<p>Sedan EMU-samarbetet påbörjades har ett flertal länder inom unionen legat på högre</p><p>inflationsnivåer än genomsnittet och visat tecken på ekonomisk överhettning. Ett av dessa</p><p>länder har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högsta</p><p>inflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tänkbara orsaker till den höga inflationen i</p><p>Portugal sedan EMU-inträdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns med</p><p>hjälp av kvartalsdata för åren 2000–2004. Vi tar även upp betydelsen av eurons</p><p>växelkursfluktuationer och outputgapen för inflationssituationen i Portugal och gör slutligen</p><p>en jämförelse med Sverige, då det befann sig under liknande ekonomiska förutsättningar.</p><p>Den huvudsakliga slutsatsen är att Balassa-Samuelson-effekten tycks ha spelat en</p><p>avgörande roll i utvecklingen, varför den höga inflationen inte behöver ha varit rakt igenom</p><p>negativ, samtidigt som växelkursfluktuationerna haft en mer underordnad betydelse än i fallet</p><p>med exempelvis Irland. Vid jämförelsen med Sverige kom vi fram till att Portugals</p><p>ekonomiska tillbakagång efter högkonjunkturen, fram till idag, inte visat tecken på att vara</p><p>lika djupgående som Sveriges var, bland annat till följd av olikheter inom institutionella</p><p>förändringar.</p>

Sedan EMU-samarbetet påbörjades har ett flertal länder inom unionen legat på högre inflationsnivåer än genomsnittet och visat tecken på ekonomisk överhettning. Ett av dessa länder har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högsta inflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tänkbara orsaker till den höga inflationen i Portugal sedan EMU-inträdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns med hjälp av kvartalsdata för åren 2000–2004. Vi tar även upp betydelsen av eurons växelkursfluktuationer och outputgapen för inflationssituationen i Portugal och gör slutligen en jämförelse med Sverige, då det befann sig under liknande ekonomiska förutsättningar. Den huvudsakliga slutsatsen är att Balassa-Samuelson-effekten tycks ha spelat en avgörande roll i utvecklingen, varför den höga inflationen inte behöver ha varit rakt igenom negativ, samtidigt som växelkursfluktuationerna haft en mer underordnad betydelse än i fallet med exempelvis Irland. Vid jämförelsen med Sverige kom vi fram till att Portugals ekonomiska tillbakagång efter högkonjunkturen, fram till idag, inte visat tecken på att vara lika djupgående som Sveriges var, bland annat till följd av olikheter inom institutionella förändringar.