<p>E-post har blivit en vanlig teknik för kommunikation och information inom arbetslivet såväl som privatlivet. Den här uppsatsen handlar om e-post och syftar till att undersöka hur det påverkar individer inom arbetslivet. Uppsatsen syftar också till att undersöka vad det är som kan utlösa e-poststress och vad som kan göras för att förebygga det. För att kunna undersöka detta har en enkätundersökning gjorts inom olika organisationer. Resultatet från enkäten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning och teorier. Uppsatsens resultat visar att 21,1 % av respondenterna i vår undersökning känner att e-post är en bidragande faktor till stress. I analysdelen har vi tagit fram en tabell som visar att de som inte har tillräckligt med tid spenderar 2 timmar och 11 minuter per dag medan de som har tillräckligt med tid spenderar 1 timme och 47 minuter. Analysdelen presenterar också vad det är som kan utlösa e-poststress samt hur det kan förebyggas utifrån vår undersökning. I slutet av uppsatsen dras slutsatser utifrån vårt resultat och vår analys samt en diskussion över hur studien har gått.</p> / <p>E-mail has become a useful and almost indispensible communication tool for people at workplaces and in their private life. This thesis intends to examine how e-mail affects individuals work. It also refers to examine what kind of factors that can contribute to e-mail stress and how you can help prevent it. We have made a questionnaire study to help us investigate this in different organizations. We have then analyzed the data from the survey and compared it to previous studies and theories. We show in this thesis result that 21.1 % of the respondents find e-mail to be a contributing factor for stress. We present in this chapter a table where you can see that the ones who does not have enough time for email spend 2 hours and 11 minutes with email while the ones who do have enough time only spend 1 hour and 47 minutes. We also present what the cause might be and how it can be avoided with data from our survey. In the end of the thesis we draw a conclusion from our result and analysis as well as a discussion of how the study went.</p>

E-post har blivit en vanlig teknik för kommunikation och information inom arbetslivet såväl som privatlivet. Den här uppsatsen handlar om e-post och syftar till att undersöka hur det påverkar individer inom arbetslivet. Uppsatsen syftar också till att undersöka vad det är som kan utlösa e-poststress och vad som kan göras för att förebygga det. För att kunna undersöka detta har en enkätundersökning gjorts inom olika organisationer. Resultatet från enkäten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning och teorier. Uppsatsens resultat visar att 21,1 % av respondenterna i vår undersökning känner att e-post är en bidragande faktor till stress. I analysdelen har vi tagit fram en tabell som visar att de som inte har tillräckligt med tid spenderar 2 timmar och 11 minuter per dag medan de som har tillräckligt med tid spenderar 1 timme och 47 minuter. Analysdelen presenterar också vad det är som kan utlösa e-poststress samt hur det kan förebyggas utifrån vår undersökning. I slutet av uppsatsen dras slutsatser utifrån vårt resultat och vår analys samt en diskussion över hur studien har gått. / E-mail has become a useful and almost indispensible communication tool for people at workplaces and in their private life. This thesis intends to examine how e-mail affects individuals work. It also refers to examine what kind of factors that can contribute to e-mail stress and how you can help prevent it. We have made a questionnaire study to help us investigate this in different organizations. We have then analyzed the data from the survey and compared it to previous studies and theories. We show in this thesis result that 21.1 % of the respondents find e-mail to be a contributing factor for stress. We present in this chapter a table where you can see that the ones who does not have enough time for email spend 2 hours and 11 minutes with email while the ones who do have enough time only spend 1 hour and 47 minutes. We also present what the cause might be and how it can be avoided with data from our survey. In the end of the thesis we draw a conclusion from our result and analysis as well as a discussion of how the study went.

