På samma sätt som saker och ting kategoriseras, grupperar sig människor till ”vi” och ”dem”. Tidigare forskning har visat att både en gärningsman och ett vittnes etniska ursprung har avgörande betydelse för hur en gärningsman bedöms vid ett brott. Denna studie undersökte om deltagarnas och gärningsmannens etniska ursprung inverkade på attityden till att vittna vid ett brott. Studien var en kvasiexperimentell enkätundersökning där sammanlagt 166 skolelever i årskurs 9, varav 81 av utländskt ursprung fick besvara påståenden utifrån en fiktiv berättelse då gärningsmannens etnicitet manipulerades. Ingen skillnad kunde påvisas mellan de olika etniska gruppernas attityd till att vittna beroende på gärningsmannens etnicitet. Dock påvisades en skillnad mellan de olika etniska gruppernas attityd till att vittna oberoende gärningsmannens etnicitet. Således gav hypoteserna inget stöd. Resultatet kan bero på att skoleleverna i studien kom från heterogena skolor, och på så vis kunnat utveckla en social samhörighet med varandra.

Extreme right-wing political parties and movements are growing in number and size all over Europe and in their tail, an increased political focus on immigration and its pros and cons. Sweden is no exception to the European trend and the Swedish extreme right-wing political party, Sverigedemokraterna, became the third largest political party in the latest elections for the Swedish parliament in 2014. The objective of this study is to contribute to the current debate on rising right-wing party affiliation through an analysis of the reasons for extreme right-wing voting behavior of immigrants in Sweden. Through a case-study based on six in-depth interviews with immigrants voting for Sverigedemokraterna, the study looks into issues regarding social group identification as the issue of identification with or repudiation of the ‘outgroup’ appears, from previously conducted research, to be a key issue. An analysis of policy documents of Sverigedemokraterna, previously conducted research and finally an interview conducted by a Swedish anti-racist organization is also included in the case-study. The study shows that the reasons behind immigrant extreme right-wing voting behavior present substantial similarities with other highly represented groups of extreme right-wing voters in that voting is, in line with Realistic Conflict Theory, encouraged by a perceived socio-economic threat emanating from an identified ‘outgroup’. Further, the study validates the assumption of ‘in-’ and ‘outgroup’ identification as being a key issue in determining motives behind extreme right-wing voting. The key explanatory factor of the voting behavior of the studied group indeed shows to be the rejection of an identification with a homogenous group of ‘immigrants’. Finally, the study shows that the rejection of an identification with a homogenous group of ‘immigrants’, removes the theoretical base for assuming that immigrants should be expected to show favorable attitudes towards the group of immigrants in general.

Bygg- och anläggningsbranschen innebär en temporär arbetsmiljö där det krävs god kommunikation, förståelse och samordning för att minska säkerhetsrisker. Eftersom det saknas forskning om relationer inom branschen var syftet med studien att, utifrån ett medarbetarperspektiv och med utgångspunkt i LMX-teorin, undersöka vilka faktorer som har betydelse för relationen mellan ledare och medarbetare inom bygg- och anläggningsbranschen. Till intervjustudien medverkade 10 deltagare som arbetade inom olika yrkeskategorier. Den tematiska analysen resulterade i 7 faktorer som främjar samt hindrar utbytesrelationer: ledarens medmänsklighet för medarbetare, ledarens erfarenhet inom branschen, rättvis fördelning av resurser, att tillhöra en ingrupp som stärker företaget, bristfällig kommunikation, fysiskt och psykologiskt avstånd, samt skilda målsättningar. Resultatet visade att främjande faktorer skapade tillit, förtroende och förståelse för varandra, vilket ledde till ett bättre samarbete där medarbetarna ville agera för att gynna företaget. De hindrande faktorerna skapade osäkerhet kring förväntningarna på deras arbetsuppgifter och relation samt kunde försvåra deras samspel.