I denna uppsats undersöks syntaktiska drag som på olika sätt bidrar till komplexitet i texter skrivna av vuxna inlärare av svenska som andraspråk. Dessa drag benämns som komplexitetsdrag och inkluderar nominala bisatser, adverbiella bisatser, relativa bisatser, adjektivattribut, prepositionsattribut och infinitivattribut. Först undersöks vilka komplexitetsdrag som utgör indikatorer på utveckling på olika nivåer hos andraspråksinlärare genom att texter från tre grupper i inlärarkorpusen SweLL (Volodina m.fl., 2019) benämnda som nybörjarnivå, fortsättningsnivå och avancerad nivå analyseras utifrån frekvensen av de olika komplexitetsdragen. En jämförelse av de genomsnittliga relativa frekvenserna i respektive grupp visar att nominala och adverbiella bisatser används i mindre utsträckning på avancerad nivå än på lägre nivåer medan attributiva relativa bisatser, adjektivattribut, prepositionsattribut och infinitivattribut används mer frekvent på högre nivåer. En negativ korrelation mellan å ena sidan nominala/adverbiella bisatser och å andra sidan attribut i nominalfrasen observeras också. En kvalitativ undersökning av ett antal textutdrag från materialet indikerar även skillnader mellan grupperna när det gäller användandet av mer eller mindre frekventa verb i konstruktioner med nominala bisatser som komplement, abstraktionsgrad i prepositionsattributen och grad av inbäddning i nominalfrasen. Resultaten ger visst stöd för att Biber m.fl:s (2011, s. 30–31) hypotes att utvecklingen av komplexitetsdrag i engelska sker enligt en förutsägbar ordning i fem steg är giltig även i svenska.