Knowledge management is in the ever-changing environment and previous research argues that the survival and growth of organizations in such changing environment is dependent upon effective utilization of information and knowledge. Although knowledge management has developed over long time, both in research and in practice, its recognition as a discipline is still debated and there are few models substantial enough to be used in practice. Therefore, the aim of this study is to investigate and identify factors that facilitate or hinder an implementation of a successful knowledge management concepts. Even though knowledge management and change management has received a lot of attention in research, there is still need for further understanding of the implementation of knowledge management concepts. This study relies on an abductive approach of qualitative nature and the research design is a case study. The strength of this research is the empirical material underlying the results of this study that can be concluded in the importance of two main themes, organizational culture and organizational structure. Our result emphasizes the importance of the following enablers; large network, workshops and documentation, a person responsible for compiling and adjusting the lessons learned, lessons learned connected to a person, and allocation of time and cost. Further, our result emphasizes the following inhibitors; perceived culture does not match actual culture, information and knowledge is often kept within project boundaries, too much administration, and a time consuming and costly process. The main inhibitor is that project based organizations often tend to focus on direct value, but when implementing new knowledge management concepts, the direct costs will be higher and more visual than the direct value. Implementing a knowledge management system will create direct value, but the largest gain is the creation of long-term value when the knowledge management system is established and well-functioning. / Kunskapshantering befinner sig i en ständigt föränderlig miljö och tidigare forskning hävdar att överlevnad och tillväxt av organisationer i en sådan föränderlig miljö är beroende av ett effektivt utnyttjande av information och kunskap. Även om kunskapshantering har utvecklats under lång tid, både i forskning och i praktiken, diskuteras fortfarande ett erkännande som disciplin och det finns få modeller som är tillräckligt omfattande för att användas i praktiken. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka och identifiera faktorer som underlättar samt hindrar implementationen av nya kunskapsbaserade koncept. Även om kunskaps- och förändringshantering har fått stor uppmärksamhet i forskning, finns det fortfarande behov av ytterligare förståelse för implementationen. Denna studie bygger på ett abduktivt angreppssätt av kvalitativ karaktär och utförs fortsättningsvis i form av en fallstudie. Styrkan av studien är det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten som vidare kan konkluderas i två huvudteman, organisationskultur och organisationsstruktur. Vårt resultat betonar vikten av följande möjliggörare; omfattande nätverk, workshops och dokumentation, en ansvarig för sammanställandet och anpassningen av lärdomar, koppla lärdomen till en person, samt fördela tid och kostnad i ett tidigt stadie. Vidare betonar vårt resultat följande hämmare; uppfattad kultur matchar inte den faktiska kulturen, information och kunskap hålls ofta inom projektgränserna, för mycket administration, samt en tidskrävande och dyr process. Den övergripande slutsatsen är att projektbaserade organisationer ofta tenderar att fokusera på direktvärde, men vid en implementation av nya kunskapshanteringskoncept kommer de direkta kostnaderna att vara högre och mer visuella än direktvärdet. Genomförandet av ett kunskapshanteringssystem kommer delvis skapa direktvärde, men den största vinsten är det långsiktiga värdet som ett etablerat och väl fungerande kunskapsledningssystem medför

As the world becomes increasingly digitalized, new technologies like Artificial Intelligence (AI) are now more than ever before an important tool for organizations to meet future challenges. This is true for the private as well as the public sector, however, certain organizational functions are falling behind on AI-adoption, with public procurement being a standout example. This study examines the feasibility of integrating AI-solutions in public procurement. Using the theoretical lens of technology adoption and the AI-adapted Technology Organization Environment (TOE)-framework, a series of interviews were conducted with procurement practitioners, experts and solutions providers, identifying what factors drive or inhibit AI-adoption. The results confirmed that the previously identified TOE-factors relative advantage, management support, and external pressure are drivers of AI-adoption in public procurement, while competence, resources and procurement regulation are inhibitors. Additionally, three new factors were identified in the interviews; available solutions, resistance to change and public policy. The findings of the study contributed to the proposal of an updated TOE-framework for AI-adoption in public procurement. They further confirm the findings of previous studies utilizing the TOE-framework to investigate public organizations. / I takt med att världen blir alltmer digitaliserad är nya teknologier som artificiell intelligens (AI) nu viktigare verktyg än någonsin för organisationers förmåga att bemöta framtida utmaningar. Detta gäller både den privata och den offentliga sektorn, men vissa organisatoriska funktioner ligger efter när det gäller AI-implementation, där den offentliga upphandlingsfunktionen är ett tydligt exempel. Denna studie undersöker möjligheterna att integrera AI-lösningar inom offentlig upphandling. Genom att använda organisationell teori om teknologiadoption som teoretisk lins och mer specifikt det AI-anpassade (TOE)-ramverket genomfördes en serie intervjuer med upphandlingspraktiker, experter och produktägare för att identifiera vilka faktorer som driver eller hämmar AI-implementation. Resultaten bekräftade att de tidigare identifierade TOE-faktorerna relativ fördel, ledningsstöd och extern press är drivkrafter för AI-implementation inom offentlig upphandling, medan kompetens, resurser och upphandlingsregler är hinder. Dessutom identifierades tre nya faktorer i intervjuerna; tillgängliga lösningar, motstånd mot förändring och offentlig styrning. Studiens resultat bidrog vidare till att föreslå ett uppdaterat TOE-ramverk för AI-implementation inom offentlig upphandling. Den bekräftar vidare resultaten från tidigare studier som använder TOE-ramverket för att undersöka teknikinförande inom offentliga organisationer.