Introduktion: I Sverige finns många licensierade spelare där målvakterna utgör en minoritet. I dagsläget finns inga publicerade vetenskapliga studier som har undersökt innebandymålvakternas spelmoment. Det saknas också studier som undersökt biomekaniska krav och skadeproblematik hos innebandymålvakter.   Syfte: Syftet var att kartlägga vilka spelmoment som ingår för kvinnliga innebandymålvakter i division ett samt i vilken utsträckning dessa utförs. Sekundärt syfte var att undersöka finns samband mellan erfarenhet och olika spelmoment.   Metod: Tolv kvinnliga innebandymålvakter (medelålder 22 år) från division ett ingick i studien. En kvantitativ observationsmetod med videofilmning användes för att analysa deras spelmoment under match. Datan som samlades in analyserades utifrn ett analysprotokoll innehållades beräkning av tid i tre olika positioner samt där tolv olika förflyttning räknades i antal.     Resultat: Videoanalyserna visade att innebandymålvakter står på knä stora delar av speltiden. Individuella skillnader sågs på den totala knästående tiden där målvakten med störst andel knäståendetid stod 49% medan målvakten med lägst andel knäståendetid stod 21% av den totala speltiden. De tolv innebandymålvakterna gjorde tillsammans 6237 förflyttningar av de tolv förflyttningar som observerades. Korta sidoförflyttningar, pull, uppresningar, små rotation med ben samt längre bolltäck vid stolpe var det mest vanligaste förflyttningar. Målvakten med flest antal förflyttningar/minut utförde 34 stycken medan målvakten med minst antal gjorde 14 stycken/minut. Det fanns inget signifikant samband mellan antal målvaktsår med knäståendetid respektive korta sidoförflyttningar.   Konklusion: Innebandymålvakterna gjorde många förflyttningar på kort tid och spenderade stora delar av matchen stående på knä. Det finns ingen forskning gällande hur dessa spelmoment kan påverka belastningen på kroppen och därför bör mer forskning bedrivas inom området.