<p>Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat. Den empiriska forskningen som kartlägger sambandet mellan skattekonkurrens och inkomstutjämning har funnit stöd för teorin i bland annat Kanada och Tyskland. Denna studie testar för den svenska inkomstutjämningens direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur svenska kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Utifrån den empiriska analysen i denna uppsats är det inte möjligt att säga något om de direkta skattehöjande effekterna. Det är inte heller möjligt att säga hur inkomstutjämningen påverkar hur kommuner svara på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Det torde finnas tre huvudförklaringar till att jag ej finner några signifikanta resultat; 1) det finns ingen effekt, 2) variationen i de undersökta variablerna är för liten och/eller 3) instrumentvariablerna jag använder är svaga.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om statsbidrags– och utjämningssystemet 1996-2004 gav incitament till kommunerna att inte minimera sina kostnader. Undersökningen bygger på paneldata som inkluderar samtliga 290 kommuner i Sverige. Vi tar fram deskriptiv statistik samt estimerar en regression där vi undersöker hur olika variabler inom systemet påverkar nettokostnadsindex. Våra resultat är något motsägelsefulla. I den deskriptiva statistiken ser vi å ena sidan att kommunerna i genomsnitt har högre totalt nettokostnadsindex om de får bidrag inom inkomstutjämningssystemet. Resultatet i regressionen tyder däremot på att nettokostnadsindex minskar vid en ökning av inkomstutjämningsbidraget. Denna parameter är dock inte signifikant varpå det är vanskligt att tolka den. För kostnadsutjämningssystemet visar vår deskriptiva statistik att genomsnittligt totalt nettokostnadsindex inte verkar skilja sig åt. I regressionen tyder resultatet däremot på att totalt nettokostnadsindex minskar då bidraget ökar. Regressionsresultatet visar även att de generella statsbidragen verkar öka kommunernas totala nettokostnadsindex.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om statsbidrags– och utjämningssystemet 1996-2004 gav incitament till kommunerna att inte minimera sina kostnader. Undersökningen bygger på paneldata som inkluderar samtliga 290 kommuner i Sverige. Vi tar fram deskriptiv statistik samt estimerar en regression där vi undersöker hur olika variabler inom systemet påverkar nettokostnadsindex. Våra resultat är något motsägelsefulla. I den deskriptiva statistiken ser vi å ena sidan att kommunerna i genomsnitt har högre totalt nettokostnadsindex om de får bidrag inom inkomstutjämningssystemet. Resultatet i regressionen tyder däremot på att nettokostnadsindex minskar vid en ökning av inkomstutjämningsbidraget. Denna parameter är dock inte signifikant varpå det är vanskligt att tolka den. För kostnadsutjämningssystemet visar vår deskriptiva statistik att genomsnittligt totalt nettokostnadsindex inte verkar skilja sig åt. I regressionen tyder resultatet däremot på att totalt nettokostnadsindex minskar då bidraget ökar. Regressionsresultatet visar även att de generella statsbidragen verkar öka kommunernas totala nettokostnadsindex.

Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat. Den empiriska forskningen som kartlägger sambandet mellan skattekonkurrens och inkomstutjämning har funnit stöd för teorin i bland annat Kanada och Tyskland. Denna studie testar för den svenska inkomstutjämningens direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur svenska kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Utifrån den empiriska analysen i denna uppsats är det inte möjligt att säga något om de direkta skattehöjande effekterna. Det är inte heller möjligt att säga hur inkomstutjämningen påverkar hur kommuner svara på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Det torde finnas tre huvudförklaringar till att jag ej finner några signifikanta resultat; 1) det finns ingen effekt, 2) variationen i de undersökta variablerna är för liten och/eller 3) instrumentvariablerna jag använder är svaga.