<p>Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden.</p><p> </p><p>Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt. Det är relativt få individer som själv väljer i vilka fonder deras premiepension ska placeras. Undersökningarna har också visat att allmänhetens kunskaper om premiepensionssystemet som helhet är låga. PPM har bland annat till uppgift att informera allmänheten i frågor gällande premiepensionen och skapa engagemang samt kunskap bland spararna. Det är då av intresse att undersöka denna informationsverksamhet och engagemanget hos spararna. Uppsatsen syftar därmed till att utröna om aktiviteten i fondplaceringar skiljer sig mellan två grupper som är verksamma inom helt skilda yrkesområden, studera hur tillfredsställande PPM:s informationsverksamhet är utifrån hur de två undersökningsgrupperna upplever den samt få förståelse för vilken kunskap de båda grupperna anser sig ha och från vilka informationskällor kunskapen kommer.</p><p> </p><p>Genom att jämföra två grupper inom olika verksamhetsområden; anställda på ett tillverkningsföretag i Umeå och anställda vid Umeå Universitet på institutioner med ekonomisk inriktning undersöktes engagemanget hos de undersökta grupperna samt deras uppfattning kring PPM:s informationsverksamhet. Genom att utgå från teorier kring beslutsfattande och information genomfördes med hjälp av en enkätstudie den kvantitativa undersökningen som ligger till grund för denna uppsats. Utifrån de valda teorierna och med hjälp av statistiska verktyg analyserades enkätsvaren.</p><p> </p><p>Ett flertal av våra respondenter ser systemet som onödigt komplicerat och osäkert. Det upplevs också som att ett för stort ansvar läggs på den enskilda individen att själv förvalta sin premiepension efter bästa förmåga då kunskaperna för att kunna göra detta på ett optimalt sätt är varierande.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att det finns skillnader mellan grupperna vad gäller upplevd informationsnivå och engagemang i premiepensionen. Aktiviteten det vill säga huruvida respondenterna själva valt fonder för sin premiepension är högre bland de anställda vid Umeå Universitets ekonomiinstitutioner än bland de på tillverkningsföretaget. Vad gäller den upplevda informationsnivån är den i genomsnitt lägre bland anställda på tillverkningsföretaget än anställda vid Umeå Universitet med ekonomisk inriktning.</p><p> </p><p>Det visade sig att PPM till viss del inte lyckats med att nå upp till sina uppsatta mål för informationsverksamheten för de undersökta populationerna. Detta eftersom en stor del av respondenterna inte ansåg sig vara tillräckligt informerade om premiepensionen. Det framgick även att flertalet av dem som upplever sig ha en högre informationsnivå i stor utsträckning fått sin kunskap från andra källor än PPM.</p>

Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden.   Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt. Det är relativt få individer som själv väljer i vilka fonder deras premiepension ska placeras. Undersökningarna har också visat att allmänhetens kunskaper om premiepensionssystemet som helhet är låga. PPM har bland annat till uppgift att informera allmänheten i frågor gällande premiepensionen och skapa engagemang samt kunskap bland spararna. Det är då av intresse att undersöka denna informationsverksamhet och engagemanget hos spararna. Uppsatsen syftar därmed till att utröna om aktiviteten i fondplaceringar skiljer sig mellan två grupper som är verksamma inom helt skilda yrkesområden, studera hur tillfredsställande PPM:s informationsverksamhet är utifrån hur de två undersökningsgrupperna upplever den samt få förståelse för vilken kunskap de båda grupperna anser sig ha och från vilka informationskällor kunskapen kommer.   Genom att jämföra två grupper inom olika verksamhetsområden; anställda på ett tillverkningsföretag i Umeå och anställda vid Umeå Universitet på institutioner med ekonomisk inriktning undersöktes engagemanget hos de undersökta grupperna samt deras uppfattning kring PPM:s informationsverksamhet. Genom att utgå från teorier kring beslutsfattande och information genomfördes med hjälp av en enkätstudie den kvantitativa undersökningen som ligger till grund för denna uppsats. Utifrån de valda teorierna och med hjälp av statistiska verktyg analyserades enkätsvaren.   Ett flertal av våra respondenter ser systemet som onödigt komplicerat och osäkert. Det upplevs också som att ett för stort ansvar läggs på den enskilda individen att själv förvalta sin premiepension efter bästa förmåga då kunskaperna för att kunna göra detta på ett optimalt sätt är varierande.   Undersökningen visar att det finns skillnader mellan grupperna vad gäller upplevd informationsnivå och engagemang i premiepensionen. Aktiviteten det vill säga huruvida respondenterna själva valt fonder för sin premiepension är högre bland de anställda vid Umeå Universitets ekonomiinstitutioner än bland de på tillverkningsföretaget. Vad gäller den upplevda informationsnivån är den i genomsnitt lägre bland anställda på tillverkningsföretaget än anställda vid Umeå Universitet med ekonomisk inriktning.   Det visade sig att PPM till viss del inte lyckats med att nå upp till sina uppsatta mål för informationsverksamheten för de undersökta populationerna. Detta eftersom en stor del av respondenterna inte ansåg sig vara tillräckligt informerade om premiepensionen. Det framgick även att flertalet av dem som upplever sig ha en högre informationsnivå i stor utsträckning fått sin kunskap från andra källor än PPM.