter att vattenkraftverket invigdes år 1915. / This thesis analyzes how Porjus hydropower plant affected the industrial development in Norrbotten county between 1915-1938. The purpose of the study was to investigate if electricity-intensive industries arose after the inauguration of the hydropower plant, and how the industrial structure in Norrbotten county was influenced during the period 1915-1938. To answer those questions a case study was performed to investigate if and/or how the electricity from Porjus hydropower plant contributed to economic development in Norrbotten county. Previous studies have shown that the development of electricity and electricity infrastructures will benefit economic development through an increased number of industries and that the industries will become more electricity-intensive. At the same time, other studies have demonstrated how electrification does not necessarily lead to economic development unless prices are profitable. The conclusion of the thesis is that an increase of industrial establishments in Norrbotten county appeared after the inauguration of Porjus hydropower plant. At the same time the electricity-intensive industrial groups where the ones that benefited the most from the increased electricity the hydropower plant generated. Finally, it was concluded that the industrial structure in Norrbotten primarily was strengthened rather than changed after the hydropower plant was inaugurated in 1915.