<p>Sammanfattning i engelska s.359-364. / Summary in English p.359-364.</p> / digitalisering@umu

Bostads- och servicesektorn står för den största energianvändningen i hela Sverige på 40 %, följt av industrisektorn och transportsektorn. Sveriges riksdag har satt upp ett klimatpolitiskt ramverk från energiöverenskommelsen, bland annat med målet om att energianvändningen ska vara 50 % effektivare till år 2030 i jämförelse med år 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till BNP. Det finns stora besparingsmöjligheter att hämta i bostäder, och för att göra en skillnad måste information och kunskap spridas till både fastighetsägare och privatpersoner. Det här examensarbetet är en del av Energikontor Norrs projekt ”Stratus” som arbetar med att stötta 12 kommuner i Norrbottens län, genom att strategiskt arbeta mot att hitta en effektiv och framgångsrik väg för att nå de nationella energi- och klimatmålen anpassad till respektive kommuns förutsättningar.   Syftet med projektet har varit att kartlägga behovet/potentialen för energieffektivisering i olika befintliga byggnader hos alla de 14 kommunerna i Norrbottens län genom analys och bearbetning av data från energideklarationer, lantmäteriet och litteratur.   Byggbeståndet har kategoriserats i fyra byggnadskategorier: ”en- och tvåbostadshus”, ”flerbostadshus”, ”lokal- och specialbyggnader” och ”lokalbyggnader”. Resultatet visar ett energideklarerat byggnadsbestånd där 80 % av byggnaderna har en energiklass mellan D-G, där stor andel av beståndet är byggt under 60–80 talet, därav i behov av någon form av renovering. Byggnadsbeståndet som saknar energideklaration är främst komplementbyggnader som ofta inte behöver en energideklaration, följt av bostäder, där friliggande småhus hör till den största andelen.   Den största besparingspotentialen utifrån förslagna åtgärdsförslag finns att hämta i lokal- och specialbyggnader följt av lokalbyggnader enligt energideklarationerna. En estimerad besparingspotential för energianvändningen i hela Norrbottens län, baserat på åtgärdsförslag från energideklarationerna, visar sig vara 1,65 TWh, mest troligt mycket större än det. Exempel på vanliga förekommande åtgärdsförslag är ”isolera tak” och ”byte/installation av värmepump” för alla byggnadskategorier tillsammans.   En prognos för energiprestandan (kWh/m2 och år) fram till år 2030 visar en minskning med cirka 36 % från hur läget var år 2009 då de första energideklarationerna gjordes i Norrbottens län. Det indikerar att energiprestandan är på rätt väg och potentialen för att minska energianvändningen i våra bostäder finns där, men kommer inte utav sig själv utan det finns fortfarande stora behov av renovering och åtgärder i byggnadsbeståndet. / The housing and service sector accounts for the largest energy consumption, 40 % in Sweden followed by the industrial and transport sectors. The Swedish Parliament has established a climate policy framework from the energy agreement, including the goal of energy use being 50 % more efficient by 2030, compared to 2005, expressed in terms of energy input in relation to GDP. There are great savings opportunities to obtain in housing, and to make a difference knowledge must be disseminated to both property owners and private individuals. This project is part of the Energikontor Norr project "Stratus", which works to support 12 municipalities in Norrbotten County, by strategically working towards finding an effective and successful way to achieve the national energy and climate goals adapted to the respective municipalities' conditions.   The purpose of the project has been to identify the need / potential for energy efficiency in various existing buildings in all the 14 municipalities in Norrbotten County through analysis and processing of data from energy performance certificates (EPC’s), surveying and literature. The building stock has been categorized into four categories: “one- and two-dwelling houses”, “apartment buildings”, “local- and special buildings” and “local buildings”. The result shows an energy-declared building stock where 80 % of the buildings have an energy class between D-G, where a large proportion of the stock is built in the 60-80s, hence in need of renovation to reduce the energy consumption.   The building stock that does not have an EPC is mainly complementary buildings, that do not even need an EPC, followed by housing, where detached houses belong to the largest proportion.   The greatest savings potential based on policy proposal can be found in the “local and special buildings”, followed by “local buildings” according to the EPC’s. An estimated saving potential for energy use in the entire county of Norrbotten, based on policy proposal proposed by the EPC’s, turns out to be 1.65 TWh, most likely much larger than that. Examples of common policy proposal are "insulate roofs" and "replacement / installation of heat pump" for all building categories together.   A forecast for the energy performance (kWh/m2 and year) until 2030 shows a decrease of approximately 36% from 2009 when the first EPC’s in the Norrbotten was made. This indicates that energy performance is on the right track and the potential for reducing energy use in our homes is there, but will not come by itself, there is still a great need of renovation and policy proposal in the building stock.

Studien undersöker hur Porjus vattenkraftverk påverkade den industriella utvecklingen i Norrbottens län mellan 1915–1938. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elintensiva industrier etablerades efter vattenkraftverkets invigning samt hur industristrukturen i Norrbottens län påverkades under perioden 1915–1938. För att svara på frågorna blev undersökningen en fallstudie som utredde hur och om elektriciteten från Porjus vattenkraftverk bidrog till ekonomisk utveckling i Norrbottens län. Att utvecklingen av elektricitet och elinfrastruktur ska gynna den ekonomiska utvecklingen genom en ökad etableringstakt av industrier samt att industrierna blir mer elintensiva har visats i tidigare forskning. Samtidigt som andra studier demonstrerat hur elektrifiering inte nödvändigtvis leder till ekonomisk utveckling om inte priserna är lönsamma. Slutsatsen av undersökningen är att Porjus vattenkraftverk gav upphov till ökad industrietablering i Norrbottens län, där de elintensiva industrigrupperna gynnades till störst del. Slutligen drogs slutsatsen att industristrukturen i Norrbotten primärt stärktes snarare än ändrades efter att vattenkraftverket invigdes år 1915. / This thesis analyzes how Porjus hydropower plant affected the industrial development in Norrbotten county between 1915-1938. The purpose of the study was to investigate if electricity-intensive industries arose after the inauguration of the hydropower plant, and how the industrial structure in Norrbotten county was influenced during the period 1915-1938. To answer those questions a case study was performed to investigate if and/or how the electricity from Porjus hydropower plant contributed to economic development in Norrbotten county. Previous studies have shown that the development of electricity and electricity infrastructures will benefit economic development through an increased number of industries and that the industries will become more electricity-intensive. At the same time, other studies have demonstrated how electrification does not necessarily lead to economic development unless prices are profitable. The conclusion of the thesis is that an increase of industrial establishments in Norrbotten county appeared after the inauguration of Porjus hydropower plant. At the same time the electricity-intensive industrial groups where the ones that benefited the most from the increased electricity the hydropower plant generated. Finally, it was concluded that the industrial structure in Norrbotten primarily was strengthened rather than changed after the hydropower plant was inaugurated in 1915.