Det svenska samhället och dess medborgare förlitar sig på Polismyndigheten för att hålla landet tryggt. Men vad händer för de poliser som arbetar i yttre tjänst när hela myndigheten drastiskt omorganiseras? Hur det vardagliga arbetet och arbetsuppgifterna för de poliser som arbetar på frontlinjen i yttre tjänst upplevs efter reformen 2015 är en lucka i tidigare forskning som denna studie syftar till att undersöka. Reformen 2015 skulle bland annat göra polismyndigheten mer effektiv i sitt arbete. Det första året efter reformen redovisades mindre än 162 000 brott, vilket är den lägsta siffran som redovisats på flertalet år. Året därpå, 2016 visade statistik att endast 14% av alla vardagsbrott klarades upp. Polismyndighetens roll i samhället är vital för att upprätthålla lag och ordning och för att hålla samhället tryggt. Baserat på detta är det av lika stor vikt att just den myndighet som håller medborgarna trygga även känner sig trygga i sitt arbete. Frågeställningarna i denna studie har besvarats genom att använda teorin offentlig policy och med kvalitativa samtalsintervjuer där sex poliser i yttre tjänst i Storgöteborg har deltagit. Studien visar på att poliser i yttre tjänst upplever att arbetsuppgifterna har ändrats markant sedan polisreformen 2015 i form av bland annat förflyttningar av personal mellan avdelningar. Dessa förflyttningar har lett till ändring av arbetsuppgifter då många poliser flyttades till avdelningar eller delar av polismyndigheten som inte arbetade med samma uppgifter. Vidare visar studien hur arbetsbördan är den största förändring som uppkommit i samband med den initiala implementeringen av reformen. Studien visar även på att vissa delar i organisationen som helhet har ändrats i samband med polisreformen 2015, vilket i sin tur har påverkat poliser i yttre tjänst bland annat med större arbetsbörda.