Energianvändning i befintlig byggnadsstock utgör en stor del av den totala energianvändningen i Sverige. I dagens läge är minskning av energianvändning av hög prioritet. Moderna simuleringsteknologier ger möjlighet till uppskattning av energianvändning i befintliga hus och utveckling av effektiviseringsåtgärder samt till beräkning av energiprestanda av byggnader i projekteringsfas. Korrekta indata och indatakällor avgör osäkerhetsnivå hos modellen. I detta sammanhang är det viktigt att utveckla rutiner för insamling av indata och specificera osäkerhetskällor. Arbetet fokuseras på utveckling av förslag till rutiner för insamling av indata för energisimuleringsmodeller av skolbyggnader i Norra Sverige, identifiering av termograferings roll vid renovering och ombyggnation samt känslighetsanalys vid byggnadssimulering och framställning av källhierarki. Projektet baserades på litteraturanalys och intervjuning av beträdande konstruktörer. Dessutom utreddes mätdata samlade i samband med renovering av Stigslundsskolan i Gävle och utarbetade simuleringsmodellen av den här skolan. Resultatet av denna studie beskriver rutiner för insamling av indata som omfattar byggnadens lokalisering och klimatdata; specifik konstruktionsdata för simulerad byggnad/del av byggnad; inomhustemperatur, luftflöde vid ventilation och infiltration samt interna värmekällor och data om innevånare och HVAC-system. Dessutom identifierades möjliga osäkerhetskällor och åtgärder för att höja noggrannhet hos modell. Källhierarki för indatakällor bestämdes vilket är angeläget vid modellkalibrering.  Termografin av Stiglundsskolan visade att det finns ett antal bristfälliga delar i klimatskallet som ger upphov till värmeförluster, framför allt fönstren, entrépartierna och sockeln. Fönstren och dörrarna behöver bytas och bristande delar av stommen isoleras. Slutsatserna som kan göras utifrån detta projekt är att det bör väljas indata från källor som står överst i källhierarki för att få fram en modell med låg osäkerhetsnivå. I verkigheten vid simulering av skolbyggnader är hög precision sällan ett krav. I regel prioriteras det tid och bekostnad så länge osäkerheten ligger inom bestämda gränser.