I en skola som historiskt präglats av en differentierad arbetsorganisation och autonoma traditioner kan ett skolövergripande arbete med att verksamhetsintegrera informations­teknik antas ställa aktörerna inför en rad utmaningar som involverar både omskapande och nyskapande processer. Föreliggande studie utgör ett bidrag till att med en holistisk och verksamhetsteoretisk ansats utforska arbete med förändring, i detta fall ett arbete med att verksamhetsintegrera modern teknik, i skärningspunkten mellan en skolas arbete med att sprida och utveckla teknikbruk över skolan samt dess lärares arbete med pedagogisk praxisförändring. Studiens övergripande fråga löd: Hur kan arbete med skol­utveckling förstås och förklaras i det potentiella spänningsfältet mellan arbete med skolförändring och lärares arbete med eller motstånd mot pedagogisk praxisförändring? Syftet var att utforska den förändringsprocess som uppstod när en skola satte i sikte att utveckla ”digitala” kompetenser och IT-stödd undervisning inom dess verksamhets­område liksom att över tid följa lärare, IT-pedagoger och skolledare i detta arbete. Studien genomfördes över tre år mellan hösten 2008 och våren 2011 som en etnografiskt orien­terad fallstudie vid en 7–9 skola i en mellan­stor svensk stad. Data­produktionen skedde genom närvaro vid skolan och på nätet genom deltagande och ickedeltagande observationer, genom informella samtal, semistrukturerade intervjuer, dokument­insamling samt genom en enkät. Resultatet visar framför allt hur verksamhets­integreringen av IT, bland de lärare som utforskar informationstekniken, i hög utsträckning motiveras av undervisningsrelaterade och elevutvecklande behov, medan arbetet med att leda skolans arbete med verksam­hetsintegrering av IT i högre utsträckning motiveras av organisations­relaterade behov, samt att dessa skilda motiv framträder på olika och systemiskt inkonsekvent sätt inom skolan. Utifrån studiens resultat formuleras tre interrelaterade utmaningar för skolut­veckling. Dessa rör (a) praxis- och objektsförståelse, vilket uppfattas ha betydelse för möjligheter att åstad­komma gemensam riktning i ett kollektivt och flerstämmigt arbete, samt (b) förutsättningar för gränsöver­skridande lärprocesser inom skolan mellan lärare sinsemellan liksom mellan lärare och skolledning jämte (c) processledarskap och dess förutsättningar.

For this work, two algorithms have been developed to improve the performance of the inconsistency detection by using Merkle trees. The first builds a hash tree from a database schema version, and the second compares two hash trees to find where changes have occurred. The results of performance testing done on the hash tree approach compared to the current approach used by Cisco where all data in the schema is traversed, shows that the hash tree algorithm for inconsistency detection performs significantly better than the complete traversal algorithm in all cases tested, with the exception of when all nodes have changed in the tree. The factor of improvement is directly related to the number of nodes that have to be traversed for the hash tree, which in turn depends on the number of changes done between versions and the positioning in the schema of the nodes that have changed. The real-life example scenarios used for performance testing show that on average, the hash tree algorithm only needs to traverse 1,5% of the number of nodes that the complete traversal algorithm used by Cisco does, and on average gives a 200 times improvement in performance. Even in the worst real-life case used for testing, the hash tree algorithm performed five times better than the complete traversal algorithm. / I detta arbete har två algoritmer utvecklats for att förbättra prestandan på processen att hitta skillnader mellan schemana genom att använda Merkle träd. Den första bygger ett hashträd från schemaversionen, och den andra jämför två hashträd för att hitta var förändringar har skett. Resultaten från prestandautvärderingen som gjorts på hashträdalgoritmen jämfört med nuvarande algoritm som används på Cisco där all data i schemat traverseras, visar att hashträdalgoritmen presterar signifikant bättre än algoritmen som traverserar all data i alla fall som testats, förutom då alla noder har ändrats i trädet. Förbättringsfaktorn är direkt kopplad till antalet noder som behöver traverseras för hashträdalgoritmen, vilket i sin tur beror på antalet förändringar som skett mellan versionerna och positioneringen i schemat av de noder som har förändrats. De exempelscenarior som har tagits från riktiga uppdateringar som har skett för existerande scheman visar att i genomsnitt behöver hashträdalgoritmen bara traversera 1,5% av noderna som den nuvarande algoritmen som används av Cisco måste traversera, och hashträdalgoritmen ger i genomsnitt en 200 gånger prestandaförbättring. Även i det värsta fallet för dessa uppdateringar tagna från verkliga scenarier presterade hashträdalgoritmen fem gånger bättre än algoritmen som traverserar all data i schemat.