Bakgrund Upplysningar är ett ämne som ofta förekommer i den internationella redovisningsdebatten eftersom det utgör en nyckelfaktor för att förstå företagens finansiella rapporter. Det har även funnits ett intresse att förklara efterlevnadsnivån, där en stor del av forskningen undersökt företagsspecifika egenskapers påverkan på efterlevnaden. Under de senaste åren har forskning även intresserat sig för att undersöka huruvida bolagsstyrningsspecifika egenskaper kan påverka upplysningsgraden. Den internationella normgivaren IASB utvärderar även om redovisningsstandarderna kan vara en bidragande faktor till det omtalade informationsöverflöde som påstås finnas i årsrapporter, och om fler principer istället bör införas. Det kan dock finnas skäl till att först utvärdera efterlevnadsnivån för de minimikrav som ställs på företagen avseende upplysningar innan principer införs som skapar större frihet för företagen att lämna upplysning. Syfte Inom ramen för denna studie är syftet att åskådliggöra efterlevnadsnivån och kvantiteten av noter om aktierelaterade ersättningar över tid, och därmed skapa insikt för vilken information som förmedlas i de finansiella rapporterna och vilka upplysningskrav som har bristfällig efterlevnad. Studien ämnar även till att klargöra huruvida styrelseegenskaper och kvantiteten av noter kan påverka efterlevnaden av IFRS 2 för att belysa hur styrelsens sammansättning kan inverka på redovisningen och upprättandet av företagens årsredovisningar. Metod Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens syfte. Studien tillämpar en kvantitativ metod där text i årsredovisningar har kvantifierats och kodats i enlighet med metoden innehållsanalys. En dikotomisk poängsättning har använts i konstruktionen av studiens upplysningsindex. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har mätts i antal ord.     Resultat Efterlevnadsnivån för svenska börsnoterade företag låg på omkring 70 procent, med en minimal ökning om 1 procentenhet mellan de undersökta åren. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar visade inte heller på någon större förändring mellan åren och merparten av företagen låg mellan intervallet 501 till 1 500 ord i årsrapporterna. Regressionsanalysen ledde till att ingen av studiens hypoteser kunde accepteras då ingen variabel uppvisade statistisk signifikans. Slutsats Studien påvisar bristfällig efterlevnad av IFRS 2. Vidare kunde inga signifikanta samband konstateras mellan efterlevnaden och de bolagsstyrningsspecifika egenskaperna, vilket skiljer sig från internationella studier. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har varit relativt stabil mellan åren, dock har det totala antalet sidor i årsredovisningarna ökat med 16,9 procent vilket kan indikera på ett informationsöverflöde. / Background Disclosures are a topic that is often found in the international accounting debate because they are a key factor in understanding the financial reports of companies. There has also been an interest in explaining compliance levels, where a large part of the research has investigated the impact of firm specific characteristics on compliance. In recent years, research has also been interested in examining whether corporate governance characteristics can affect the degree of disclosure. The international standards regulator IASB are now at a stage where they evaluate whether accounting standards can be a contributing factor to the discussed information overflow in annual reports and whether more principles should be introduced instead. However, there may be grounds for evaluating the level of compliance for the minimum requirements before introducing principles that create greater freedom for companies to provide information or not. Purpose In the context of this study, the purpose is to illustrate the level of compliance and the quantity of notes on share-based payments over time, thereby creating an insight into what information is communicated in the financial reports and which disclosure requirements have inadequate compliance. The study also intends to clarify whether corporate governance characteristics and quantity of notes can affect compliance with IFRS 2 to illustrate how the composition of the Board of Directors can influence the accounting and preparation of the company’s annual reports. Method Four hypotheses have been formulated to answer the purpose of the study. The study applies a quantitative method where text in annual reports has been quantified and coded according to the method of content analysis. A dichotomous score has been used when constructing the study´s disclosure index. The quantity of information on share-based payments has been measured in number of words. Result The compliance level for Swedish listed companies was around 70 percent, with a minimal increase of 1 percent between the years surveyed. Nor did the amount of information on share-based payments show any significant change between the years and the majority of the companies ranged between 501 and 1 500 words in their annual reports. The regression analysis showed that none of the study´s hypotheses could be accepted as no variable showed statistical significance. Conclusions The study demonstrates a poor compliance with IFRS 2. Furthermore, no significant relationship between compliance level and corporate governance characteristics was found, which differs from international studies. The amount of information on share-based payments has been relatively stable over the years, however the total number of pages in the annual reports has increased by 16,9 percent, which may indicate an information overflow.