Bakgrund Upplysningar är ett ämne som ofta förekommer i den internationella redovisningsdebatten eftersom det utgör en nyckelfaktor för att förstå företagens finansiella rapporter. Det har även funnits ett intresse att förklara efterlevnadsnivån, där en stor del av forskningen undersökt företagsspecifika egenskapers påverkan på efterlevnaden. Under de senaste åren har forskning även intresserat sig för att undersöka huruvida bolagsstyrningsspecifika egenskaper kan påverka upplysningsgraden. Den internationella normgivaren IASB utvärderar även om redovisningsstandarderna kan vara en bidragande faktor till det omtalade informationsöverflöde som påstås finnas i årsrapporter, och om fler principer istället bör införas. Det kan dock finnas skäl till att först utvärdera efterlevnadsnivån för de minimikrav som ställs på företagen avseende upplysningar innan principer införs som skapar större frihet för företagen att lämna upplysning. Syfte Inom ramen för denna studie är syftet att åskådliggöra efterlevnadsnivån och kvantiteten av noter om aktierelaterade ersättningar över tid, och därmed skapa insikt för vilken information som förmedlas i de finansiella rapporterna och vilka upplysningskrav som har bristfällig efterlevnad. Studien ämnar även till att klargöra huruvida styrelseegenskaper och kvantiteten av noter kan påverka efterlevnaden av IFRS 2 för att belysa hur styrelsens sammansättning kan inverka på redovisningen och upprättandet av företagens årsredovisningar. Metod Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens syfte. Studien tillämpar en kvantitativ metod där text i årsredovisningar har kvantifierats och kodats i enlighet med metoden innehållsanalys. En dikotomisk poängsättning har använts i konstruktionen av studiens upplysningsindex. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har mätts i antal ord.     Resultat Efterlevnadsnivån för svenska börsnoterade företag låg på omkring 70 procent, med en minimal ökning om 1 procentenhet mellan de undersökta åren. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar visade inte heller på någon större förändring mellan åren och merparten av företagen låg mellan intervallet 501 till 1 500 ord i årsrapporterna. Regressionsanalysen ledde till att ingen av studiens hypoteser kunde accepteras då ingen variabel uppvisade statistisk signifikans. Slutsats Studien påvisar bristfällig efterlevnad av IFRS 2. Vidare kunde inga signifikanta samband konstateras mellan efterlevnaden och de bolagsstyrningsspecifika egenskaperna, vilket skiljer sig från internationella studier. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har varit relativt stabil mellan åren, dock har det totala antalet sidor i årsredovisningarna ökat med 16,9 procent vilket kan indikera på ett informationsöverflöde. / Background Disclosures are a topic that is often found in the international accounting debate because they are a key factor in understanding the financial reports of companies. There has also been an interest in explaining compliance levels, where a large part of the research has investigated the impact of firm specific characteristics on compliance. In recent years, research has also been interested in examining whether corporate governance characteristics can affect the degree of disclosure. The international standards regulator IASB are now at a stage where they evaluate whether accounting standards can be a contributing factor to the discussed information overflow in annual reports and whether more principles should be introduced instead. However, there may be grounds for evaluating the level of compliance for the minimum requirements before introducing principles that create greater freedom for companies to provide information or not. Purpose In the context of this study, the purpose is to illustrate the level of compliance and the quantity of notes on share-based payments over time, thereby creating an insight into what information is communicated in the financial reports and which disclosure requirements have inadequate compliance. The study also intends to clarify whether corporate governance characteristics and quantity of notes can affect compliance with IFRS 2 to illustrate how the composition of the Board of Directors can influence the accounting and preparation of the company’s annual reports. Method Four hypotheses have been formulated to answer the purpose of the study. The study applies a quantitative method where text in annual reports has been quantified and coded according to the method of content analysis. A dichotomous score has been used when constructing the study´s disclosure index. The quantity of information on share-based payments has been measured in number of words. Result The compliance level for Swedish listed companies was around 70 percent, with a minimal increase of 1 percent between the years surveyed. Nor did the amount of information on share-based payments show any significant change between the years and the majority of the companies ranged between 501 and 1 500 words in their annual reports. The regression analysis showed that none of the study´s hypotheses could be accepted as no variable showed statistical significance. Conclusions The study demonstrates a poor compliance with IFRS 2. Furthermore, no significant relationship between compliance level and corporate governance characteristics was found, which differs from international studies. The amount of information on share-based payments has been relatively stable over the years, however the total number of pages in the annual reports has increased by 16,9 percent, which may indicate an information overflow.