Syfte: Ett växande intresse för CSR och dess betydelse lyfter fram rollen av bolagsstyrning. Bland annat ifrågasattes styrelsens roll i att utveckla strategier och uppfylla krav från diverse intressentgrupper. Frågan om finansiell prestation, eller tillgängligheten av finansiella resurser, kan påverka förhållandet mellan CSR och styrelseegenskaper har sällan undersökts tidigare. Syftet med denna studie är därmed uppdelat i två frågeställningar; den första delen undersöker hur styrelseegenskaperna påverkar CSR. Vidare behandlar den andra delen potentiella modererande effekter av finansiell prestation på förhållandet. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och en tvärsnittsforskning som bygger på en kvantitativ strategi. Data inhämtades via Refinitiv Eikon om 433 börsnoterade nordiska bolag för året 2021. Behandling och analys av data genomfördes via SPSS; ett statistiskt mjukvaruprogram. Resultat & slutsats: Resultaten tyder på positiva och statistiskt signifikanta effekter av styrelsens storlek, andelen kvinnor i styrelsen respektive andelen oberoende styrelseledamöter på CSR. Likaså fanns ett positivt samband mellan CSR och finansiell prestation samt att påverkan av styrelsestorleken på CSR positivt stärks av finansiell prestation. Däremot indikeras att påverkan av andelen kvinnor i styrelsen respektive andelen oberoende styrelseledamöter på CSR försvagas av finansiell prestation.  Examensarbetets bidrag: Studiens resultat har praktiska och teoretiska bidrag. Studiens teoretiska bidrag avser resultatens tillägg i den nuvarande forskningen om förhållandet mellan CSR och styrelsen. Studiens empiriska resultat kan därmed användas för att bättre förstå hur styrelsesammansättningen kan uppmuntra ansvarsfullt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Genom studiens resultat har vi kunnat föreslå tre ytterligare frågor för fortsatt undersökning. Den första frågan föreslår att VD:ns personlighet, engagemang och värderingar kan vara en närmare indikator på hur VD-dualitet kan påverka CSR. För det andra, föreslås vidare behandling av företagsbeteende mot CSR under olika ekonomiska förhållanden. Slutligen, har tidigare studier föreslagit vidare undersökning av interaktionseffekterna av styrelsens beståndsdelar för närmare indikation av en effektiv styrelsesammansättning. Syftet är att undersöka den gemensamma effekten av styrelsesammansättningen på CSR, till skillnad från att se hur enskilda egenskaper påverkar CSR. / Aim: The growing interest in corporate social responsibility and discussions of its importance inquired the role of corporate governance by numerous researchers. Specifically, the board has been highlighted as a pilar to developing strategies and maintaining the goals of diverse stakeholders. The role of financial performance, or the availability of slack financial resources, is a question rarely posed in its effects on the relation between the previously mentioned variables. The objective of this study is thereby divided into two inquiries; the first part investigates the effects of board characteristics on CSR, whereas the second part explores potential moderation effects of financial performance on the relationship.  Method: This study employs a positivistic research philosophy and cross-sectional research design based on a quantitative strategy. Data was collected through Refinitiv Eikon on 433 Nordic public firms for the year 2021. Processing and analysis of data was conducted through a statistical software program, SPSS.   Results & conclusions: Our findings suggest positive and statistically significant effects of board size, proportion of female board members and proportion of independent board members on CSR, respectively. Likewise, we find that financial performance has a positive effect on CSR and positively accentuates the effects of board size on CSR. Meaning that, higher financial performances positively influence firms’ level of CSP and accentuate the effects of board size on CSR. However, the effects of the proportion of female board members and proportion of independent board members are respectively weakened by firms’ financial performance. Contribution of the thesis: The findings of this study have practical and theoretical contributions. Theoretical contributions refer to our additions to the current research bank by providing more evidence on the effects of board characteristics on CSR. Practical contributions regard the empirical results given the limitations of the study, which can aid in understanding how specific board structures can encourage socially responsible behavior.  Suggestions for future research: Findings of the study inquired the role of three additional topics in relation to CSR. First, our insignificant results for CEO-duality is an additional indication to instead investigate the role of CEOs’ personalities and their engagement toward CSR-related questions, especially in institutional settings with coercive standards for socially responsible behaviors. Second, differences between fostering and declining economical/market conditions may result in re-prioritizations of goals and reformulations of CSR-strategies. Thereby inquiring if economic conditions may be a moderating factor in the relationship between CSR and financial performance. Third, researchers have suggested further investigation on the interaction effects between board characteristics due to their influence on one-and-another.